Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede när det inte finns något ytterligare botemedel för personens sjukdom. Vårdformen innebär att patientens livskvalitet och välbefinnande sätts främst. Omvårdnad av patienter med palliativt vårdbehov behöver vara personcentrerad och fokuserad på både fysiska och existentiella behov. I sjukhusmiljö riskerar patienter vid livets slutskede att deras sjukdom kommer före den andliga vården och att stödet de får från sjuksköterskor inte kan möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av hur patienter med behov av palliativ vård upplever stöd från sjuksköterskor när de vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Data analyserades systematisk för att sammanställa resultat. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: symptomlindring, vikten av delaktighet och vårdens organisation. Dessa innefattar underkategorier och beskriver patienter med palliativt vårdbehovs erfarenheter av stöd från sjuksköterskor på sjukhus. Slutsats: Patienter med palliativt vårdbehov upplevde det stöd de får från sjuksköterskor på sjukhus som negativ påverkad av tidsbrist. Omvårdnad av dessa patienter visade sig inte vara tillräckligt personcentrerad. Patienter påpekar brister i den existentiella vården på sjukhusavdelningar och otillräckligt engagemang hos sjuksköterskor. Patienter betonade att de ändå uppskattade sjuksköterskans roll i deras vård på sjukhus men önskade att de hade mer tid för att vara närvarande och ge mer utrymme för patienters egna uttryckta önskningar / Background: Palliative care is given to patients at the end of life when there is no further cure for the person's illness and means that the patient's quality of life and wellbeing are putting first. Care of palliative patients’ needs to be person-centred and focused on both physical and existential needs. In a hospital environment, patients at the end-of life risk that their illness comes before spiritual care and that the support they receive from registered nurses (RN) will not meet their needs. Aim: The aim is to describe experiences of how patients in need of palliative care experience support from RNs when they are cared for in hospital. Method: Literature review based on 13 scientific articles. Data were systematically analyzed to compile results. Results: Based on the data analysis, three main categories were identified: symptom relief, the importance of participation and organization of care. These include subcategories and describe palliative care patients' experiences of support from RNs in hospitals. Conclusions: Palliative patients experienced the support they receive from RNs in hospitals as negatively affected by the lack of time. End-of-life care was found to be insufficiently person-centered. Patients point out shortcomings in the existential care in hospital wards and insufficient commitment of RNs. Patients emphasized that they still appreciated the RN`s role in their care in hospital but wished they had more time to be present and give more space for patients' self-expression.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet. / Background: Palliative care is about providing support to both the patient and family during and after the time of care. The “6 s:n” is a working model in palliative care where the patient has the right to self-determination and to maintain their social relationships, which includes support to relatives. Relatives have an important role in palliative care, their present creates opportunity for the dying person to be at home in the final stages of life. Aim: The aim of this study was to describe relative’s experiences of palliative home care during the final stage of life. Methods: A literature review based on 15 scientific articles from five different countries with a qualitative approach. Results: Five categories were identified related to relatives experiences: The entry of palliative home care, relatives caring role, the impact of medical technology on everyday life, feelings and consequences for relatives and also improvement opportunities and relatives comprehend about palliative home care. Conclusions: The promise was the reason for relatives caring role, the caring role was an demanding task and gave impacts on their sleep and their physical and mental needs. This was consistently throughout the whole literature review. For all parties the home was seen as the right place to die, only one relative expressed disgust for the situation. According to relatives the support was good, but to complete full security for them it was an increased need for more resources.

Bakgrund: Merparten av patienter med en palliativ diagnos vill vårdas i hemmet, vilket är möjligt med hjälp av bland andra distriktssköterska, hemtjänst samt anhöriga. Patienter som vårdas i hemmet upplever ofta bättre livskvalitet än dem som vårdas på sjukhus. Distriktssköterskan ansvarar för att vården fungerar och är den bästa möjliga för patienten. Vad patienten värdesätter i bemötandet för att det ska kännas genuint och trovärdigt är viktigt för att denne ska känna sig sedd och vara involverad i sin egen vård. Syfte:Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet från distriktssköterskan i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design har använts i studien och data har samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta patienter. Resultat: De tre kategorierna som framkom under studien var: att få tid, bli sedd och få respekt, att känna kontinuitet och trygghet, att bli tagen på allvar och känna delaktighet i vården. Slutsats:För att patienterna ska uppleva ett bra bemötande krävs kontinuitet, korrekt information och delaktighet i vården och få tid med distriktssköterskan och känna sig sedd som medmänniska. / Background: Most of the patients with a palliative diagnose want to be taken care of in their own homes. This is possible with help from a team consisting of among others; district nurses, assistant nurses and significant others. Patients living at home often experience better quality of life, compared to them taken care of at the hospital. The district nurse is responsible that the care is well functioning and is the best care for the patient. How the patient experience the treatment from the district nurse is very interesting. What the patient value in the treatment to make it feel genuine and credible. The encounter in the care relationship is important for the patient to feel seen and be involved in their own care. Aim: The aim of the study was to describe patients with a palliative diagnosis how they experienced the encounter from the district nurse in home care. Method: A qualitative approach has been used and eight patients has been interviewed. Results: The results became three categories: To have time, be seen and have respect. To feel safe and continuity, and to be takenseriously and involved in their own care. Conclusion: For the patients to experience a good encounter it takes continuity, correct information and a possibility to take part in their own care. To have time with the district nurse and to feel seen by the district nurse is important.

SAMMANFATTNING Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling. Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående. / ABSTRACT Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards. The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment. The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.

En väl fungerande kommunikation är en grundförutsättning för god palliativ omvårdnad. Det kan därför vara av intresse att beskriva sjuksköterskors egna erfarenheter av att kommunicera. Syftet var attgenom en allmän litteraturstudie beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter och närstående inom palliativ omvårdnad.Tolv resultatartiklar framkom. Engagemangidentifierades som ett övergripande tema med tre kategorier: Omfattande ansvar, Känslomässig utmaningoch Personlig utveckling. I resultatet sågs att kommunikationen med patient och närstående inom palliativ omvårdnad innebar ett stort engagemang för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ville ta ansvar för kommunikationen då den låg till grund för den personcentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskorna strävade efter ärlighet i kommunikationen, vilket även innebar känslomässig utmaning. I relationerna utmanades sjuksköterskorna att balansera personlig närhet med professionell distans. Kommunikationen kunde vara emotionellt påfrestande, men reflektion gav sjuksköterskorna möjlighet att bearbeta upplevelserna. Reflektionen utvecklade även sjuksköterskornas erfarenheter till djupare kunskap. Kommunikationen främjade sjuksköterskornas personliga utveckling och de kunde därför också betrakta sitt arbete som ett privilegium. Sjuksköterskor inom palliativ omvårdnad känner ett behov av ökad kunskap och klinisk verksamhet. De behöver tid och stöd från organisationen för bearbetning av upplevelser. Ytterligare forskning behövs kring hur sjuksköterskors säkerhet i kommunikationen med patient och närstående kan stärkas. / A well functioning communication is a prerequisite for a good palliative care. Consequently it can be of interest to describe nurses´ own experiences of communicating. The aim of this literature review was to describe nurses´ experiences of communicating with patients and families in palliative care. From the twelve analysed articles the overall theme Commitmentemerged and also three categories: Comprehensive responsibility, Emotional challengeand Personal development. The nurses´ communication with patients and families in palliative care implied an extensive commitment. The nurses wanted to take responsibility for the communication as it formed the basis for the person centered care. The nurses had an ambition to communicate honestly, an ambition which turned into an emotional challenge. In the relationships the nurses were challenged to balance personal closeness and professional distance. The communication was emotionally demanding, but reflection gave the nurses a possibility to process their experiences. Reflection also consolidated their experiences to knowledge. The communication promoted the nurses´ personal progress and also made them regard their work as a privilege. Nurses in palliative care need more knowledge and clinical practice. They also need more time and support from the organisation in order to process their experiences. Further research is needed regarding the strengthening of nurses´ security in communicating with patients and families.

Bakgrund Den palliativa vårdens mål är att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter ilivets slutskede. Det finns olika typer av lidande såsom fysiska, psykiska och existentiellavilket betyder att lidandet behöver mötas ur ett multidimensionellt perspektiv. Ensammanställning av palliativa patienters beskrivning av en värdig död kan utökasjukvårdspersonalens kunskap och förståelse om patienternas prioriteringar, behov ochönskningar i livets slutskede. Syfte Syftet var att sammanställa palliativa patienters beskrivning av en värdig död. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 20 kvalitativ och kvantitativavetenskapliga originalartiklar inhämtades från databasen PubMed med hjälp av sökord iolika kombinationer. Artiklarna valitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitet och klassificering. Resultatetsammanställdes och analyserades sedan med en integrerad dataanalys för att identifieralikheter och skillnader i resultatet. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Minskat livslidandegenom ökad autonomi, Minskat sjukdomslidande samt minskat vårdlidande. Resultatetvisade att få dö med minimerat lidande, att få dö med autonomin i behåll, samt att få dö iden miljö och runt de man önskar är de viktigaste aspekterna för en värdig död. Slutsats Då sökningar efter relevanta artiklar gav betydligt fler träffar på artiklar med syfte attbelysa vårdpersonalens eller närståendes perspektiv på vad en värdig död innebär är ämnetpalliativa patienters beskrivning av en värdig död något som det bör forskas vidare på föratt förbättra just deras upplevelse av sin sista tid i livet. / Background The goal of palliative care is to relieve suffering and promote quality of life for patients inthe final stages of life. There are different types of suffering such as physical,psychological and existential, which means that suffering needs to be met from amultidimensional perspective. A compilation of palliative care patients' description of adignified death can increase healthcare professionals' knowledge and understanding ofpatients' priorities, needs and wishes at the end of life. Aim The aim was to compile palliative care patients' description of a dignified death. Method A non-systematic literature review, based on 20 qualitative and quantitative scientificoriginal articles were obtained from the PubMed database using search terms in severalcombinations. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assesment documents for scientific quality and classification. Results werecompiled and then analyzed using an integrated data analysis to identify similarities anddifferences in the results. Results In the compilation of the results, three main categories were identified: Reduced sufferingof life through increased autonomy, Reduced suffering from illness and reduced sufferingfrom care. The results showed that being able to die with minimized suffering, being ableto die with autonomy preserved, and being able to die in the environment and around thoseone wishes are the most important aspects for a dignified death. Conclusions As searches for relevant articles gave several hits on articles with the aim of elucidating theview of the healthcare staff or relatives on what a dignified death means, the subject ofpalliative care patients’ view on a dignified death is something that should be furtherresearched in order to improve their experience of their last time in life.