Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, både digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden är mer motiverande för eleverna än den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och några av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen. Den metod som har använts i denna uppsats är forskningskonsumtion vilket innebär att resultatet är baserat på tidigare forskning inom de områden som berörs i denna uppsats, det vill säga motivation och portfolio. Utifrån dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen. Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta då den har flera tekniska fördelar jämfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom även att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats är att framförallt den digitala portfolion är en gynnsam metod att använda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsätta utvecklas för att minska risken för tekniska problem. En annan slutsats som styrker detta faktum är att flera motivationsteorier återfanns i flera vetenskapliga artiklar och undersökningar vilket ytterligare styrker att portfolio kan höja elevernas motivation.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.

Progress in technology has resulted in new aids in the form of writing tools which make it easier for pupils to revise their texts. This interview study investigates how four teachers view paper-based and screen-based text processing in the younger years of school. It is still paper-based text revision that dominates in schools, and the teachers point out the shortage of digital tools and competence. The choice of processing method is affected by the aim, whether it concerns content or form. The result shows that digital tools can be of help for pupils with difficulties, but the interviewed teachers also emphasize the value of mastering handwriting, and they would like to see screen-based text processing as a complement to traditional paper-based text processing.