<p>Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet.</p><p>I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall.</p><p>I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.</p>

Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet. I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall. I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.

Arbetskraftsbrist och en krympande välfärdsstat har ökat fokusen på individer som står långt från arbetsmarknaden såväl som på arbetsintegrerande sociala företag. I den här hermeneutiska studien som baseras på intervjuer med tjänstemän som arbetar gentemot dessa grupper undersöker vi hur tjänstemännen upplever sitt handlingsutrymme och sin roll gentemot klienterna.   För att kunna utföra sitt arbete behöver de handlingsutrymme vilket ligger i linje med Michael Lipskys teori om gatubyråkrater (Lipsky 2010). Sociala företag beskrivs som behövda för att lösa brister på arbetsmarknaden men också problematiska eftersom både de sociala entreprenörerna och klienterna har en bakgrund med bristfällig skolgång vilket leder till problem att navigera i samhället. Tjänstemännen kompenserar för det genom att ta på sig olika roller.   Paradoxen med de sociala företagen analyseras med hjälp av en teori om pre-paradigmatiska fält och isomorfism som för med sig ett tryck på organisationerna att anpassa sig för att uppnå legitimitet och få tillgång till resurser. Med mer kunskap om den roll som tjänstemän kan spela för att förebygga utestängningar från arbetsmarknaden skulle det kunna möjliggöra för resurser att distribueras effektivare inom välfärdssystemet. / Lack of workers and a shrinking welfare state have increased the focus on individuals who are excluded from the labor market as well as social enterprises. In this hermeneutic study, based on interviews with officials working towards these groups, we investigate how officials perceive their discretion and role towards clients. To be able to do their job they need discretion which is in line with Michael Lipsky's theory on street-level bureaucrats (Lipsky 2010).   Social enterprises are described as needed to solve shortcomings in the labor market, but also problematic, as the social entrepreneurs could be lacking skills, as both clients and social entrepreneurs have a background of failed schooling due to disabilities and socio-economic causes. Bourdieu’s concept of doxa is applied to understand how failed schooling lead to shortcomings in navigating society and how officials compensate for this by taking on different roles.   The paradox of the social enterprises is analyzed with a theory on pre-paradigmatic fields and isomorphism which brings a pressure for organizations to conform to gain legitimacy and access to resources. More knowledge on the role the officials can play to prevent exclusion from the labor market could enable resources to be more effectively distributed within the welfare system.