Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära. Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna. / The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points. Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.

This master thesis deals with the factors influencing the financial literacy of students in the Czech Republic. The main aim of the thesis was to find out whether specific factors have an impact on the financial literacy of these students. Among the factors surveyed were gender, highest parenting education and total household income. In this master thesis, quantitative research was used through a questionnaire survey aimed at exploring and evaluating the level of financial literacy of secondary school students. The hypothesis that were tested by statistical methods using the two-choice F-test and t-test were determined. Based on the results, the hypotheses were either accepted or rejected.

The effects of an Adlerian-based parent education program on parents' attitudes toward their children's behavior and techniques used in child rearing were examined in this study. Parents in one primary elementary school were invited by letter to participate in a parent education program.

This investigation examined the effect of a biochemical and parent education program emphasizing the physiological aspects of the hyperkinetic disorder and the effect of a parent education program teaching parenting skills found in Systematic Training for Effective Parenting on the behavior of hyperkinetic children. The following conclusions are presented as a result of these findings: 1. The intake of nutrients in conjunction with parent education groups which teach physiological reasons for hyperkinesis has an effect on the behavior and physiological symptoms of hyperkinetic children. 2. The education of parents using Systematic Training for Effective Parenting is effective in changing the behavior of hyperkinetic children. 3. Aberrant behavior in children, in some cases, may be due to a condition, or conditions, subject to manipulation.

本研究主要目的在探討都市原住民族學生在父母教育期望、學生學習動機及學生學業成就的現況，並探討不同背景變項間的差異情形，分析都市原住民族學生在父母教育期望、學生學習動機及學業成就的相關情形，最後並探究父母教育期望及學生學習動機對學生學業成就之回歸預測分析。 本研究採問卷調查法，以臺北縣六所國民中學原住民族重點學校的學生為研究對象，共計595人，以描述性統計、t考驗、單因子變異數分析、Scheffé事後比較、皮爾森積差相關及多元迴歸分析等方法進行統計分析。 本研究得到以下的主要發現： 一、 都市國中原住民族學生在父母教育期望、學生學習動機及學生學業成就均為中上程度。 二、 都市國中原住民族學生在父母教育期望、學生學習動機及學生學業成就，因背景變項不同而有顯著差異。 三、 都市國中原住民族學生在父母教育期望、學生學習動機與學生學業成就有顯著的低度正相關。 四、 都市國中原住民族學生在父母教育期望和學生學習動機有顯著的中度正相關。 五、 都市國中原住民族學生在父母教育期望、學生學習動機對學生學業成就具有顯著的預測力。 / The main purpose of this study was to understand the relationships among parent education expectation, learning motivation, and academic achievement of urban aboriginal junior high school students. Survey method is used in this research. By purposeful sampling, 595 valid samples were acquired. The instruments used in the research are included Parent Education Expectation Scale and Learning Motivation Scale. The statistical methods used to analyze the data were descriptive statistics, t-test, one-way anova, Scheffé method, pearson product-moment correlation coefficient analysis, and multiple regression analysis . The conclusions of major were as follows: 1. Parent education expectation, learning motivation, and academic achievement of urban aboriginal Junior high school students were in medium-high range. 2. There were significant differences of parent education expectation, learning motivation, and academic achievement of urabn aboriginal Junior high school students. 3. The correlations among parent education expectation, learning motivation, and academic performance were positively significant. 4. The correlations between parent education expectation and learning motivation were positively significant. 5. Urban aboriginal junior high school students’ parent education expectation and learning motivation, could significantly predict their academic performance.

This study was designed to determine the effectiveness of filial therapy training in: (a) increasing immigrant Korean parents' empathic behavior with their children; (b) increasing immigrant Korean parents' acceptance level toward their children; and (c) reducing immigrant Korean parents' stress related to parenting.The experimental group, consisting of 17 immigrant Korean parents in the United States, received 10 weekly 2-hour filial therapy training sessions and participated in weekly 30-minute play sessions with one of their children. The control group, consisting of 15 immigrant Korean parents in the United States, received no treatment during the ten weeks. All the parents were videotaped playing with their child before and after the training as a means of measuring change in empathic behavior. The two written self-report instruments completed for pretesting and posttesting purposes were the Porter Parental Acceptance Scale and the Parenting Stress Index. Analyses of covariance revealed that the immigrant Korean parents in the experimental group had significant changes in 10 of 12 hypotheses, including (a) a significant increase in their level of empathic interactions with their children; (b) a significant increase in their attitude of acceptance toward their children; and (c) a significant reduction in their level of stress related to parenting. This study supports the use of filial therapy for promoting the parent-child relationship in immigrant Korean families in the United States. Filial therapy helps immigrant Korean parents to be therapeutic agents for their children. It helps them regain their own power as parents and restore positive relationships with their children.

The diploma thesis deals with parent education at school at theoretical part. Its aim is to provide the necessary methodological ideas and principles which can promote better preparation for teachers of primary and lower secondary schools to implement parent education. The present work highlights the importance of family upbringing for the child's personality, the majority of the current instability in Czech families and the history of problematic areas and deficiencies in preparing children and adolescents for their future role as a father and a mother. The theoretical part is completed by defining the necessary requirements for teacher personality which dedicated to teaching about family and parenthood at the school. At the empirical part, there is a questionnaire to a sample probe 72 Czech teachers of first and second degree qualified to teach elementary science, health education, civic education (education for citizenship), family education, personal and social education, respectively other objects within which pay attention to family and parenthood. It was concluded that the attitudes of teachers to teach these topics in the choice proved to be rather positive. It was found to be poor time allocation, the subject and the low use of interdisciplinary relations. To teach about family and...

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att få ett välfungerande föräldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det är att ohälsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda föräldrar stöd genom olika föräldrastödsprogram och föräldrautbildningar. Dock tar inte regeringen någon ställning till dem specifika föräldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens Folkhälsoinstitut har rekommenderat COPE- föräldrautbildning som ett bra alternativ som föräldrastöd för kommunerna. COPE står för The community parent education program och är en utbildning som erbjuds till föräldrar för inspirera till nya idéer och handlingsmetoder i sitt föräldraskap. Detta har bland annat Sjuhärads kommunalförbund tagit fasta på och tagit ett gemensamt beslut om att införa COPE i kommunerna. Problemet som uppdagats har varit att deltagarantalet inte varit så högt som hade varit önskvärt. Vilket i sin tur har fått några av kommunerna att lägga ner sin COPE verksamhet. Samt varit en av anledningarna till att kommunalförbundet valt att satsa på ett projekt om samverkan kring föräldrastöd i Sjuhäradsbygden. Ur ett föräldraperspektiv har det visat sig att de flesta vet vad COPE- föräldrautbildning är för något men valt att inte använda sig av den som ett stöd eller inspirationsverktyg. Många uppger att anledningen är bristande behov av att få utbildning i sitt föräldraskap och att de inte anse sig ha så stora problem så att det krävs en utbildning. Vilket är budskapet som föräldrarna möter om COPE. Den här studien har med hjälp av översättningsteorin försökt upplysa om vad som påverkar en kommun när något nytt ska implementeras. Samt är syftet är att kunna öka kunskapen om vad som i processen när en idé ska bli praktik. Där kommunernas olikheter ofta gör att översättningen från idé till verklighet ser annorlunda ut. Samtidigt är vikten av att framföra budskapet om COPE till föräldrarna på det sätt som skulle inspirera föräldrarna att gå den.

<p>Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home.</p><p>Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents.</p><p>Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala.</p><p>Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions.</p><p>Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction.</p> / <p>Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet.</p><p>Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång.</p><p>Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.</p><p>Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.</p>

Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home. Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents. Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala. Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions. Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction. / Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet. Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång. Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall. Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.