Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens längd och vårdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna ålder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och våren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-två test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som är högutbildade och omföderskor ammar längre än de lågutbildade och förstföderskor. Den totala amningstiden påverkas av moderns ålder och utbildning. Av de 250 informanterna som deltog i studien uppger endast 53 procent att de är nöjda med amningen. Det framkommer också att förstföderskor och ju äldre kvinnan är desto längre stannar hon på BB. Utbildningsnivån har däremot ingen inverkan på hur länge kvinnorna är kvar på BB. Det mest anmärkningsvärda är att det inte finns något samband mellan vårdtidens längd och amningstidens längd då flera äldre och färskare studier från Sverige, USA och Australien har påpekat att ett sådant samband existerar.

<p>Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.</p>

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.

Bakgrund: Hinnsvepning är en icke-farmakologisk induktionsmetod som används inom förlossningsvården med önskan om att initiera en förlossningsstart. Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi [SFOG] rekommenderar hinnsvepning i fullgången graviditet. Rekommendationen bygger dock på oeniga forskningsresultat och det framgår inte vilka maternella faktorer som kan påverka utfallet. Syfte: Beskriva utfallet av hinnsvepning i graviditetsvecka 41+3. Metod: Retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats användes. Urvalet gjordes via en specialistmottagning för gravida som är kopplad till den aktuella förlossningskliniken. Totalt inkluderades 100 kvinnors förlossningsjournaler. Resultat: Av de 100 kvinnorna som hinnsveptes inducerades 41 med annan induktionsmetod och 33 kvinnor blev överburna. Paritet hade inte några statistiskt signifikanta samband med varken induktion, tid till aktiv förlossningsfas eller överburenhet, till skillnad från Bishop Score som hade ett statistiskt signifikant samband med både induktion, tid till aktiv förlossningsfas och överburenhet. Ett statistiskt signifikant samband kunde även ses mellan BMI och överburenhet samt tid till aktiv förlossningsfas. Bishop Score var den variabeln med starkast samband till induktion, tid till aktiv förlossningsfas och överburenhet. Konklusion: Kvinnans Bishop Score och BMI bör inte negligeras i samband att hinnsvepning genomförs då det kan påverka utfallet. Ytterligare forskning krävs för att klargöra utfallet av hinnsvepning och på vilka grunder det bör utföras. / Background: Sweeping of the membranes is a non- pharmacological inductionmethod used in obstetrics with the desire to initiate a labor. The Swedish Association for Obstetrics and Gynecology [SFOG] recommends membrane sweeping in full-time pregnancy. However, these recommendations are built on inconsistent research in the area and it doesn’t reveal which maternal factors that may affect the outcome. Purpose: Describe the outcome of membrane sweeping in pregnancy week 41 + 3. Methods: Retrospective journal review with quantitative approach were conducted. The selection was performed on a specialist clinic for pregnant women who are linked to the current obstetric clinic. Totally 100 women’s birth records were included in the study. Results: Of the 100 women who went through membrane sweeping, 41 was induced with another induction method and 33 women became overburdened. Parity did not appear statistically significant with neither induction, time to active delivery phase or post-term pregnancy unlike Bishop Score who had a statically significant relationship with both induction, time to active delivery phase and post-term pregnancy. A statistically significant association could also be seen between BMI and post-term pregnancy, as well as BMI and time to active delivery phase. Bishop Score showed to be the only variable with statistically significant association to induction, time to active delivery phase and post-term pregnancy. Conclusion: Bishop Score and BMI should not be neglected when membrane sweeping is performed as it may affect the outcome. Further research is required to clarify the outcome of membrane sweeping and on which grounds it should be performed.

Aims: The main aim of this thesis was to study a perspective of women`s expressed wishes for mode of delivery and how they actually give birth. Additional aims were to examine the notion of risk applied to childbirth, to examine what characterizes women who want to give birth as naturally as possible without painkillers or intervention and the characteristics of women who would, if possible, choose to have a cesarean section. Material and methods: The notion of risk was examined in an essay. Self-rating instruments were completed by 55,858 MoBa participants during week 30 of their pregnancy and available from The Norwegian Mother and Child Cohort Study (MoBa) by April, 2007. Individually reported information on socioeconomic factors, lifestyle factors, feelings related to childbirth, factors concerning psychosocial health, physical, psychological and sexual harassment and information on satisfaction with antenatal care health services were collected from a MoBa questionnaire. Data on the mother’s age, parity, physical health before and during the pregnancy, previous cesarean sections and actual mode of delivery were collected through a linkage to the The Medical Birth Registry of Norway. Findings: General perspectives on risk differ depending on both the person and the profession. More and more childbearing women are in danger of being considered deficient and in the danger zone. Figures on risk are not objective values, and the association between risk and security is socially and culturally determined. Personal symbols can be basic assumptions about the life one leads, and the childbearing woman has preferences of her own. Interest in natural childbirth was expressed by 72 percent and a wish for caesarean section was expressed by ten percent of the women. Positive experience from previous childbirths, first birth or third or later birth, no dread of giving birth, and reporting positive intra-psychic phenomena are significantly associated with the wish for natural birth. Negative experiences from previous childbirths and fear of giving birth are two of the strongest factors associated with a wish for a caesarean section.Overall, 47 percent of the women who wanted ”as natural a birth as possible” had their preference fulfilled. The figures differed largely for primiparas and multiparas; the risk of acute caesarean sections was high among primiparas and the effects of the predictors of natural birth were stronger for primiparas than for multiparas. Conclusions:The factors that influence the chance of having a natural birth are different for primiparas and multiparas. The high rate of non-natural births among first time mothers who actually want to have a vaginal birth without interventions should call attention to the increasing incidence of cesarean section in Norway. The chance of actually having a natural birth for women with a preference for a natural birth is much larger for multiparas. Negative experiences from previous childbirths and cesarean section are, however, important factors associated with non-natural birth and should be taken into consideration in public health / Mål: Det overordna målet for denne avhandlingen var å studere perspektiv omkring hvordan kvinner uttrykker at de ønsker å føde og hvordan de faktisk føder. I tillegg var målet å undersøke risikobegrepet anvendt innen fødselsomsorg, undersøke hva som karakteriserer kvinner som ønsker å føde så naturlig som mulig uten smertestillende eller intervensjon og undersøke hva som karakteriserer kvinner som ville valgt å ta keisersnitt dersom det var mulig. Materiell og metode: Avhandlingen inkludere fire artikler. Risikobegrepet drøftes i første artikkel som er et essay. De 3 andre inkluderer data fra Den norske mor og barn-undersøkelsen. Data fra 55,858 MoBa informanter var ferdigregistrert april 2007 og omfatter individuell informasjon om sosioøkonomiske faktorer, livsstilsfaktorer, følelser/opplevelser relatert til fødsel, faktorer som omhandler psykososial helse, fysiske, psykiske og seksuelle overgrep og informasjon om tilfredshet med offentlig svangerskapsomsorg. Tidligere keisersnitt og hvordan kvinnene faktisk fødte i dette svangerskapet ble hentet fra en link til Medisinsk Fødselsregister. Funn: Generelt perspektiv på risiko er forskjellig, avhengig av både person og profesjon. Stadig flere gravid/fødekvinner står i fare for å bli betraktet som utsatte/mangelfulle og i faresonen. Kalkulasjoner av risiko er ikke objektive verdier og assosiasjonen mellom risiko og sikkerhet er sosialt og kulturelt bestemt. Subjektive symbol kan være grunnleggende antagelser/forståelser i forhold til det livet en lever og blivende mødre har sine egne preferanser. Syttito prosent av kvinnene uttrykte ønske om å føde så naturlig som mulig og ti prosent av kvinnene ønsket å ta keisersnitt. Positive erfaringer fra tidligere fødsler, det å være førstegangsfødende eller ha født mer en ett barn tidligere, ikke være redd for å føde, samt å rapportere positivt i forhold til intrapsykiske fenomen, er signifikant assosiert med ønske om å føde så naturlig som mulig. Negative erfaringer fra tidligere fødsler og redsel for å føde er de to faktorene som er sterkest assosiert med ønske om keisersnitt. Samlet sett fikk 47 prosent av de kvinnene som ønsket så naturlig fødsel som mulig, oppfylt ønskene sine. Resultatet var svært ulikt mellom førstegangsfødende og fleregangsfødende; risikoen for akutt keisersnitt var høg blant førstegangsfødende og effekten av prediktorene for naturlig fødsel var sterkere i forhold til førstegangsfødende enn for fleregangsfødende. Konklusjon: Faktorene som influerer sjansen til å føde så naturlig som mulig er ulike for førstegangsfødende og for fleregangsfødende. Den høge tallet på fødsler med intervensjon hos førstegangsfødende som egentlig ønsker å føde vaginalt uten intervensjon burde fått større oppmerksomhet. Dette bør også sees i sammenheng med en stadig økende innsidens for keisersnitt i Norge. Muligheten for å få en så naturlig fødsel som mulig er mye større for fleregangsfødende. Negative erfaringer fra tidligere fødsler og tidligere keisersnitt er, likevel, viktige faktorer assosiert med ikke-naturlig fødsel og bør reflekteres over/tas i betraktning i et folkehelseperspektiv.

Over the past decade, technologies that facilitate household electricity production and storage have seen a rapid development along with a significant cost reduction. Research points to an increased share of household-produced electricity within the existing national grids across the globe. In some cases, self-sufficiency is possible where households are able to decouple from the grid and become independent on their electricity, in other words, go off-grid. Furthermore, this change puts additional pressure on how the electricity system is set up, which, challenges prevailing incumbents to adapt. Depending on the geographical location, circumstances for selfsufficiency varies. Sweden is a country with high seasonal variations with its Northern position, which raises the question of how off-grid households are feasible and, how they can receive traction. To investigate possible changes within large technical systems such as the electricity system, which is a vital part of the society, theories within socio-technical systems have shown much promise. However, these theories often lack the more techno-economic aspect of concrete and future investment costs from a consumer perspective, suggesting an existing research gap. Hence, the purpose of this study is to provide further knowledge regarding off-grid applications in the Swedish Context. This is done by investigating what circumstances could trigger existing electricity consumers to go off-grid. The research process and structure of the report can be interpreted as indiscriminate, however, the study has focused on combining theories surrounding socio-technical changes whilst applying techno-economic modelling to strengthen the work, similar to a dual paper study. Data was collected in the form of a literature review and interviews to provide a holistic representation of off-grid and its nexus to the electricity system. In addition to this, complementing modelling of grid-connected-, prosumer-, and off-grid households were performed. Results point towards a scene where off-grid reaches grid parity within the coming two decades, which, will increase the economic rationale of investing in an off-grid. Opposingly, there is currently no economic rationale in off-grid applications considering the relatively low electricity costs in Sweden as of today. Moreover, conditions show promise if the adopters see beyond economics and, possesses a strong will towards independence. However, implications suggest that the high reliability and low costs of the Swedish electricity grid impedes the ability of new radical innovations to receive traction. Furthermore, this study has contributed by filling the research gap between socio-technical changes and techno-economic projects in regards to electricity systems. Consequently, contributing to the academic field of socio-technical change, it has been shown that the combination of socio-technical change and techno-economic projections is applicable and beneficial. Additionally, it can be argued that the results of this study highlight that the consumer have a greater role in the development of off-grid applications than what the theories suggest. Lastly, the electricity system is a complex mechanism and, to further strengthen the perception of how a relatively new application, as in the case of off-grid, will impact the system, appurtenant suggestions for possible future research within the area are proposed. / Under det senaste decenniet har teknik som underlättar hushållens elproduktion och lagring haft en hastig utveckling tillsammans med en betydande kostnadsminskning. Forskning pekar på en ökad andel hushållsproducerad el inom de befintliga nationella elnäten över hela världen. I vissa fall är självförsörjning möjligt där hushållen kan koppla bort sig från nätet och bli oberoende av sin elförsörjning, med andra ord gå off-grid. Vidare leder en potentiell förändring mot offgrid till ytterligare påtryckningar på hur elsystemet är uppbyggt, vilket utmanar många aktörers sätt att agera. Beroende på geografisk plats så varierar förutsättningarna för självförsörjning. Sverige är ett land med stora säsongsvariationer i och med sin nordliga position, vilket väcker frågan om off-grid hushåll är genomförbara i Sverige och hur de kan skulle kunna etableras. För att undersöka möjliga förändringar inom stora tekniska system som elsystemet, som är en viktig del av samhället, har teorier inom socio-tekniska system visat vara till stor nytta. Däremot saknar dessa teorier emellertid den mer tekno-ekonomiska aspekten av konkreta och framtida investeringskostnader ur ett konsumentperspektiv, vilket antyder ett befintligt forskningsgap. Följaktligen är syftet med den här studien att ge ytterligare inblick om off-grid-applikationer i svenska sammanhang. Vilket har gjorts genom att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att befintliga elkonsumenter går off-grid. Forskningsprocessen och strukturen i rapporten kan vara svårtolkat, men studien har fokuserat på att kombinera teorier kring socio-tekniska förändringar samtidigt som man använder teknoekonomisk modellering för att stärka arbetet. Data samlades in i form av en litteraturstudie och intervjuer för att ge en holistisk representation av off-grid och dess koppling till elsystemet. Utöver litteraturstudie utfördes kompletterande modellering av hushållsanslutna, prosumeroch off-gridhushåll. Resultaten pekar mot scenarion där off-grid når nätparitet under de kommande två decennierna, vilket kommer att öka den ekonomiska rationaliteten för att investera i ett off-grid. Det finns det för närvarande inga ekonomiska skäl till att investera off-grid-applikationer med tanke på de relativt låga elkostnaderna i Sverige idag. Förhållandena visar dessutom löfte om att potentiella användare ser förbi ekonomin och har istället en stark vilja mot självständighet. Implikationer tyder emellertid på att det svenska elnätets höga tillförlitlighet och låga pris hindrar nya radikala innovationers förmåga att ta få fäste. Det är argumenterbart att den här studien har bidragit med att fylla forskningsgapet mellan socio-tekniska förändringar och tekno-ekonomiska projektioner inom elsystem. Samtidigt har studien bidragit till det vetenskapliga området kring socio-tekniska visat på möjligheten och fördelen i att kombinera teorier kring socio-teknisk förändring och tekno-ekonomiska förändringar. Dessutom kan det hävdas att resultaten av den här studie visar att konsumenten har en större roll i utvecklingen av applikationer utanför nätet än vad teorierna föreslår. Slutligen är elsystemet en komplex mekanism, och för att ytterligare stärka uppfattningen om hur en relativt ny applikation, som i fallet utanför nätet, kommer att påverka systemet föreslås lämpliga förslag för eventuell framtida forskning inom området.