<p>Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.</p>

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.

The purpose of this study was to explore differences in movement initiation and execution, and their associations with amount of physical activity (PA) and cognitive abilities, in 6 to 8 year old children born PT compared to peers born at term. The sample consisted of in total 78 children divided in subgroups, 16 born very preterm (VPT), 24 born moderate preterm (MPT) and 38 age matched controls born at term (FT) with no diagnosed cognitive or motor impairments. Three-dimensional (3D) kinematic recordings of wrist movements during two bimanual tapping tasks (horizontal and vertical) were finalized and kinematic outcome measures were investigated in relation to PA and performance on WISC-IV. Children born VPT showed significantly longer Latency times and longer Duration of movement execution compared to children born MPT and FT. No significant within group correlations between PA and movement performance were found. Duration of movement execution and Total duration of movement execution were negatively associated with Full-scale intelligence quotient (FSIQ) and processing speed index (SI) in the PT group. Early school aged children born VPT need longer planning time to initiate and execute goal directed bimanual movements, compared to peers born MPT and FT. Kinematic performance did not evidently associate with amount of PA, although kinematics, by means of longer Latency time and Duration of movement execution, negatively associated with SI. / Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i initiering och utförande av en rörelse samt deras associationer med fysisk aktivitet och kognitiv förmåga hos förtidigt födda barn i åldrarna 6 till 8 år samt åldersmatchade fullgångna jämnåriga barn. Urvalet bestod av total 78 barn uppdelade i subgrupper, 16 väldigt förtidigt födda, 24 moderat förtidigt födda och 38 åldersmatchade fullgångna kontroller utan några kända kognitiva eller motoriska nedsättningar. Tredimensionella (3D) kinematiska registreringar av handledsrörelser under två bimanuella knapptrycksuppgifter (horisontell och vertikal) genomfördes. Utfallet av rörelsemätningarna studerades i association till fysisk aktivitet och resultat på WISC-IV. Väldigt förtidigt födda barn visade längre latenstid och längre duration av rörelse jämfört med moderat förtidigt födda och fullgångna barn. Inga signifikanta inom grupps korrelationer mellan fysisk aktivitet och rörelseutförande hittades. Utförandets duration samt hela utförandets duration associerade negativt med IQ kvot och processhastighet (SI) hos för tidigt födda barn. Väldigt förtidigt födda barn i tidig skolålder behöver mer tid till rörelseplanering, initiering och utförande av viljestyrda målinriktade rörelser jämfört med jämnåriga barn födda senare i graviditeten. Kinematiskt utfall associerade inte signifikant med fysisk aktivitet, däremot associerade kinematiskt utfall, i form av längre latenstid och duration av utförande, negativt med kognitiv processhastighet.

Föräldrar är inte alltid förberedda inför att graviditeten avslutas i en förtidsbörd vilket kan försvåra det inledande föräldraskapet. Omkring tio procent av alla barn som föds i Sverige per år kräver vård på en neonatalavdelning varav sex procent av de som föds är prematura. En neonatalavdelning är utformad för att förutom att vårda prematurfödda barn även vårda barn som är påverkade i sitt hälsotillstånd, där föräldrar betraktas som en central del i barnets vård.  Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sitt prematura barn på en neonatalavdelning och delaktighetens påverkan på anknytning.  Metoden som användes var en litteraturöversikt, även kallad integrativ litteraturstudie. Sex databassökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo vilka genererade i 14 artiklar. Även en manuell sökning utfördes där två artiklar hittades. Totalt inkluderades 16 artiklar av kvalitativ ansats vilka initialt kvalitetsgranskades och därefter sammanställdes. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av en integrerad analys.  Resultatet genererade i fyra huvudkategorier med vardera två underkategorier. Det visades att föräldrar kände sig delaktiga i sitt prematura barns vård när de fick möjlighet till närvaro eller fysisk kontakt med barnet vid olika omvårdnadsmoment. Att vara delaktig och ha möjlighet att närvara eller spendera natten på neonatalavdelningen var viktigt för föräldrarollen och anknytningsprocessen. Svårigheter till fysisk kontakt genom hud-mot- hud uppkom vid situationer där barnet behövde vårdas i kuvös vilket beskrevs som en stressig upplevelse. Stöd, uppmuntran och ett gott samarbete med vårdpersonal gjorde situationen hanterbar, underlättade föräldrars delaktighet och upplevdes stärkande för föräldraskapet. Miljön antingen främjade eller hämmade delaktigheten.  Slutsats kan dras att föräldrar upplever att delaktigheten i det prematura barnets vård på en neonatalavdelning stärker dem i föräldrarollen och gynnar anknytningen samt relationen till barnet. Genom delaktighet upplever föräldrar att de har en viktig roll för barnets välbefinnande. En god interaktion med vårdpersonal, ett inbjudande förhållningssätt vid vårdaktiviteter samt kontinuerligt stöd i omvårdnadsmoment upplevs betydande för att vårdandet av det prematura barnet ska kännas hanterbart och därmed underlätta barnets omvårdnad. Familjecentrerad vård ses som kärnan för att åstadkomma detta. / Parents are not always prepared for the fact that the pregnancy ends in a premature birth, which can complicate the initial parenting. Approximately ten percent of all children born in Sweden per year require care in a neonatal unit, of which six percent of those are premature. In addition to care for premature infants, a neonatal unit is also designed to care for infants who have health problems, where parents are considered as a central part in the care of the infant.  The aim of this study was to describe parents ́ experiences of participation in the care of their premature infant in a neonatal unit and the participation ́s influence on infant attachment.  The method used was a literature review, also called integrative literature review. Six database searches were made in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo which generated in 14 articles. A manual literature search was also performed which gave two articles. A total of sixteen articles of qualitative approach were included, which initially were quality reviewed and thereafter synthesized. The articles were then analyzed using an integrative analysis.  The result generated four main categories with two subcategories each. It showed that parents felt involved in their premature infants' care when they were given the opportunity to be present or have physical contact with the infant during various care activities. Being involved and having the opportunity to attend or stay over the night in the neonatal unit was important for the parenting role and the attachment process. Difficulties to enable physical contact through skin-to-skin emerged in situations where the infant needed to be cared for in an incubator and was described as a stressful experience. Support, encouragement and a good cooperation with care staff made the situation manageable, made the parents ́ participation easier and was perceived as strengthening for the parenthood. The environment either promoted or inhibited the participation.  Conclusion can be drawn that parents feel that the participation in the premature infants’ care in a neonatal unit strengthens them in the parental role and strengthens the infant attachment as well as the relationship with the infant. Through participation parents feel that they have an important role in the infant’s well-being. A good interaction with care staff, an inviting approach and continuous support in care activities are experienced to be important for parents to manage and ease the infant's care. Family-centered care is seen as essential to achieve this.

Bakgrund: Prematur födsel är ofta kopplat till en rad olika konsekvenser både på kort och på lång sikt. Det kan vara allt ifrån svåra lungsjukdomar och hjärnblödningar till problem med vikt, tillväxt och utvecklingsförseningar. Prematurfödda barn och deras föräldrar vårdas ofta en längre tid på neonatalavdelning innan de får komma hem. Väl hemma är det sedan barnhälsovården som tar över uppföljningen av familjen tills dess att barnet blir fem år gammalt. Barnhälsovården bedriver en hälsofrämjande verksamhet med fokus på det friska. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever en bristande kunskap om prematuritet bland sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården. Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheterna av att möta prematurfödda barns föräldrar är däremot sparsamt efterforskat.Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldern/föräldrarna till ett prematurfött barn.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 BHV-sjuksköterskor. Materialet analyserades genom en innehållsanalys.Resultat: Resultatet beskrevs i fyra kategorier Det var fördelaktigt med god kunskap i mötet, Oro kunde försvåra mötet, BHV-sjuksköterskan hade strategier för att främja mötet och Det finns potential att förbättra mötet. Slutsats: Det finns begränsat med forskning kring BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta prematurfödda barns föräldrar. Studiens resultat visar dock att det finns flera utvecklingsmöjligheter för att förbättra mötet såsom ett gemensamt överlämningsmöte, förbättrad utbildning och ett ökat samarbete med neonatal hemsjukvård. / Background: Premature birth is often linked to a variety of consequences on short and long term. It can be anything from severe lung diseases and brain haemorrhages to problems with weight, growth and developmental delays. The premature child and their parents are often treated for a longer time at the neonatal ward before they can return home. Once at home the child health care takes over the follow-up of the family until the child turns five years old.Child health care conducts and promotes health activities with focus on the healthy child. Previous research shows that parents experience a lack of knowledge concerning prematurity among health care nurses. On the other hand, the meeting between the child health care nurse and the parents of premature born children is limitedly investigated. Aim: The aim was to illustrate the experiences of child health nurses of the encounter with a parent/parents of a premature born child. Method: Semi-structured interviews were made with 17 child health care nurses. The material was analyzed with a content analysis. Result: The result was described in four categories It was beneficial to have good knowledge in the meeting, Concerns could make the meeting more difficult,The child health care nurse had strategies to promote the meeting and There is potential to improve the meeting.Conclusion: There is limited research regarding the child health care nurses’ experiences in the encounter with parents to premature born children. However, the result shows that there are several development opportunities to improve the encounter such as an in common handover meeting, improved education and an increased cooperation with the neonatal home care.