No description available.

No description available.

by Pau Hon-Man. / Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 146-179). / Abstracts in English and Chinese. / ACKNOWLEDGEMENT --- p.i / ABBREVIATIONS --- p.iii / ABSTRACT (English) --- p.v / ABSTRACT (Chinese) --- p.ix / FLOW CHART --- p.xi / INDEX OF FIGURES --- p.xxi / INDEX OF TABLES --- p.xxiv / PUBLICATION LIST --- p.xxv / Chapter CHAPTER 1 --- INTRODUCTION --- p.1 / Chapter 1.1 --- Basic Structure of Tendons --- p.3 / Chapter 1.2 --- Anatomy of Patellar Tendon --- p.9 / Chapter 1.3 --- Cellular Characteristics of Fibroblasts --- p.11 / Chapter 1.4 --- Healing Process in Tendons --- p.13 / Chapter 1.5 --- Chronic Tendon Disorder --- p.19 / Chapter 1.6 --- Aims and Objectives --- p.25 / Chapter 1.7 --- Study Plan --- p.26 / Chapter CHAPRER 2 --- MATERIALS AND METHODOLOGY --- p.35 / Chapter 2.1 --- Collection of human Tissues Samples --- p.38 / Chapter 2.2 --- Tissue Culture --- p.40 / Chapter 2.3 --- Preparation of Conditioned Medium --- p.46 / Chapter 2.4 --- Proliferation Response of Tendon Fibroblasts --- p.48 / Chapter 2.5 --- Invasion Assay --- p.53 / Chapter 2.6 --- Chick Chorioallantonic Membrane Model --- p.56 / Chapter 2.7 --- SDS-PAGE --- p.58 / Chapter 2.8 --- Enzyme Linked Immunosorbent Assay --- p.63 / Chapter 2.9 --- Immunocytochemical Staining --- p.68 / Chapter 2.10 --- Statistical Analysis --- p.69 / Chapter CHAPTER 3 --- RESULTS --- p.74 / Chapter 3.1 --- Patient's Information --- p.76 / Chapter 3.2 --- Primary Explant Cell Culture --- p.77 / Chapter 3.3 --- Proliferation Response of Tendon Fibroblasts --- p.79 / Chapter 3.4 --- Invasion Assay --- p.82 / Chapter 3.5 --- Chick Chorioallantonic Membrane Model --- p.83 / Chapter 3.6 --- SDS-PAGE --- p.85 / Chapter 3.7 --- Enzyme Linked Immunosorbent Assay --- p.86 / Chapter 3.8 --- Immunocytochemical Staining --- p.88 / Chapter CHAPTER 4 --- DISCUSSION --- p.116 / Chapter 4.1 --- Higher Proliferation Capacity of Tendinosis Fibroblasts --- p.118 / Chapter 4.2 --- Tendinosis Fibroblasts Secrete Angiogenesis Factors to Enhance Angiogenesis --- p.123 / Chapter 4.3 --- Tendinosis Fibroblasts Secrete More Proteolytic Enzyme --- p.126 / Chapter 4.4 --- Proinflammatory Characteristics in Tendinosis Fibroblasts --- p.129 / Chapter 4.5 --- Comparison of in vitro and Histological Study --- p.132 / Chapter 4.6 --- Tendinosis Fibroblasts Seems to be Transformed --- p.134 / Chapter 4.7 --- Limitation of Study --- p.136 / Chapter CHAPTER 5 --- FUTURE RESEARCH DIRECTION --- p.140 / Chapter 5.1 --- Further Exploration of the Factors Secreted in Tendinosis Fibroblasts --- p.141 / Chapter 5.2 --- Proteoglycan Synthesis in Tendinosis Fibroblasts --- p.142 / Chapter 5.3 --- Tendinosis Animal Model and Clinical Study --- p.143 / Chapter CHAPTER 6 --- CONCLUSION --- p.144 / BIBLIOGRAPHY --- p.146 / APPENDIX --- p.180

この論文は，筆頭著者の博士論文（膝蓋大腿関節痛を有する成人女性の膝蓋骨可動性についての研究（http://hdl.handle.net/2237/10676）の副論文として提出された。和文によるタイトル，抄録は博士論文提出の際に付けられた。

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ. , 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Introducción: Determinar la asociación entre el ángulo de inclinación del tendón patelar (AITP) y la presencia de dolor anterior de rodilla (DAR), así como conocer la prevalencia de DAR en deportistas universitarios. Material y métodos: Estudio de corte transversal en 143 deportistas universitarios. La presencia de DAR se detectó usando la Anterior Knee Pain Scale de Kujala y se calculó el AITP analizando una fotografía de ambas piernas con el programa Kinovea ®. Cada rodilla se consideró como una muestra. La razón de prevalencia entre el DAR y el AITP se calculó usando regresión de Poisson robusta. Resultados: Se evaluaron 143 sujetos, por tanto, 286 rodillas, donde 176 (61.5%) presentaban DAR. El AITP se clasificó en cuartiles. Para el análisis se unió el segundo y tercer cuartil, por lo que se obtuvo un cuartil medio (9°y 14°).Se encontró que un AITP menor a 9° tiene 1,34 (IC95%; 1,09-1,65) más probabilidad de tener DAR, y un AITP mayor a 14° tiene 1,35 (IC95%; 1,09-1,69) más probabilidades. Conclusiones: Los deportistas con un AIPT menor a 9° o mayor a 14° tienen mayor probabilidad de presentar DAR. Se recomienda que el profesional considere el ángulo de inclinación del tendón patelar en su evaluación. / Introduction: To determine the association between patellar tendon angle (AITP) and the presence of anterior knee pain (DAR) and the prevalence of DAR in college athletes. Materials and methods: Cross-sectional study of college athletes. The presence of DAR was detected using the Anterior Knee Pain Scale by Kujala and AITP was calculated by analyzing a photograph of both legs with Kinovea program ®. Each knee was considered as a sample. The prevalence ratio between the DAR and the AITP was calculated using Poisson regression robust Results: 143 subjects were evaluated, therefore, 286 knees, where 176 (61.5%) had anterior knee pain (DAR). The AITP was ranked in quartiles. To analyze was joined second and third quartile so was obtained a midquartile (9° and 14°). It was found that AITP fewer than 9° is 1.34 (95% CI, 1.09 - 1.65) more likely to have DAR, and AITP greater than 14° is 1.35 (95% CI; 1,09- 1.69) more likely. Conclusions: Athletes with AITP fewer than 9 ° or greater than 14 ° are more likely to have DAR. It is recommended that the professional considers the inclination patellar tendon angle in the evaluation / Tesis

Bakgrund: Hopparknä eller patellar tendinopati vilket är den kliniska benämningen är en överbelastningsskada på patellarssenan. Denna typ av överbelastningsskada uppstår på grund av repetitiva spänningar på senan. Utifrån tidigare studier så har man sett att engagerade fysioterapeuter som utför regelbunden uppföljning har stor betydelse för att rehabiliteringen blir utförd. Det är även viktigt med en personcentrerad behandling där det sker ett samspel mellan patient och terapeut. Andra studier visar att personer med långvarig muskeloskeletal smärta lär sig nya strategier för att hantera smärta vilket senare har resulterat i en förbättrad självbild. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser personer med patellar tendinopati har fått erfara av fysioterapeutisk behandling. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där totalt två basketspelare inkluderades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier, upplevelser av fysioterapeuternas bemötande, anpassningens betydelse under en rehabiliteringsprocess och värdet av att ta hand om kroppen för att nå sina mål men vägen dit är inte alltid rak. Dessa huvudkategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Konklusion: En bra fysioterapeut ska finnas tillgänglig, visa engagemang och utföra regelbundna uppföljningar vilket deltagarna hade både bra och mindre bra upplevelser av. Under rehabiliteringen har deltagarna fått en stor förståelse för att ta hand om kroppen redan innan problem uppstår och förtroendet för fysioterapeuter är stort men påverkas negativt då patienter inte prioriteras.

Bakgrund: Excentrisk träning (ECC) har varit det dominerande träningssättet vid patellar tendinopati (PT) under de senaste 15 åren. Det skulle vara av värde för kliniker att veta vilken effekt ECC har på kort sikt efter en träningsperiod. Syfte: Systematiskt granska enskilda artiklar och bedöma tillförlitligheten i det sammanvägda resultatet gällande effekten på funktion och smärta samt förmåga att delta i sport eller fysiska aktiviteter som excentrisk träning har efter en träningsperiod på 12 veckor hos idrottande personer med PT. Design: Systematisk granskning av randomiserade kontrollerade studier. Metod: Sökningar utfördes i PubMed, CINAHL, PEDro och Cochrane library. Sju studier inkluderades och granskades med PEDro Scale. GRADEstud användes för att bedöma tillförlitligheten i resultatet. Resultat: Inkluderade studiers kvalitet varierade mellan acceptabel och hög kvalitet, enligt PEDro Scale. Det var inga skillnader mellan ECC och kontrollbehandlingar. Vid sammanvägningen av studiernas respektive resultat ansågs tillförlitligheten enligt GRADEstud vara måttligt hög (+++) p.g.a. hög samstämmighet, men bristande precision. Slutsats: ECC är inte mer effektivt än andra undersökta kontrollbehandlingar, därav kan denna studie inte säkerställa att förbättringar som sker efter 12 veckor beror på ECC. / Background: Eccentric exercise (ECC) has been the dominant treatment option for patellar tendinopathy (PT) in the last 15 years. It would be of value to clinicians to know about the short-term effect ECC has after a training period. Objective: Systematically review individual articles and assess the certainty in the weighted result regarding the effect on function, pain, and the ability to participate in sport and physical activities that eccentric training has after a 12week period of training on athletes with PT. Design: Systematic review of randomized controlled trials.                                           Method: Searches were conducted in PubMed, CINAHL, PEDro and Cochrane Library. Seven studies were included and reviewed with the PEDro Scale. GRADE-stud was used to assess the certainty in the result.  Results: Included studies quality varied between acceptable and high quality, according to the PEDro Scale. There were no differences between ECC and control treatments. When weighing the respective results of the studies, the certainty was considered moderately high (+++) according to GRADEstud, due to high coherence in all included studies, but a lack of precision. Conclusion: ECC is not more effective than other control therapies studied. Therefore, this study cannot ensure that improvements that occur after 12 weeks are due to ECC.

No description available.

Tyrimo objektas: minkštojo įtvaro ir elektrostimuliacijos poveikis girnelės padėčiai. Tyrimo tikslas: nustatyti minkštojo įtvaro ir elektrostimuliacijos poveikį girnelės padėčiai ir skausmui, esant girnelės chondromaliacijai. Tyrimo uždaviniai: 1. Įvertinti girnelės padėtį ir skausmą prieš ir po minkštojo įtvaro taikymo. 2. Įvertinti girnelės padėtį ir skausmą prieš ir po raumenų elektrostimuliacijos taikymo. 3. Palyginti gautus duomenis prieš ir po minkštojo įtvaro ir raumenų elektrostimuliacijos taikymo. Tyrimo hipotezė: Minkštasis įtvaras turi didesnį poveikį girnelės padėčiai ir skausmo mažinimui nei raumenų elektrostimuliacija, esant girnelės chondromaliacijai. Tyrimo išvados: 1. Minkštasis įtvaras sumažino girnelės poslinkį ir skausmą; 2. Elektrostimuliacija sumažino girnelės poslinkį ir skausmą; 3. Minkštasis įtvaras yra efektyvesnis nei elektrostimuliacija mažinant girnelės panirimą ir skausmą. / Object of the research: effect of kinesio taping and electrostimulation for position of patella. The aim of the research: determine the effect of the kinesio taping and electrostimulation to reduce patellar subluxation and pain for patients with patellar chondromaliacia. The task of the research: 1. Evaluate patellar position and pain before and after application of kinesio taping; 2. Evaluate patellar position and pain before and after application of electrostimulation; 3. Compare results of patellar position and pain before and after application of both methods: kinesio taping and electrostimulation. Hypothesis: kinesio taping will have a greater effect on reduction of patellar subluxation and pain than electrical muscle stimulation for patients with patellar chondromaliacia. Conclusions: 1. Kinesio tape method significantly reduced patellar subluxation and pain; 2. Electrostimulation method significantly reduced patellar subluxation and pain; 3. Kinesio tape method is more effective than electrostimulation reducing patellar subluxation and pain.