Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. / Background: Delegation of tasks to healthcare assistants is not unique to Swedish healthcare but occurs both nationally and internationally. The global shortage of registered nurses’ results in an increased need of healthcare assistants who can perform routine tasks under delegation. Aim: The aim of the review was to compile registered nurses’ experiences of delegating tasks to healthcare assistants in different healthcare contexts. Registered nurses need to delegate tasks in order to lead, prioritize and plan patients' care. The delegation of tasks is also part of the registered nurse's professional role, thus emphasizing the importance of the registered nurse obtaining knowledge of guidelines and laws regarding the delegation. Method: The literature review is based on twelve studies of qualitative approach. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Selected studies have been analyzed based on Popenoes et al. guide regarding article matrix and data analysis table. Selected studies have undergone quality review according to SBU: quality review template. Result: The results constitute six categories that answer the purpose of the literature review. The categories consisting of The delegation was associated with great responsibility, The delegation was perceived as forced, The delegation affected the workload, Experiences of ignorance related to the delegation, Attitudes from employees affected the delegation, Communication and relationships affected the delegation. Conclusion: When the registered nurse delegates under pressure from their managers, the registered nurse is put in a position where they do not always feel that the delegation takes place in a correct and patient- safe way. However, the delegation contributed to time for planning and prioritizing the patient's care.

Background The workload of nurses is a frequently discussed issue, the subject often concludes that it is unsustainable on both a national as well as an international level. The background explains the main focus of this litterature review, which is patient safety, which also is one of many of the nurses responsibility tasks. The background also explores what work enviroment and workload is and how stress can affect the nurses own health, responsibility tasks and empathic ability. Aim ​​The aim of the study was to examine how patient safety is affected in regards to the workload of nurses​.​​ Method The litterature review analyzed ten articles of either quantitative, qualitative and mixed methods. The articles for the results were subjected to a quality review based on Fribergs model. Searches were made on PubMed and Cinahl Complete.​ Results The results showed several factors that have an effect of nurses workload and patient safety. These factors are described in three themes; (1) Workload and staffing, (2) Tubulence/work environment and organisational responsibility, (3) Social and cultural diffrences. Conclusions The more factors applied to the nurses workload the greater the consequenses on patient safety and risks for the nurses health. / Bakgrund Sjuksköterskors arbetsbelastning är ett omdiskuterat ämne, där diskussionen enas i att den är nationellt och internationellt ohållbar. I bakgrunden förklaras litteraturöversiktens huvudsakliga fokusområde patientsäkerhet, som är ett utav sjuksköterskans många ansvarsområden. Bakgrunden belyser även vad arbetsmiljö och arbetsbelastning samt hur stress kan påverka sjuksköterskors hälsa, ansvarsområden samt empatiska förmåga. Syfte Syftet var att undersöka hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors arbetsbelastning. Metod Med metoden litteraturöversikt analyserades tio stycken artiklar av antingen kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Kvalitetsgranskningen av resultatets artiklar gjordes med hjälp av Fribergs modell. Databassökningarna gjordes i PubMed och Cinahl Complete. Resultat Resultatet visade på flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerheten. Faktorerna beskrivs i tre teman; (1) Arbetsbelastning och bemanning, (2) Turbulensfaktorer, arbetsmiljö och organisatoriskt ansvar, (3) Samhälleliga och kulturella skillnader. Slutsats Desto fler faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning desto större risker för patientens säkerhet och risker för sjuksköterskans hälsa.

Sammanfattning Bakgrund: I hemsjukvården spelar kommunsjuksköterskan en central roll i att planera och organisera vårdinsatser till patienter i deras hemmiljö. För att säkerställa effektiviteten och tillgängligheten av vårdresurserna måste kommunsjuksköterskan delegera vissa medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Denna delegering sker genom tydliga riktlinjer och med noggrann utvärderade kompetenskrav. Forskning visar att det finns utmaningar som sjuksköterskor möter vid delegering av medicinska uppgifter inom hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av att delegera medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården.  Metod: En litteraturöversiktmed fokus på kvalitativa forskningsansatser och artiklar, där data analyserades med en reflexiv tematisk analys av Braun och Clark (2022) Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman och åtta underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar angående delegering till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Deras upplevelser inkluderade ansvar och förväntningar kring delegering, bristande rutiner kring delegering, delegering på grund av personalbrist, känslor av bristande kontroll och maktlöshet, bristfällig kommunikation, otillräcklig tillgänglighet, saknad kompetens hos omvårdnadspersonalen, samt möjligheter för professionens utveckling. Slutsats: Delegeringsförfarandet är avgörande för effektiv fördelning av arbetsuppgifter inom vårdteam. Det krävs tydliga riktlinjer, adekvat utbildning för vårdpersonal, tydlig kommunikation och samarbete för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalitén. Genom att utveckla delegeringsprocessen kan vårdpersonalen minska riskerna för felaktigheter och fel kommunikation, vilket gynnar både patienter och vårdpersonal i deras vårdmiljö. / Summary Background: In home care, the community nurse plays a central role in planning and organizing care for patients in their home environment. To ensure the efficiency and availability of care resources, the community nurse must delegate certain medical tasks to the care staff. This delegation is done through clear guidelines and with carefully evaluated competence requirements. Research shows that there are challenges that nurses face when delegating medical tasks in home care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience and perceptions of delegating medical tasks to home care workers.  Method: A literature review was conducted with a focus on qualitative research approaches and articles, with data analyzed and synthesized using a reflexive thematic analysis method based on Braun and Clark (2022). Results: The purpose was answered through three main themes and eight sub-themes dealing with nurses' experiences and perceptions regarding delegation to home care workers. Their experiences included responsibilities and expectations around delegation, lack of routines around delegation, delegation due to lack of staff, feelings of lack of control and powerlessness, lack of communication, insufficient availability, lack of competence among nursing staff, and opportunities for professional development. Conclusion: The delegation process is crucial for the effective allocation of tasks within care teams. It requires clear guidelines, adequate training for healthcare professionals, clear communication and collaboration to ensure patient safety and quality of care. By developing the delegation process, healthcare professionals can reduce the risks of errors and miscommunication, which benefits both patients and healthcare professionals in their care environment.

Bakgrund: Överrapporteringar av patienter sker dagligen inom sjukvården. Ett kritiskt och utsatt tillfälle är den överrapportering som sker mellan operationsavdelningen och den postoperativa avdelningen när patienten genomgått en operation. Vid en bristfällig överrapportering där viktig information efter den genomgångna operationen/ingreppet inte förs vidare kan patientsäkerheten äventyras. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten i form av vårdlidande och vårdskada. För att minska riskerna med att patientsäkerheten äventyras kan strukturerade kommunikationsverktyg användas vid överrapportering. Detta för att strukturera information kring patienten i syfte att minska risken för vårdlidande och för att öka kvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter vid överrapportering med kommunikationsverktyg mellan operationsavdelning och postoperativ avdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Wittemore och Knafl (2005 analysmetod. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid datainsamling. Resultat: Totalt har 14 artiklar använts i resultatet och de inkluderade artiklarna har haft kvantitativ och mixad metod. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier; Påverkan på överrapporteringstiden och effektiviteten, Informationssäkerheten vid överrapportering samt Sjuksköterskans professionella tillfredsställelse och förbättrat teamarbete. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskans erfarenheter  av ett strukturerad kommunikationsverktyg ökar kvalitén på överrapporteringen. Det visar även att samarbetet mellan de olika avdelningarna blir bättre och där också överrapporteringarna blir mer effektiva och innehållsrika. Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det blev lättare att föra vidare relevant och viktig information. De sammanställda erfarenheterna visar att patientsäkerheten ökar med hjälp av strukturerad kommunikation. / Background: Handovers of patients occur daily in healthcare and are a well known source of error on behalf of healthcare providers. One vulnerable and critical occasion is the handover that takes place between the operating department and the postanesthesia unit or PACU for short. In the event of deficient handover where important information is not passed on after the operation/procedure has been completed, patient safety can be compromised. This can lead to serious consequences for the patient such as care suffer and healthcare caused injuries. To reduce the risks of compromising patient safety, structured communication tools can be used in the event of the handover. This is to give structure to information about the patient in order to reduce the risk of healthcare caused complications and to increase the quality of healthcare administered. Aim: The aim of the study was to compile the nurses experiences of postoperative handover using communication tools between the operating department and the postanesthesia care unit. Method: An integrative literature study was conducted and searches in databases Cinahl and Pubmed were used for data collection. The analysis has followed Whittemore and Knafl´s (2005) method for integrated methods. Result: A total of 14 articles have been used in the results and the included articles have used quantitative and mixed methods. Three categories emerged from the results; Impact on the handover time and efficiency, Information security during handover and the Nurse's professional satisfaction and improved teamwork. Conclusion: The results show that the nurse´s experiences in using a structured communication tool increases the quality of the handover. It also shows that the cooperation between the various departments improved and that the handover became more efficient and relevant in content. The nurse's experience showed that it became easier to pass on relevant and important information. The compiled experiences show that patient safety increased with the help of a more structured communication.

Background: The kidneys have important functions in the body. When the kidneys stop working, a dialysis treatment is required. There are two types of dialysis treatments: peritoneal dialysis and hemodialysis. This study focuses on how patients experience hemodialysis treatment. Aim: The purpose of this study was to describe the patients' experience of treatment with hemodialysis. Method: A literature-based study was conducted where a total of nine qualitative articles were reviewed and analysed with the use of Friberg’s (2017) five-step model. Results: The results of this study consist of two themes. The first theme describes the perceived effects of hemodialysis treatment while the second theme describes the importance of the support that they get from their family, friends and other patients undergoing hemodialysis treatment. Conclusion: Patients undergoing hemodialysis treatment experiences radical changes in their everyday life that limits their social life and make them dependent on others. These patients value the support of family, friends, nurses, and other patients undergoing this treatment.

Bakgrund: Kommunikation och informationsöverföring är enligt Socialstyrelsen (2020) ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Ineffektiv överrapportering är en av de bidragande faktorerna till att vårdskador uppstår och därmed ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Rapporten kan ske skriftligt, muntligt och bedside, till hjälp finns strukturerade kommunikationsverktyg. SBAR är ett sådant kommunikationsverktyg som både SKR (2020) och Socialstyrelsen (2020) rekommenderar. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga sjuksköterskors upplevelser av överrapportering på vårdavdelning och akutmottagning, samt hur det kan påverka patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som hämtats från två olika databaser med inriktning omvårdnad. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. För att kvalitetsgranska artiklarna användes SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier av kvalitativ forskningsmetodik. Resultat: Det framkom tre teman och åtta underkategorier efter innehållsanalysen. Det första temat var Interaktion vid överrapportering med underkategorierna Kommunikation & Relationer och ansvar. Det andra temat var Rapportens struktur, innehåll och kvalitet med underkategorierna Strukturerad överrapportering, Rapportens innehåll & Kvalitet på överrapporteringen. Det tredje och sista temat var Olika sätt att överrapportera med underkategorierna Muntlig överrapportering avskilt från patienten, Skriftlig överrapportering & Överrapportering Bedside. Konklusion: Denna litteraturstudie visade hur sjuksköterskor upplevde överrapportering på vårdavdelning och akutmottagning. Sjuksköterskorna upplevde överrapporteringen som värdefull för att planera det fortsatta arbetet och att den även bör vara väl strukturerad. Brister vid överrapportering kan leda till att patientsäkerhet äventyras och då även möjligheten till god omvårdnad. / Background: According to Socialstyrelsen (2020), communication and information transfer are a risk area within health and medical care. Ineffective handover is one of the contributing factors to healthcare injuries occurring and thus a risky element from a patient safety perspective. The report can be written, oral and bedside, there are structured communication tools to help. SBAR is such a communication tool that both SKR (2020) and Socialstyrelsen (2020) recommend. Aim: The aim for this literature study is to map nurses' experiences of handover on in-patient wards and emergency department, and how it could affect patient safety. Method: A literature study of ten qualitative scientific articles retrieved from two databases with a nursing focus. Qualitative content analysis was used to analyze the articles. To quality review the articles, SBU's template was used for quality review of studies of qualitative research methodology. Result: Three themes and eight subcategories emerged after content analysis. The first theme was Interaction during handover with the subcategories Communication and Relationships & responsibility. The second theme was The report's structure, content and quality with the subcategory Structured handover, Content of the handover and Quality of the handover. The third and last theme, Different ways to handover with the subcategory Verbal handover separated from the patient, Written handover and Bedside handover. Conclusion: This literature study showed how nurses experienced handover on in-patient wards and emergency department. The nurses experienced the handover as valuable for planning the continued work and that it should also be well structured. Shortcomings in handover that can lead to patient safety being jeopardized and then also the possibility of good nursing.

Given the high number of errors and negative events committed within medical settings, the emphasis on patient safety culture is becoming more prevalent. Despite this effort, underreporting has been and continues to be an issue in this area. Some research has shown a link between underreporting and lack of management responsiveness, but more work is necessary to identify reasons for underreporting and potential mitigating solutions. The objective of the present research is to answer questions regarding the impact supervisors have on staff’s patient safety perceptions and event reporting, through the use of archival survey data collected with the AHRQ Hospital Safety Culture Survey (2004). Probable moderators and mediators of key relationships were explored as well. Results are presented and their implications are discussed herein.

Bakgrund: Överrapporteringar vid skiftbyten mellan sjuksköterskor kan riskera i att viktig information går förlorad, vilket kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Bedside-rapportering är en relativt ny rapporteringsmetod, och som ämnar stärka patientsäkerheten genom att möjliggöra för patienter att vara delaktiga i rapporteringen. På så sätt kan risken för misskommunikation reduceras, samtidigt som patienter upplever en ökad tillfredsställelse av vården.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vuxna patienters erfarenheter av bedside-rapportering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativt data från 11 originalartiklar som har analyserats med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman med respektive tre subteman identifierades. Första temat var betydelsen av delaktighet där patienters olika behov av att vara delaktig beskrevs samt hur information ingav säkerhet & trygghet samt en förbättrad relation till sjuksköterskan. Andra temat var försvårande faktorer där utmaningar i kommunikation beskrevs, men även bevarande av integritet samt utrymme för förbättrad rutin & praktik. Slutsats: Bedside-rapporteringen bidrog till en ökad patientdelaktighet såväl som patientsäkerhet, och var en viktig del av en personcentrerad vård. Dock behövs ökade kunskaper inom ämnet för att rapporteringsmetoden ska uppnå sin fulla potential. / Background: Handover at shift changes between nurses can be a risk factor for important information getting lost, which can pose a threat to patient safety. Bedside handover is a relatively new handover method, aiming to strengthen patient safety by making patients involved in the handover practice. In this way, the risk of miscommunication is reduced, while patients experience increased satisfaction with care.  Aim: The aim of this study was to highlight adult patients' experiences of bedside handover. Method: A literature study of qualitative data from 11 original articles were analyzed using thematic analysis method according to Braun and Clarke. Results: Two themes with three subthemes each were identified. The first theme was the importance of participation, where patients’ different needs of involvement were described and how information provided safety & security and an improved relationship with the nurse. The second theme was hindering factors where challenges in communication were described, together with preservation of integrity and room for improved routine & practice.  Conclusions: Bedside handover increased patient participation and patient safety and is an important part of person-centered care. However, increased knowledge is needed for the handover method to achieve its full potential.

This project provides the first comprehensive investigation into the experiences of people with dementia (PWD), their carers, and the staff who provide care in emergency departments (ED) in the UK. This is a mixed methods study which used a national survey (N=403) followed by ED observation (32 hours) and qualitative interviews with health professionals (N=29), in an iterative and sequential design to present a holistic evaluation of the current experiences of the key parties- patients, carers, and ED staff involved in receiving and providing care. The theoretical perspective of the Human Factors Approach to patient safety underpins this work. The project included people with dementia and carers as collaborators and co-designers in both the development of the research tools and in shaping the project outputs. This research explores the barriers and facilitators to safe and effective care, concluding that here are a number of barriers (poor integration of communication systems, inappropriate physical environments, misalignment of staff training and workplace staffing models), which may affect the healthcare team’s ability to provide effective dementia care. These systemic challenges both give rise to and exacerbate poor organisational and safety cultures. However, despite these challenges, there are examples of safe and effective care (positive deviants) where uncommonly good outcomes for this patient population are achieved. Examining these examples offers valuable insight into potential adaptions, which could be used to improve existing care.

No description available.