Leukemi är en cancerform som påverkar kroppens bildning av vita blodkroppar. En vanlig behandling är cytostatika som kan medföra många besvärande biverkningar för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med leukemis erfarenheter av sjukdom och cytostatikabehandling från behandlingsstart till ett år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturstudie som är baserad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna gjordes utifrån deras syfte och metod, nio artiklar redovisas i resultatet. Resultatet är uppbyggt av fyra kategorier. Resultat: Baserat på två kvalitativa och sju kvantitativa studier. Kategorierna var, erfarenheter utifrån kognitiva funktioner, erfarenheter utifrån fysiska funktioner, erfarenheter utifrån emotionella funktioner och erfarenheter utifrån psykiska funktioner. Slutstats: Trots att majoriteten av patienterna hade erfarenheter som var negativa så ansåg en stor andel av patienterna att de hade en god livskvalitet och att med tiden kom en känsla av acceptans.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård och behandling inriktat för patienter med obotlig sjukdom. Ett palliativt förhållningssätt innebär bland annat att förebygga och lindra symtom och lidande samt främja och förbättra livskvaliteten hos patienter med palliativa vårdbehov. Palliativ cytostatikabehandling kan ges till patienter med obotlig cancer som då syftar till att lindra symtom och bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling. Metod: Litteraturöversikt bestående av kvalitativa artiklar som analyserades med Burnard’s (1991) tematiska innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet och presenteras i tre teman: Motiv till att acceptera palliativ cytostatikabehandling, farhågor kopplat till cytostatikabehandlingen och vårdpersonalens betydelse.  Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av cytostatika och motiven till att genomgå behandling var många. Patienterna uttryckte olika farhågor relaterat till cytostatika, bland annat rädslor för biverkningar och oro över att behandlingen skulle ställas in. Vårdpersonalen hade en betydande roll för patienterna som genomgick palliativ cytostatikabehandling.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård och behandling inriktat för patienter med obotlig sjukdom. Ett palliativt förhållningssätt innebär bland annat att förebygga och lindra symtom och lidande samt främja och förbättra livskvaliteten hos patienter med palliativa vårdbehov. Palliativ cytostatikabehandling kan ges till patienter med obotlig cancer som då syftar till att lindra symtom och bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling. Metod: Litteraturöversikt bestående av kvalitativa artiklar som analyserades med Burnard’s (1991) tematiska innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet och presenteras i tre teman: Motiv till att acceptera palliativ cytostatikabehandling, farhågor kopplat till cytostatikabehandlingen och vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av cytostatika och motiven till att genomgå behandling var många. Patienterna uttryckte olika farhågor relaterat till cytostatika, bland annat rädslor för biverkningar och oro över att behandlingen skulle ställas in. Vårdpersonalen hade en betydande roll för patienterna som genomgick palliativ cytostatikabehandling.

Bakgrund: Det finns stora svårigheter inom vården för vårdpersonal såsom personalbrist, dåliga arbetsförhållanden och arbetsrelaterad stress. Trots tydliga bestämmelser i regelverket visar statistiken en hög nivå av vårdskador.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur patienten påverkas av arbetsrelaterad stress inom vården.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklarna passande för syftet. Sökningar har gjorts i Psycinfo, Cinahl samt Pubmed. Analys gjordes enligt Friberg (Friberg, 2006, s. 121-122) och genererade i tre kategorier med tillhörande underkategorier.Resultat: Den arbetsrelaterade stressen i vården påverkade patienterna psykosocialt och fysiskt men resultatet visade även ingen påverkan. Patienterna fick mindre respekt, deras integritet hotades och informationen samt kommunikationen försämrades. Patienternas grundläggande behov uppfylldes inte, patienternas vårdmiljö blev sämre och patienternas säkerhet minskade på grund av den arbetsrelaterade stressen i vården.Diskussion: Merparten av artiklarna var kvantitativa och gav ett generellt resultat om hur patienten påverkas. Det skulle behövas en fördjupad kunskap för att kunna förbättra vården, detta för att minska risken för vårdskador samt minska patientens beroendesituation.Slutsats: Då resultatet visar hur patienten påverkas av den arbetsrelaterade stressen bör vidare forskning göras samt vägar hittas för att förbättra vården och minska risken för vårdskador / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund   Knäledsartros drabbar personer i alla åldrar, där både incidens och prevalens ökar med stigande ålder. Det är en kronisk och progressiv sjukdom där vävnaden i leden succesivt bryts ned samtidigt som återuppbyggnaden inte sker i samma takt. Huvudproblemet vid knäledsartros är smärta samt nedsatt rörelseförmåga vilket ofta leder till minskad aktivitet och fysisk rörelse. Riskfaktorer är ålder, kön, hereditet, övervikt, fetma, livsstil och tidigare ledskada. Generella riktlinjer för behandling av knäledsartros bör syfta till att förbättra funktionen, lindra smärta och begränsa funktionsnedsättningar genom icke-kirurgiska hälsofrämjande åtgärder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder vid knäledsartros. Metod En litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar togs fram och har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl och därefter kvalitetsgranskats och slutligen analyserats enligt Kristenssons (2014) modell av integrerad dataanalys. Resultat Utifrån de valda artiklarna utkristalliserades fyra huvudkategorier. Smärtreducerande åtgärder handlade om smärtreducering relaterat till fysisk aktivitet, viktnedgång och smärtmodulerande verktyg. Ökad kunskap och förståelse lyfte ämnena information och utbildning samt kommunikation. Åtgärder för ökad följsamhet till hälsofrämjande åtgärder handlade om webbaserade verktyg, deltagande på plats tillsammans med instruktör, individuellt eller i grupp samt träning på egen hand. Påverkan på livskvalitet delades slutligen in i rörlighet och funktion i vardagen samt psykisk hälsa. Slutsats Hälsofrämjande åtgärder leder till positiva effekter hos personer med knäledsartros. Smärtreduktion kan ses som resultat vid ett flertal interventioner vilket leder till ökad livskvalitet i form av fysisk funktion, bättre psykisk hälsa samt en bättre fungerande vardag. Det finns ett samband mellan följsamhet och motivation där såväl den drabbades personlighet som behandlingsform är av betydelse för att uppnå positiva resultat. / Background  Knee osteoarthritis affects people of all ages, where both incidence and prevalence increase with age. It is a chronic and progressive disease, where the tissue in the joint gradually breaks down whilst the reconstruction unfolds slower. The main problem with knee osteoarthritis is pain and impaired mobility, which often leads to reduced activity and physical movement. Risk factors include age, gender, heredity, overweight, obesity, lifestyle and previous joint injury. General guidelines for treatment of knee osteoarthritis should aim to improve functionality, relieve pain, and limit disability through non-surgical measures. Purpose  The aim of this literature review was to illuminate patients’ experiences of healthpromoting measures during knee osteoarthritis. Method  A literature review has been carried out, where 15 scientific papers were selected, which have acted as the foundation for the result. The articles have been searched for through the databases PubMed and Cinahl, and thereafter quality checked and analyzed with Kristensson’s (2014) model of integrated data analysis. Results  From the selected articles, four main categories were identified. Pain reducing measures dealt with pain reduction related to physical activity, weight loss and pain modulating tools. Increased knowledge and understanding raised the subjects of information, education, and communication. Measures for increased compliance with health-promoting measures was about web-based tools, on-site participation with an instructor, individually or in group, as well as on your own. Impact on life quality was finally divided into mobility and function in everyday life as well as psychological health. Conclusions  Health-promoting measures leads to positive outcomes for people that suffer from knee osteoarthritis. Pain reduction can be viewed as a result of repeated interventions, which leads to improved life quality considering physical functionality, better psychological health, and a better functioning everyday life. There is a connection between compliance and motivation, where both the affected person’s personality and form of treatment is significant to achieve positive outcomes.

No description available.

I bakgrunden beskrivs hur motiverande samtal (MI) kan förebygga och behandla livsstilssjukdomar. MI har visat sig vara effektiv men har även fått kritik eftersom samtalsmetoden kan vara bristande i vårdandet av patienten. Vidare beskrivs sjuksköterskans ansvar, vad hälsa innebär och hur ett vårdande samtal kan ge patienten förutsättningar för att uppnå hälsa. Frågan är vad patienterna har för erfarenheter av MI. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens erfarenheter av MI i ett vårdande sammanhang. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PsycInfo, Medline och Cinahl. Totalt 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Dataanalysen genomfördes med en metod för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017, ss. 141-152). I resultatet beskrivs patienternas erfarenheter av MI i fyra olika teman: ‘Tillåtande miljö’, ‘Utmanar till förändring’, ‘Utvecklar och utmanar autonomin’ och ‘Sjuksköterskans betydelse’. Metoddiskussionen lyfter styrkor och svagheter i val av metod och de artiklar som inkluderades i resultatet. I den avslutande resultatdiskussion diskuteras huruvida MI kan ses som ett vårdande och lärande samtal, om det är en gynnsam metod för livsstilsförändringar och autonomistöd samt sjuksköterskans betydelse under MI. Även resultatet i förhållande till hållbar utveckling diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens slutsats och vad resultatet kan användas till.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats: Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. / Background: Cardiac arrest affects approximately 15 000 people in Sweden every year. About 10 000 of these happen outside the hospital setting and about 5000 within. The majority doesn’t make it. The questions used in the literature review were: How does the person feel after the cardiac arrest, in what ways did this affect the person´s existential and how is the quality of life experienced today as comparised to before the cardiac arrest. Purpose: The purpose of this literature review, is to highlight the person’s experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues, social experiences and existential questions. For the participants, quality of life was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome (PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace, and in general quality of life was good after the cardiac arrest. Conclusion: The experiences of the daily life after surviving a cardiac arrest were varied. Life was affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom där det ställs höga krav på egenvård. Följsamheten till att utföra egenvård har visat sig vara sämre hos unga vuxna, än hos andra åldersgrupper. Detta kan leda till allvarliga komplikationer både kortsiktigt och långsiktigt. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos unga vuxna med Diabetes Mellitus Typ 1. Metod: Denna studie har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar som har analyserats utifrån Evans modell. Huvudresultat: Externa och interna aspekter som hade inverkan på unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ 1 kunde identifieras. Externa aspekter av betydelse var bristande kunskap i samhället, stöd från omgivningen och tekniska hjälpmedel. De identifierade interna aspekterna var viljan av att passa in och vara normal, viljan att ta ansvar och hantera det dagliga livet, svårigheter att finna motivation till egenvård samt vikten av att uppnå acceptans gentemot sin sjukdom. Slutsats: I detta examensarbete identifierades externa och interna aspekter som kunde inverka på unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ 1. Resultatet skulle kunna vara till hjälp för sjuksköterskor att uppnå en djupare förståelse för unga vuxna med sjukdomen och därmed underlätta till individanpassad vård. / Background: Diabetes Mellitus Type 1 is an autoimmune chronic disease where it places high demands on self-care. Adherence to self-care has been shown to be worse in young adults, than in other age groups. This can lead to serious complications both in the short term and in the long term. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-care in young adults with Diabetes Mellitus Type 1. Method: The study was done as a descriptive literature based on 10 qualitative articles and analyzed based on Evans model. Main Result: External and internal aspects that had an impact on young adults' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type 1 could be identified. External aspects of significance were lack of knowledge in society, support from the environment and technical aids. The identified internal aspects were the will to fit in and be normal, the will to take responsibility and deal with daily life, difficulties in finding motivation for self-care and the importance of achieving acceptance towards one's illness. Conclusion: In this thesis, external and internal aspects were identified that could influence young adults' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type 1. The results could be helpful for nurses to achieve a deeper understanding of young adults with the illness and thus facilitate individualized care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som har ökat i samhället särskilt hos äldre personer. Sjukdomens konsekvenser tvingar äldre personer att göra stora livsförändringar för att kunna hantera vardagen. Sjuksköterskor har en omfattande roll att utbilda och informera om sjukdomen samt ge stöd till patienter med hjärtsvikt att utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades nio artiklar framsökta med hjälp av databaserna CINAHL Complete och PubMed. Åtta artiklar var kvalitativa och en tillämpade mixad metod. Artiklarna kategoriserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader i resultaten. Resultat: I resultatet framkom tre teman utifrån äldre personers upplevelser. Det första temat handlar om otillräcklig information, andra tema en förändrad kropp och det tredje handlar om äldre personers behov av stöd från anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Äldre personer med hjärtsvikt har behov av stöd och vägledning för att kunna hantera sin egenvård. Framtida forskning behövs, från ett individinriktat perspektiv, för att undersöka vilka strategier som kan stödja äldre personers egenvård. / Background: Heart failure is a disease that has increased in the society, especially in elderly people. The consequences of this disease force older people to make major life changes to manage everyday life. Nurses have an extensive role to educate and inform about the disease and provide support to patients with heart failure to perform self-care. Aim: The objective for this study is to describe elderly person’s experiences of living with heart failure. Method: The method was a literature review. A total of nine articles searched using the databases CINAHL Complete and PubMed were included. Eight articles were qualitative, and one applied a mixed method. The articles were categorized and themed based on similarities and differences in the findings. Results: The results revealed three themes based on the experiences of elderly persons. The first theme is about insufficient information, the second theme relates to a changed body, and the third theme is about elderly people's need for support from relatives and healthcare professionals. Conclusion: Elderly persons with heart failure need more support and guidance to be able to manage their own self-care. Future research needs, from an individual-oriented perspective, to investigate which strategies can support elderly people's self-care.