Cancersjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige men även runt om i världen. Majoriteten av de patienter som avlider på grund av en cancersjukdom är i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär vård i livets slutskede hos patienter med en obotlig sjukdom. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever den palliativa vården. Studien är en litteraturstudie som har utgått ifrån systematisk litteratursökning och är baserad på elva kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier: Minskad livskvalitet med underkategorierna, att vara beroende av hjälp, psysiskt och fykiskt lidande samt brist på delaktighet. Ökad livskvalitet med underkategorierna, välbefinnande, ökad delaktighet och kommunikationens betydelse. Upplevelserna av palliativ vård innebar både en ökad och minskad livskvalitet. Delaktighet och kommunikation med vårdpersonalen var två viktiga utgångspunkter för att en god vårdrelation skulle uppnås. Patienterna upplevde att vårdpersonalen inte bekräftade eller uppmärksammade patienterna i den mån de önskade. Kommunikationsbrist från vårdpersonalen var en bidragande faktor till att patienterna inte kände sig delaktiga i den egna vårdprocessen. Studiens resultat visade att patienter i ett palliativt skede upplever både emotionella och påfrestande livsstilsförändringar. Genom att sjuksköterskan var öppen och uppmärksam för patientens behov samt önskemål kunde en ökad livskvalitet uppnås.

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår. Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats. Analysen av artiklar har gjorts genom att plocka ut förekommande fenomen i texten och kategorisera dessa i huvudteman med underteman. Analysen resulterade i tre huvudteman: smärta, aktivitetsbegränsningar och lukt och vätskande sår. Det finns många olika faktorer som påverkar personernas upplevelser av att leva med bensår, där smärta, rörelseförmågan och lukt och vätska från såret har en central roll. Studien visar på att många personer upplever att deras problem inte tas på allvar. Det holistiska synsättet inom vården måste förbättras och mer hänsyn bör tas till personernas existentiella, psykiska, sociala och kroppsliga upplevelser.

Ambulanssjukvårdens mål är detsamma som för övrig hälso- och sjukvård, en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med studien var att beskriva akut sjuka eller skadade patienters upplevelser av ambulanssjukvård. En litteraturstudie genomfördes genom att systematiskt identifiera relevanta studier, värdera studiernas kvalitet, analysera och sammanställa resultatet. Elva kvalitativa intervjustudier och tre kvantitativa enkätstudier inkluderades och två huvudkategorier identifierades; patienter och närståendes upplevelser av att kontakta 112 och vänta på ambulans och patienters upplevelser av ambulanssjukvård när ambulansen anländer. Den sistnämnda kategorin har följande underkategorier; upplevelser av att vårdas av ambulanspersonalen, upplevelser av att bli lämnad hemma och upplevelser av att transporteras till akutmottagningen. Ambulanspersonalens kompetens och professionella förhållningssätt är de egenskaper som resulterade i att patienterna vågade lämna över sig själva i ambulanspersonalens händer. Omvårdnadsforskning med ett tydligt patientperspektiv är begränsat inom ambulanssjukvården. Det behövas ytterligare forskning för att studera patienternas upplevelser av ambulanssjukvård, dels för att tydliggöra ambulanssjuksköterskans roll utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, dels för att synliggöra organisatoriska utmaningar i den prehospitala vården. / The goal of prehospital emergency care is the same as for other health care, good health and care on equal terms for the entire population. The aim of this study was to describe acutely ill or injured patients’ experiences of emergency medical services (EMS). A literature study was implemented by systematically identifying relevant studies, evaluating the quality of the studies, analysing and putting the result together. Eleven qualitative interview studies and three quantitative survey studies were included and two main categories were identified: patients and their close relatives’ experiences of contacting 112 and waiting for the ambulance and patients’ experiences of EMS when the ambulance arrives. The latter category has the following subcategories: experiences of being taken care of by the ambulance personnel, experiences of being left at home and experiences of being transported to the hospital. The competence and professional approach of the ambulance personnel are the qualities that resulted in the patients daring to leave themselves in the hands of the ambulance crew. Further research is needed to study the patients’ experiences of EMS partly to clarify the role of the ambulance nurse from a person-centred approach, partly to make organizational challenges in the prehospital care visible.

Abstrakt Bakgrund: Vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen är avancerad och högteknologisk. Att vara patient och behöva vårdas på sjukhus innebär att komma till en främmande miljö med risk att förlora kontroll över sig själv och behöva överlämnas till andra. Förhållandet mellan patient, vårdpersonal, närstående, teknik, omgivning samt omvärld anses vara avgörande för hur patienten kommer att uppleva vårdmiljön.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och summera innehållet i 17 kvalitativa primärstudier.  Resultat: Resultatet består av 3 huvudteman och 8 underteman. Tema nr 1: Att vara patient i en främmande och teknisk vårdmiljö - patienternas förändrade upplevelser av sig själva, att befinna sig mellan fantasi och verklighet, att ha och inte kontroll över sin situation samt familjens betydelse för patienternas upplevelser. Tema nr 2: Patienternas upplevelser av rädsa - att vara rädd samt rädsla mot existensen. Tema nr 3: Personalens betydelse för patienternas upplevelser - att vara väl eller icke väl omhändertagen samt att behandlas som subjekt eller objekt.  Slutsats: Patienternas upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen beskrevs som både positiva och negativa, betryggande och skrämmande men var framförallt individuella. Relationen med vårdpersonalen och att som patient känna sig väl omhändertagen samt att bli bemött och behandlad med respekt, där patientens integritet och individualitet låg till grund för vårdandet, var den viktigaste aspekten i patienternas möte med vården.