<p>Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssätt</p><p>och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera</p><p>positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patient</p><p>gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans</p><p>användande av humor i mötet med patienten för att</p><p>stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en</p><p>litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och</p><p>underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt</p><p>att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.</p><p>När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan</p><p>har i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa</p><p>och livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnet</p><p>bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för</p><p>humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patient</p><p>och även forskning på om humor kan användas mer</p><p>konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.</p>

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssätt och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patient gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans användande av humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation. När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan har i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa och livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnet bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patient och även forskning på om humor kan användas mer konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar. Relevanta delar ur artiklarnas resultat bearbetades och organiserades, vilket skapade fyra kategorier med underkategorier till en. Dessa kategorier var: Att bli sedd som en individ, Ett bra förhållningssätt, Att få stöd med underkategorierna emotionellt, informativt och praktiskt och Ett oprofessionellt bemötande. Resultatet visar på att de flesta patienter med cancer upplever att sjuksköterskans bemötande var bra, vilket gav patienterna en känsla av att livet fortsatte trots cancerdiagnosen.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor är beroende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionell omvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationen med patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetet genomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på en humanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgång till högkvalitativ vård oavsett kontext. Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PsycINFO, Cinahl, Pubmed och Google Scholar. Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultat: Fyra kategorier av attityder identifierades, tillåtande, avståndstagande, fördomsfull och skeptisk. Martinsen menar att en god vårdrelation har sin grund i att sjuksköterskan underställer sig patienten och bemöter denne med inlevelse och full förståelse. Med denna omvårdnadsteori som utgångspunkt diskuterades våra kategorier. Slutsats: Sjuksköterskors attityder har en väsentlig betydelse för vårdrelationer med patienter som missbrukar droger. Både vårdrelationen och vårdkvaliteten påverkas negativt om sjuksköterskan intar avståndstagande, fördomsfull eller skeptisk attityd till denna patientgrupp. En attitydförändring är av avgörande betydelse för att öka vårdkvaliteten för dessa patienter.

Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i. När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer. Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd. Detta stöd måste individualiseras för att passa kvinnors behov. Mer forskning behövs om utformningen av stödet efter behandlingen av kvinnors bröstcancer då brister uppvisats.

Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.

Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit &amp; Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.

<p>Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.</p>

Bakgrund: Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska svensk vård ges individanpassat och med patienten delaktig. En förutsättning för att det ska vara genomförbart är att patienterna är välinformerade och att deras åsikter/önskemål blir hörda. För att öka patienters delaktighet i enlighet med lagen har Bedsiderapportering (BSR) införts på olika håll. BSR innebär att rapporteringen mellan sjuksköterskors arbetspass sker inne på patientrummet, tillsammans med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever BSR. Metod: En kvalitativ forskningsdesign användes för att beskriva sjuksköterskors upplevelse av en intervention med BSR. Fem sjuksköterskor genomförde BSR tillsammans med sina respektive patienter och intervjuades direkt därefter. Resultat: Resultatet visade att BSR ansågs vara ett redskap för fördjupad och uppdaterad information, att det kunde göra patienter mer delaktiga i sin vård men att det fanns risker och utmaningar för att kunna genomföra det. Kunskapen om den egna situationen/tillståndet kunde öka hos patienten samt att sjuksköterskan kunde fördjupa sin förståelse för patienten. Delaktigheten hos patienterna kunde variera och det ansågs att sjuksköterskan fick söka skapa delaktighet om det inte kom naturligt. Vidare beskrevs det hur BSR upplevdes svårt eller olämpligt att utföra i vissa situationer och att det fanns känsliga ämnen som inte var lämpliga att avhandla med patienten närvarande. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna upplever BSR som positiv för personcentrerad vård, att det är en källa till kunskap vilken kanske kan leda till välinformerade patienter som blir mer delaktiga. Det upplevs dock, ur ett sjuksköterskeperspektiv, finnas svårare möten och utmaningar att ta i beaktande vid BSR.

<p>Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.</p>