I slutet av 1950-talet lades alltmer uppmärksamhet på ämnet empati inom hälso- och sjukvård. Synvinkeln på patienten ändrades och förståelse för samband mellan sociala, psykiska och fysiologiska faktorer blev viktigare inom omvårdnaden.  Empati innebär en humanistisk hållning som styr en mellanmänsklig relation. Empati som en viktig del av dessa färdigheter blev i mycket stor utsträckning tema för omvårdnadsforskning. Idag blir empatins vikt inom vården alltmer tydligt. Empatins inflytande är omfattande och påverkar många områden inom omvårdnaden. Medvetenhet och kunskap om empatisk förmåga och hur empatin påverkar sjuksköterskor, patienter och vårdkvalitet verkar vara liten. Empati har genom sin vidsträckta inflytande en central ställning inom vården. Därför är det viktigt att belysa empatins komplexa betydelse inom hälso- och sjukvården.  Syftet var att belysa betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården.  Som metod för att besvara studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl och femton vetenskapliga originalartiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Artiklarna var peer-reviewed, hade etiskt tillstånd och var publicerade mellan 2007-2018. Artiklarnas kvalitet bedömdes och sammanställdes i en matris.  Empati var grundläggande för personcentrerad vård av god kvalitet. Detta grundade sig på patient-sjuksköterska relation, vilken var avgörande för att kunna bygga upp förståelse för patientens behov och resurser. Empatiskt bemötande ledde till större patienttillfredsställelse, delaktighet och påverkade patienters tillfrisknande positivt. Empati hade även betydelse för sjuksköterskors välbefinnande. Empatisk förmåga var ett skydd mot empatitrötthet och låg arbetstillfredsställelse. Resultat visade att en låg empatisk förmåga var relaterad till empatitrötthet och utbrändhet och tvärtom, vilket var avgörande för den professionella livskvaliteten. Empatisk förmåga som professionell färdighet var en viktig del av det professionella förhållningssättet. Empati gagnade sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvaliteten.  Empati leder till större patienttillfredsställelse och påverkar deras hälsoresultat positivt. Empatisk förmåga kan utgöra ett professionellt verktyg för att bygga upp relationer, upprätthålla och främja sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvalitet. Empati anses som en färdighet vilken kan tillägnas via utbildning och praktisk träning.. Empatiska förmågan är därmed en viktig kunskap som bör ingår i utbildningen och tränas under hela yrkesliv.  Nyckelord: empati, empatitrötthet, hälso- och sjukvård, omvårdnad, sjuksköterska- patientrelation

Bakgrund Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter. Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet. Resultat Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård. Slutsats Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs.

Bakgrund I världen lever idag cirka 38 miljoner människor med HIV. Framgångsrika antiviralaläkemedel som hämmar sjukdomsutvecklingen gör att mortaliteten minskar och personer med HIV kan leva ett långt och hälsosamt liv. Trots en effektiv behandling som lindrar sjukdomsbördan, möts HIV-positiva patienter av en ifrågasättande attityd och en fördomsfull behandling såväl av allmänheten som av sjukvården. Detta grundar sig i okunskap och missuppfattningar om sjukdomen, som leder till negativ påverkan på livskvalitet hos personer med HIV. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med HIV. Metod En litteraturöversikt med 17 inkluderande vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativaoch kvantitativa ansats för att besvara syftet. Data samlades in genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. Analysen av data har skett utifrån en integreradanalysmetod.  Resultat Resultatet framkom med tre kategorier som identifierades. Första kategorin är“sjuksköterskans förhållningsätt”, andra kategorin är “sjuksköterskans kunskap och utbildning”. Sista kategorin är “sjuksköterskans utmaningar”.  Slutsats För att främja HIV-positiva patienters upplevelse av gott bemötande och en god vård krävs att sjuksköterskor är medveten om sina personliga värderingar och innehar ett professionellt förhållningssätt. Organisation behöver uppmärksamma sjuksköterskornas behov avseende resurser, arbetsbelastning och kunskapsbrist. Resurser och utbildningar behöver utökas samtidigt som arbetsbelastning måste minskad för att öka sjuksköterskornas förmåga att vårda vilket har betydelse för en god vård för HIV-positiva patienter.

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.

Background: It is valuable that the patients experience a good encounter with the nurse at the emergency department. There are several factors that can influence the encounter and the patients' perception of the nurses and the surroundings at the emergency department. To not be seen as the person you are or not treated well, is a common reason why patients feel health suffering. It is the patients' experience of the circumstances which determines whether situations cause health suffering or not. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. Method: The method used in this study was a literature review, based on qualitative studies. Ten articles were analyzed according to Friberg's (2012) qualitative content analyze in five steps. Results: The researchers found five themes that specifically stood out when studies were researched. The themes were feelings of: participation, being seen, abandonment, being dependent and vulnerability. Conclusion: The experience of the encounter with the nurse at the emergency department differ from each patient. All patients want to meet a nurse who characterises kindness and warmth. The nurses are the ones who can control the outcome of the encounter at the emergency department.

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex operationssjuksköterskor intervjuades vid tre olika sjukhus i södra Sverige. Två olika domäner framstod ur materialet, nämligen patientfokuserade vårdhandlingar och icke patientfokuserade vårdhandlingar. Inom denna grova uppdelning av data uppstod flera kategorier som förtydligar operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de skapar en vårdande relation med sin patient. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna kunde nå en vårdande relation genom omsorg, ansning, tillit, ansvar, samspel och bekräftelse. Dock fanns även tillfällen då operationssjuksköterskor återberättade skapandet av en vårdande relation genom indirekta vårdhandlingar eller som icke patientfokuserade vårdhandlingar. Möjligheterna operationssjuksköterskan ges att interagera med sin patient och kunna skapa en vårdande relation varierar stort. Organisatoriska hinder behöver övervinnas för att utvecklandet av en vårdande relation skall kunna skapas. Vi anser även att diskussion och reflektion angående etiska aspekter i patientvården för operationssjuksköterskor är viktig. Det medicintekniska kravet är stort på operationssjuksköterskan idag. Det är dock viktigt att hon ges möjligheter att bevara omvårdnadskompetensen. Operationssjuksköterskans eget ansvar att interagera med patienten och tillvarata samt utveckla sin vårdvetenskapliga kompetens är också viktig, inte minst för att minska patienters lidande och undvika vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Bakgrund: Reumatoid artrit är en kronisk och autoimmun sjukdom som påverkar lederna genom inflammation vilket kan leda till förstörelse av leder. Sjukdomen kan leda till både fysiska och psykiska begränsningar såsom smärta, fatigue och nedsstämdhet vilket kan leda till ett minska välmående.  Syfte: Syftet var att belysa vilket stöd patienter med reumatoid artrit önskar av sjuksköterskan.  Metod: Syftet undersöktes genom en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, i analysprocessen användes Fribergs femstegsmodell. Resultatet: Litteraturöversiktens resultat påvisar tre huvudkategorier som visade vad patienten vill ha för stöd av sjuksköterskan; att skapa atrygghet, att kommunicera, att se individen samt nio underkategorier som utvecklar huvudkategorierna. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskan kan stödja patienter med reumatoid artrit på olika sätt med grunden att skapa trygghet, kommunicera och se individen. / Background: Rheumatoid arthritis is a chronic and an autoimmune disease that effect the joints through inflmmation whick can lead to destruction of the joints. The disease can lead to both psysical and mental constraints such as pain, fatigue and depression which can lead to a reduced well-being. Aim: The purpose was to highlight what support patients with rheumatoid arthritis wish of the nurse. Method: The purpose was to examined throoug a literture review of scientific articles with a qualitative method. The result was based on ten scientific articles. In the analysis process, Friberg´s  five-step model was used.  Result: The results of the literature review revealed three main categories that showed what support patients wants from the nurse; to create security, to communicate, to see the individual and then nine subcategories that develop the main categories. Conclusions: The literature review shows that the nurse can support patients with rheumatoid arthritis in different ways with the base of creating security, communicating and seeing the individual.

<p>Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades.</p><p>Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld.</p><p>Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.</p>

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades. Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld. Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.

No description available.