Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.

Bakgrund Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället och innebär en skadlig användning av olika substanser t.ex. alkohol och droger. Användningen pågår trots negativa konsekvenser för personens livssituation och ökar risken för en instabil hälsa. Vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Forskning har visat att personer med missbrukssyndrom upplevde utanförskap, stigmatisering och skam vid kontakt med sjukvården.  Syftet Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupper.  Metod En beskrivande litteraturstudie. Tio artiklar inkluderandes i resultatet. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Diskussion fördes mellan författarna för att sammanställa ett objektivt resultat.   Huvudresultat Sjuksköterskor hade skilda meningar om missbrukssyndrom var en sjukdom. Personer med missbrukssyndrom ansågs som oansvariga över sitt hälsotillstånd enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde patientgruppen som oberäknelig och manipulativ samt att den orsakade ökad arbetsbelastning. Vidare uppkom en känsla av frustration över den egna misstron och osäkerheten kring patientgruppen. Önskemål om utbildning uttrycktes. Enligt sjuksköterskorna var tålmodighet och att vara stödjande viktiga delar i vårdandet samt att inte spegla det egna tyckandet.   Slutsatser Beroende på om sjuksköterskor såg missbrukssyndromet som ett sjukdomstillstånd eller som självförvållat, framkom positiva eller negativa attityder och upplevelser. Kunskap och utbildning inom missbrukssyndrom behövs för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt i sjuksköterskans profession. / Background Substance-use disorder is common in society and involves harmful use of different substances, for example. alcohol and drugs. The use is in progress despite adverse consequences for the person's life situation and increases the risk of unstable health. Which leads to an increased need for healthcare. Research has shown that people with substance-use disorder experience exclusion, stigma and shame in contact with healthcare   Aim To describe nursing experience of meeting people with substance-use disorder and the nurse's attitudes in the healthcare meeting, as well as describing the survey articles of the included articles.   Method A descriptive literature study. Ten items are included in the result. Article search was made in the PubMed and Cinahl databases. Discussion was conducted between the authors to compile an objective result.   Results Nurses had different opinions about if substance-use disorder were a disease or not. Persons with substance-use disorder were considered irresponsible for their health status according to nurses. Nurses described how they experienced the patient group as erratic and manipulative and that caused increased workload. Furthermore, a sense of frustration arose over their own missile and the uncertainty surrounding the patient group. Requests for education were expressed. According to the nurses, patience and support were important parts of care and to not reflect their own opinion.   Conclusion Depending on whether nurses saw the substance-use disorder as a state of illness or as self-inflicted, positive or negative attitudes and experiences have emerged. Knowledge and education in substance-use disorder is necessary to maintain an ethical approach within the nurse's profession.

Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.

Bakgrund: Av alla besök på en akutmottagning utgörs 40 % av personer som är ≥65 år. Mötet med sjuksköterskan är en central del av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskans bemötande och informationsdelning till patienten får således en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Syfte: Syftet var att undersöka hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans informationsdelning kring diagnos och behandling, frekvensen av sjuksköterskans tillsyn samt generella bemötanden på en akutmottagning. Ett delsyfte var att jämföra om patientens ålder påverkade upplevelsen av sjuksköterskans bemötande och informationsdelning.  Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. En studiespecifik enkät utformades av författarna och delades ut till medicinskt färdigbehandlade patienter på en akutmottagning. Totalt samlades 60 enkäter in, 30 enkäter i åldersgruppen 18–50 år och 30 i åldersgruppen ≥65 år. Den insamlade datan analyserades med deskriptiv statistik och med ett Mann-Whitney U test.  Resultat: Majoriteten av respondenterna svarade att de instämde helt på frågorna om de är nöjda med sjuksköterskans frekvens av tillsyn (n=44), information om diagnos (n=32), information om behandling (n=45) och generella bemötande (n=54). Mann-Whitney U testet visade ingen signifikant skillnad mellan undersökningsgrupperna, förutom på frågan gällande hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans tillsyn. Patienter ≥65 år uppgav sig vara mer nöjd med sjuksköterskans tillsyn än patienter 18–50 år, p=0,017.  Slutsats: Trots att majoriteten av respondenterna var nöjda med sjuksköterskans bemötande och informationsdelning, fanns det några respondenter som inte instämde alls. Det är viktigt att personalen inom akutsjukvården inte glömmer bort dessa patienter utan försöker möta alla på deras villkor. Mer forskning behövs för att förstå varför respondenterna svarat som de gjort.

En akutmottagning är avsedd för individer med akut sjukdom eller skada. När patienten kommer till akutmottagningen får de träffa vårdpersonal som bedömer vilken prioritering de ska ha och därmed hur snabbt de behöver vård. Därefter får patienten vänta på sin tur att träffa läkaren. Ett förändrat sökmönster där fler patienter söker akutsjukvård genererar i att väntetiderna kan vara långa. På akutmottagningen blir patienten bemött av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Många av de anmälningar som kommer in till patientnämnden handlar om att patienten upplever dålig bemötande från vårdpersonalen. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av bemötande av vårdpersonal på akutmottagning. Författarna har genomfört en litteraturstudie som har sin grund i sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Totalt tio artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet presenteras i två huvudteman; Patientens upplevelse av omhändertagande på akutmottagningen samt Patientens upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Ur de två huvudteman framkom totalt fem olika subteman; Patientens upplevelse av: Triage, väntetider, kommunikation och information, delaktighet och vårdpersonalens kompetens. Resultatet visade att god kommunikation och information mellan patient och vårdpersonal är viktigt, speciellt information kring förväntade väntetider eftersom patienterna kände sig ensamma och övergivna av vårdpersonalen. Patienten uttryckte att de behövde känna sig delaktig i sin vård för att kunna uppleva tillfredsställelse på akutmottagningen. Författarna lyfter bland annat patientens upplevelse av kommunikation, information, delaktighet och väntetider i diskussionen.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs dagligen inför etiska dilemman, komplexa situationer, lidande och sorg. Empati och medkänsla anses vara grundläggande inom omvårdnad, även om det idag råder en osäkerhet om begreppens innebörd. Lagar och förordningar pekar på empati och medkänsla som viktiga komponenter för en god vård. Vårdkvaliteten enligt patienter avgörs av upplevelsen av kommunikation, förståelse och medkänsla, vilket även visat sig avgörande för utfallet av den medicinska behandlingen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar söktes i MEDLINE via PubMed. Totalt inkluderades 14 kvalitativa artiklar i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Genom tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla bestod av två huvudteman samt sex underteman. I det första huvudtemat beskrivs hur inre faktorer såsom personliga egenskaper och värderingar hos sjuksköterskor inverkar på deras empati och medkänsla. I det andra huvudtemat beskrivs hur yttre faktorer såsom organisation och kontext inverkar på sjuksköterskor empati och medkänsla. Slutsats: Oavsett om det råder en osäkerhet eller inte om empati och medkänsla som begrepp, så visar resultatet att empati och medkänsla som fenomen påverkas av inre och yttre faktorer enligt sjuksköterskor. Fenomenet upplevs påverka sjuksköterskors arbete, likväl upplever sjuksköterskor att de påverkas av de upplevelser och erfarenheter som omvårdnadsarbete medför. Tydligast visar resultatet att organisationen tillsammans med personliga värderingar har en avgörande betydelse för att öka medvetenheten och skapa förbättringsmöjligheter inom omvårdnadsarbetet. / Background: Nurses are daily faced with ethical dilemmas, complex situations, suffering and grief. Empathy and compassion are considered fundamental in nursing, even though today there is uncertainty about the meaning of the concepts. Laws and regulations point to empathy and compassion as important components for good care. The quality of care according to patients is determined by the experience of communication, understanding and compassion, which has also proved crucial for the outcome of the medical treatment. Aim: To describe nurses' experiences of empathy and compassion in the nursing practice. Method: A literature study with descriptive design. Articles were searched in MEDLINE via PubMed. A total of 14 qualitative articles were included in the results of the literature study. Main results: Through thematic analysis, the literature study resulted in nurses' experiences of empathy and compassion consisting of two main themes and six sub-themes. The first main theme describes how internal factors such as personal characteristics and values ​​of nurses affect their empathy and compassion. The second main theme describes how external factors such as organization and context affect nurses' empathy and compassion. Conclusion: Regardless of whether there is uncertainty or not about empathy and compassion as concepts, the results show that empathy and compassion as a phenomenon are affected by internal and external factors according to nurses. The phenomenon is perceived to affect the work of nurses, just as well as nurses are affected by the experiences that nursing work entails. The results most clearly show that organizations, together with personal values, has a crucial role to play in raising awareness and creating opportunities for improvement.

Bakgrund: HIV är en virussjukdom som systemiskt aktiverar immunsystemet. Viruset är blodburet och smittar genom olika typer av kontakt med blod. HIV-smittade personer har en högre förekomst av somatiska sjukdomar jämfört med den generella befolkningen och lider ofta av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Stigmatisering kring HIV förekommer i såväl allmänheten som inom sjukvården. Sjuksköterskor som vårdar patienter med HIV behöver besitta en rad kärnkompetenser för att kunna ge en god omvårdnad och även kunna stötta patienten psykiskt, socialt och andligt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med HIV eller AIDS. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som grundades på arton vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning skedde enligt SBU (2014). Kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; Vikten av patientrelationen, Ansvarstagande, Resursbrist, Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter, Samarbete med ledning och kollegor samt Kunskap och kompetens, med tillhörande subkategorier. Det framkom att sjuksköterskor upplever att goda relationer till patienter, gott samarbete med kollegor och ledning, tid, resurser, kunskap, kompetens, tydliga riktlinjer och en tydlig rollbeskrivning är viktigt, dock saknades dessa förutsättningar i många fall. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Joyce Travelbees interaktionsteori (1971) samt mot vetenskapliga artiklar som stärker det som framkommit i resultatet. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att ge en omvårdnad och skapa patientrelationer av god kvalité, men de upplever ett flertal hinder för att alltid åstadkomma detta. Denna studie bidrar till att belysa viktiga faktorer för god omvårdnad samt vilka områden som bör fokuseras på vid vidare forskning. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-05</p>

Background: The prevalence of mental illness is increasing and so is the need for psychiatric care. The relationship to the staff affects the well-being and recovery of the patient. Many patients who are living with mental illness experience unfair treatment during psychiatric care.   Aim: This study aimed to describe patient’s experiences of being cared for in a closed psychiatric ward.   Method: A literature review based on 13 qualitative interview studies. The analytic process consisted of coding and thematization.   Results: Four themes covering the patient’s experiences were identified: Meaningful relationships, the importance of activities, being well-informed, to have or not have control.   Conclusion: Patient report that the relationship to the staff affects their well-being and recovery. Being treated with respect promotes a safe and trustful relationship, which enables them to open up and talk about their problems. This in turn makes it possible for staff to identify their problems and help solving them. Factors that promote a safe and trusting relationship is individualized care, where the information is sufficient and understandable for the patient. This enables patients to participate in their care.

Background: Forensic psychiatry is characterised by compulsory care and long hospital stays, where nurses care for patients with severe mental illness, who often have committed crimes. The main objective is to rehabilitate the patient to once again become a part of society by improving mental health and decreasing the risk of criminal relapse. This is mainly achieved through encounters with the patients. Encountering patients in forensic psychiatry means coming face to face with suffering and the duality of caring, doing what is best for the patient and protecting society. Aim: The purpose of the study was to obtain a deeper understanding of encounters with patients with mental illness in forensic inpatient care as experienced by nurses. Method: This licentiate thesis consists of two studies (I, II), both conducted with a qualitative design. A total of 13 nurses working at a forensic psychiatric hospital in Sweden were recruited through a purposive sample to participate in the studies through narrative interviews. Study I was analysed with phenomenological hermeneutics in line with Lindseth and Norbergh (2004) in order to illuminate the lived experience of nurses’ encounters. Study II was a secondary supplementary analysis, which applied hermeneutics in line with Fleming, Gaidys, and Robb (2003) to gain a deeper understanding of nurses’ compassion in forensic psychiatry. The two studies were merged to provide a comprehensive understanding in this licentiate thesis. Findings: Study I illuminated the meaning of nurses’ lived experiences of encounters with patients with mental illnesses in forensic inpatient care, that is the nurses’ desire to do good despite being confronted with their own emotions as fear, humiliation, and disappointment. Encounters were also occasionally perceived as positive, awakening emotions of compassion, competence, pride, trust, satisfaction, and gratification regarding the patient’s recovery. However, a source of conflict was the struggle between doing what was best for the patient and protecting society. The study comprised of four themes: being frustrated, protecting oneself, being open-minded, and striving for control. Study II aimed to gain a deeper understanding of nurses’ compassion in providing forensic psychiatric inpatient care with three themes: recognising suffering and need for support, responding to patient suffering, and reacting to one’s own vulnerability. Abstracting to a main theme of being compassionate in forensic psychiatry which is described as an emotional journey, an ongoing inner negotiation between own vulnerability and expressions of suffering. This inner negotiation of making sense of patients’ plea and how they were perceived was crucial for determining the development of compassion rather than turning to control and rules as a means to protect oneself. Discussion: A interpretation of the studies (I, II) revealed two topics, being sensitive and responsive and keeping distance, which were reflected upon against the theoretical framework of Kari Martinsen. The studies showed that nurses faced a variety of encounters that forced them to face their own vulnerability and that trust could reduce power imbalances as well as help deal with societal, man-made constructs. The nurses’ encounters with incomprehensible expressions of suffering also show that nurses need to find a way to make room for “expressions of life”– taking a step back and turning their gaze inwards – in order to regulate their own emotions. This may better equip nurses to encounter patients with compassion and kindness rather than turning to norms and rules to protect themselves and guard their own vulnerability. Rather than distancing themselves from the patients, nurses can instead take a step back to come closer to their patients.

Bakgrund: Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera diagnoser som orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de personer som lever med dem. Det är många som drabbas och därav kan vårdpersonal möta dessa personer var hen än jobbar. Det är en svår diagnos att tillfriskna från och det är därför av stor vikt att veta hur omvårdnaden bör se ut.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av omvårdnad till personer som drabbats av ätstörning.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundat sig på 9 empiriska artiklar gällande ämnet. De har granskats och analyserats av författarna för att besvara studiens syfte.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: strategier för omvårdnad, vägen till tillfrisknande, vikten av utbildning och vikten av samarbete.  Konklusion: Studien visar att en god relation är en av grundstenarna för omvårdnaden av denna patientgrupp. Andra viktiga faktorer i omvårdnaden är att involvera patientens familj, att ha ett fungerande vårdteam och att erbjuda fortlöpande utbildning till sjuksköterskan. / Background: Eating disorders is an umbrella term for a several diagnoses causing both physical and mental suffering for those who fall ill. The diagnoses are wide-spread which means that healthcare staff meet such patients regardless of work place. Recovery is often long-drawn which highlights the need to understand the care practices needed.  Aim: The purpose was to describe healthcare staff’s experiences of caring for people diagnosed with an eating disorder. Methods: This qualitative literature based review is composed of 9 empirical articles focusing on eating disorders and nursing care. The articles have been reviewed and analysed by the authors to answer the aim of the study. Results: The results are divided into four categories: strategies for nursing care, the road to recovery, the importance of education and the importance of cooperation. Conclusion: The study shows that a good nurse-patient relation is one of the founding stones of nursing care to this patient group. Other factors are to involve the patient’s family, to have functioning team collaboration and continuously provide education to the nursing staff.