Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat. Positiv attityd och humor belyser vikten av en positiv attityd hos patienten för att kunna uppskatta och vara humoristisk. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversiktens resultat där det framkom att en etablerad relation mellan sjuksköterskan och patienten bör finnas innan humor kan användas. Oftast är det patienten som initierar humorn i relationen och det kan ses som en indikator på när humor kan användas. Åsikterna går isär kring huruvida om det är humor som skapar en positiv attityd eller tvärtom. Utifrån Katie Erikssons teori diskuteras relationsbildning som ansning, humor som lek och hur leken sedan utmynnar i lärande.

<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>

Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem. Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs.

Introduktion: Tillit är grunden i relationsbyggandet mellan sjuksköterska och patient, existerar inte tillit kan det inte skapas en relation. Då antalet anmälningar inom vården ökar gällande bemötande så har sjuksköterskan en viktig funktion. Patienter befinner sig i en utsatt och sårbar situation vid sjukdom, de behöver lita på att sjuksköterskan agerar för deras bästa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer vilka påverkar tilliten i sjuksköterske- och patientrelationen. Metod: Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed ingick i sökningen med sökorden Trust samt Nurse- Patient relations. Utifrån syftet granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Efter urval tre återstod tio artiklar av vilka nio var kvalitativa och en artikel var begreppsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier vilka var tillgänglighet, kommunikation och relationsbyggande där varje huvudkategorikategori fick egna underkategorier. Slutsats: Det framkom ett antal faktorer vilka påverkar tilliten i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Faktorerna kan påverka i både positiv och negativ riktning beroende på hur sjuksköterskan eller patienten uppfattar situationen. Sjuksköterskan bör vara medveten om faktorerna för att kunna skapa en tillitsfull relation och på det viset förenkla omvårdnaden av patienten.

Bakgrund  Personer med psykisk sjukdom har länge varit utsatta för fördomar och kategoriseringar av allmänheten men även av sjukvårdspersonalen. Studier visar att patienter bemötts av både positiva och negativa attityder i sin vårdmiljö, där de negativa dominerar. Studier visar även att personer med psykisk sjukdom blir bemötta annorlunda inom den somatiska vården i motsats till psykiatrin. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar bemötandet av personer med psykisk sjukdom utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv. Metod Litteraturöversikt valdes som metod och 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat I resultatet framkom sju teman: positiva och negativa attityder, den sociodemografiska faktorn, den psykiatriska diagnosen, utbildningsnivå och erfarenhet hos sjuksköterskan, skillnader i bemötandet vid olika vårdformer, social isolering och sjuksköterske- patient relationen. Resultatet behandlar olika faktorer som påverka bemötandet mot personer med psykisk sjukdom i sin vårdmiljö. Slutsats Bemötandet mot patienter med psykisk sjukdom innefattades av både positiva och negativa attityder där vissa psykiatriska diagnoser bemöttes av mer pessimism. Generellt var bemötandet bättre inom den psykiatriska vården jämfört med den somatiska våden men inom båda vårdformerna upplevdes negativa attityder och stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas. Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring. Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet. Travelbees omvårdnadsteori med dess faser kan användas genomgående i resultatet, vilket också ny forskning till stor del visar. Sammantaget bör sjuksköterskan använda sig av humor i en större utsträckning än vad som är fallet idag. / Background: Research has revealed that humor is a social phenomenon that can be seen as a universal language. It has been shown to affect a number of factors in a positive way including the care environment, the relationship between nurse and patient as well as the patient's health. Humor is not only positive in a nursing context, hence there are times when it should be avoided. Objective: The purpose is to illustrate the use of humor in the meeting between nurse and patient.Method: This bachelor thesis is a literature review where ten scientific articles have been selected, similarities and differences are identified and finally compiled. Results: The result consists of three main themes: The impact of humor on the department's care atmosphere, the interaction between nurse and patient and the effects of humor. Under the main theme of interaction between nurse and patient, two sub-categories were identified: communication between nurse and patient as well as lost opportunities for humor. The main theme of humor effects were identified under the categories: humor as strategy and humor as relief. Discussion: In the resultdicussion a debate will follow in which the results are implemented in Travelbees nursing theory, Human- to- Human Relationship Theory, but also how new research relates to the result. Travelbees nursing theory with its phases can be used consistently in the result, which new research also largely shows. Overall, the nurse should use humor, to a greater extent than is the case today.

Bakgrund Enligt Socialstyrelsen avlider runt 90 000 personer i Sverige varje år, för cirka 70 000-75 000 av dessa personer är palliativ vård aktuell. Inom den palliativa vården är patienter med cancer den största patientgruppen. En cancerdiagnos orsakar en mängd olika fysiska och psykologiska symptom. Det är följaktligen viktigt att sjuksköterskan stöttar och tillgodoser patienters behov för att minska lidande och bibehålla livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan lindra lidande hos patienter med cancer inom palliativ vård. Metod En allmän litteraturstudie gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i en matris. Resultat Fyra teman för hur sjuksköterskan kan lindra lidande framkom ur analysen, spirituell &amp; existentiell lindring, vårdmiljöns betydelse, sjuksköterske-patientrelationens betydelse samt sjuksköterskans inre resurser. Slutsats Sjuksköterskan bör lindra lidande både emotionellt, spirituellt, existentiellt samt fysiskt. Sjuksköterske-patientrelationen är essentiell genom att sjuksköterskan lyssnar empatiskt, stöttar, visar intresse och finns där. Tron på Gud eller en högre makt är central för att finna mening med sitt lidande och känna acceptans för sin situation. En rofylld, trivsam och lugn miljö där familj och vänner välkomnas är också av största vikt. Sjuksköterskan behöver ha en stark vilja, mod och emotionell stabilitet för att hantera de utmaningar och krav som palliativ vård av patienter med cancer innebär.