Bakgrund:  Amyotrofisk lateral skleros, ALS är en sällsynt och progressiv neurodegenerativ sjukdom, vilket innebär att ryggmärgens yttre del ersätts av förhårdnad bindväv och de muskler som inte längre får impulser från nervsystemet försvagas och förtvinas. Det leder till att nervceller som styr de viljestyrda musklerna i kroppen successivt dör ut. Nervbanor som går till viljestyrda muskler finns i armar, ben, ansiktet, sväljningsmekanismen och andningen. Muskelsvaghet och muskelryckningar är de vanligaste förekommande symtomen vid ALS. Årligen beräknas mellan två– fyra personer per 100 000 invånare insjukna i ALS globalt. Cirka 850 personer drabbas av sjukdomen ALS i Sverige. Syfte: Beskriva känslor som uppkommer till följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS.  Metod: En innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fem patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet är baserat på fem kategorier som belyser de känslor som uppkommer som följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS. De fem kategorierna är; Rädsla och ångest, sorg och skam, frustration och ilska, välbefinnande och förlorad integritet.  Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS kan innebära en stor livsförändring inte enbart för den drabbade utan även för dennes närstående. Personen kan uppleva olika känslor på grund av de fysiska begränsningar som sjukdomen leder till. Den obotliga sjukdomen utesluter inte livsglädje/ välbefinnande, sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och välbefinnande. Nyckelord: Amyotrofisk lateral skleros, ALS, Fysiska begränsningar, Känslor, Motorneuronsjukdom, Omvårdnad, Patografi, Personcentrerad vård.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden är platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love. My aim is to write a funny yet dramatic and serious novel about illness and foreboding death.I have studied how depictions of disease have evolved from the 1950s onward, and how the need for personal disease narratives, often containing elements of metaphysical thought and metaphors of illness, is steadily increasing in our modern biomedical world, where disease and death have become institutionalized.