Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster. Vår studie omfattar 52 företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har utgått från en kvantitativ ansats och empirin är hämtad från företagens årsredovisningar samt en enkätundersökning. Med hjälp av teorier som Modigliani och Millers berömda proposition MMI och MMII, Trade Off och Pecking order har vi försökt finna orsakerna till företagens skuldsättningsgrad. Resultaten i vår under-sökning kunde inte stärka vår hypotes, varpå den förkastades. Vidare kunde inget mönster urskiljas i skuldsättningen för de valda branscherna.

In this paper we study the pecking order and tradeoff theories of capital structure on a sample of 121 Swedish, non-financial, listed firms over the period between 2000 - 2009. We find that the Swedish firms’ financing behavior appears to have features consistent with the predictions of both theories. The evidence shows a preference for a financing behavior consistent with the tradeoff theory for the whole sample and for a sample of small firms, whereas large firms appear to follow a pecking order on their financing decisions. We show that under sufficient conditions both theories might be seen as “reconciled” and not mutually exclusive, and we find evidence for the large firms of our sample consistent with this notion.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser. För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk kunskapssyn. Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring, finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping. Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori. Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag. Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge förslag på vidare forskning. Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur vilket inte överensstämmer med pecking order teorin. Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996). Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden. Avgränsning Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007. Metod I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy. Resultat och slutsats Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur. Våra resultat visar att företag är som mest benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt underskott med en kapitalstruktur över sin målkapitalstruktur och minst benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt överskott och en kapitalstruktur under sin målkapitalstruktur. Både Pecking order och Trade-off har inflytande vid förklaring av företags kapitalstruktursförändring, dock har den ena teorin större betydelse än den andra beroende på vilken situation företag befinner sig i.

Background: In Sweden, only 652 companies have managed to reach the criterions stated by Dagens Industri in their ranking of the Swedish gazelle compa-nies. Rapidly growing companies are very important for the creation of job opportunities and economic wealth. Growth is associated with significant costs, especially for a manufacturing company, and capital is therefore vital for a company’s prosperity. Capital can be either internally generated or externally provided. Previous research has shown that companies firstly prefer internally generated funds, then debt and last new equity. Purpose: The purpose of this thesis is to describe, analyze and provide examples on how Swedish gazelle companies have financed their growth, what financing options they have and for what purposes they needed finance. The thesis will also examine the importance of external financer’s contribution with financial and human capital for the growth of the gazelles. Method: A qualitative approach has been used to meet the purpose of the thesis. 12 in-depth, unstructured phone interviews have been conducted with some of the fastest growing gazelle companies in Sweden. Conclusions: A company can finance its growth using owner’s equity, retained earnings, leasing, factoring, public subsidies and loans, bank loans, venture capital and business angels. All these sources of finance are represented in the empirical findings except for factoring. Internally generated capital has mainly been used to cover working capital and to some extent smaller in-vestments. The externally provided capital has mainly been invested in larger investments like machines, property and product development. The financial capital has been the main contribution by external financers except for business angels, where the human capital was most important.

Firms must access capital to remain in business.  Small firms have greater difficulty accessing financial resources than have large firms because of their limited access to capital markets.  These difficulties are exacerbated by information asymmetries between a small firm’ s management and capital providers.  It has been theorized that many information asymmetries can be reduced through networks that link those in need of capital with those who can supply it. This research is about these relationships and their impact on the firms’ capital structure. This research has been limited to a sub-set of small firms, family firms.  I have collected data through a survey using a systematic sampling procedure. Both self-administered questionnaires and semi-structured interviews were utilized. The data analysis was based on the responses from two-hundred-and-fifty-six small manufacturing firms in Thailand. Seemingly unrelated regression (SUR), logistic regression, multiple discriminant analysis and Mann-Whitney U test were employed in the analysis. The hypothesis that firms apply a pecking order in their capital raising was confirmed although the generally accepted rationale based on poor access (and information asymmetries) was rejected.  Instead, at least for family firms, the desire to maintain family control had a significant impact on the use of retained earnings and owner’s savings. My results also indicated that while the depth of relationships had a positive effect on direct funding from family and friends, networks did not facilitate capital access from external providers of funds. Instead direct communications between owner-managers and their capital providers (particularly bank officials) mattered. A comparative analysisof small manufacturing firms in general and small family manufacturing firms revealed that there were differences between them in regard to their financial preferences, suggesting that family firms should be considered separately in small firm research. Further, the results of this research raise some questions about the appropriateness of applying theories directly from one research context to another without due consideration for  the impact of cultural influences. Through this research I have added evidence to the dialogue about small firms from a non-English speaking country by investigating the impact of networks on capital structure and the rationale behind family firm capital structure decisions.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden –företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk. Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin. Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur.