Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden –företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk. Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin. Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur.

Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna. De slutsatser vi har dragit från vårt resultat är att studiens faktorer i högre grad förklarar företags andel långfristiga skulder än deras totala skulder. Vidare drog vi slutsatsen att studiens fyra faktorer uppnår liknande förklaringsgrader för variationen i skuldsättning som tidigare studier genomförda i andra länder. Det här innebär att faktorerna har en generell betydelse för företags val av kapitalstruktur även i Sverige. Av vårt resultat från regressionerna kunde vi även konstatera att faktorernas förklaringsgrad varierar kraftigt mellan de olika sektorerna. Det här gjorde att vi drog slutsatsen att sektorspecifika förutsättningar har stor betydelse, både för skillnaderna i faktorernas förklaringskapacitet men också för företags val av kapitalstruktur generellt.

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur. För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts. Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>