<p>Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering:</p><p>Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå?</p><p>Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet.</p><p>Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys.</p><p>Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.</p>

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering: Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå? Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet. Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys. Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.

Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala innovationer. Frugala innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt. Undersökningen har skett genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med de företag som har varit tillgängliga och även med en expert med kunskap om den Indiska marknaden. Teorier har främst hämtats ifrån tryckt litteratur och vetenskapliga artiklar. Under studiens gång arbetade författarna fram en modell som kan användas för att bedöma ett företags förmåga att etablera sig på en främmande marknad. I modellen ingår ett antal viktiga aspekter inom områden som ekonomi, innovation, marknad och tillväxt. Forskningen har kommit fram till slutsatser om samtliga undersökta företags potential att lyckas i Indien. I studien fann författarna att om man ska ha potential att lyckas på den Indiska marknaden, ska man bland annat ha en aktuell och effektiv produkt, stark ekonomi, konkurrenskraftighet samt marknadsmöjligheter. / India is an emerging market with many opportunities; it's a place for rethinking and frugal innovations. Frugal innovation is a phenomenon that India is well known for. Frugal innovations arise by thrift in the process of developing effective solutions. Knowledge about the frugal innovations and its approach linked to Swedish energy companies that is in the business of renewable energy is limited. Therefore, the innovation agency Vinnova and the Swedish Energy Agency (Energimyndigheten) are interested to see if there is potential for a number of Swedish energy companies to establish in the Indian market for renewable energy, where efficiency and economy are important. The survey was done by a qualitative research in the form of interviews with the companies that have been available and also an expert with knowledge of the Indian market. Theories were mainly collected from printed literature and scientific articles. During the study, the authors came up with a model that can be used to estimate a company's ability to establish itself in a foreign market. The model includes a number of important aspects, such as financial aspects, innovation, market and growth. The research has come to conclusions about all the studied companies potential to succeed in India. In the study, the authors found that if you're going to have the potential to succeed in the Indian market, you should have an up-to-date and effective product, strong economy, competitiveness and market opportunities.

Rörelsekapitalhantering (WCM) är en viktig del i små och medelstora företags (SMF) i syfte att generera nytt kapital samt effektivisera verksamheten. Företagen i Sverige består till större delen av SMF vilket gör det viktigt att undersöka hur företagen hanterar sitt kapital. Syftet för studien var att studera WCM i form av CCC och WCR med företagsspecifika, branschspecifikaoch makrospecifika faktorer. Detta testades i en OLS-modell med studiens beroende variabler CCC och WCR mot de oberoende variablerna lönsamhet, tillväxtmöjligheter, storlek, kassaflöde och branschtillhörighet. Studien undersökte även hur en finanskris påverkar rörelsekapitalet i form av ett t2-test. Denna studie innefattade 4240 företag under perioden 2008 till 2015 där 2008 till 2009 beskrivs som krisperiod. Resultatet för studien visar ett positivt signifikant samband mellan CCC och kassaflöde samt ett negativt signifikant samband medlönsamhet, storlek och branschtillhörighet. Vidare påvisar studien ett positivt signifikant samband mellan WCR och lönsamhet samt storlek medans tillväxtmöjligheter, kassaflöde och branschtillhörighet har negativt signifikant samband med WCR. Företagen har en längre CCC samt en högre WCR under krisperioder. / Working capital management (WCM) is an important part of small and medium-sized enterprises (SMEs) in order to generate new capital and streamline operations. The companies that consist in Sweden is to the majority SMEs, which makes it important to investigate how companies handle their capital. The purpose of the study was to analyse WCM thru CCC and WCR with company-specific, industry-specific and macro-specific factors. This was tested in an OLS model with this studies dependent variables CCC and WCR against the independent variables profitability, growth opportunities, size, cash flow and industry affiliation. The study also examined how a financial crisis affects working capital with a t2 test. This study included 4240 companies in the period 2008 to 2015, where 2008 to 2009 is described as a crisis period. The result for the study shows a positive significant correlation between CCC and cash flow, as well as a negatively significant correlation with profitability, size and industry affiliation. Furthermore, the study shows a positive significant correlation between WCR and profitability, and the size of the growth potential, cash flow and industry affiliationare negatively significant in relation to the WCR. The companies have a longer CCC and a higher WCR during crisis periods.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>