No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Jag har en utifrån mitt intresseområde informationsteknik, gjort en studie av barn när de arbetar i och använder multimediaprogrammet Kid Pix i årskurs 1. </p><p>Syftet med denna undersökning är att skapa kunskap om hur elever i 7-8 års ålder använder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta också förhoppningar att konsekvenserna blir förbättrad undervisning, rätt programval och ökad motivation hos eleverna när det gäller datoranvändandet.</p><p>Några av mina största frågeställningar har varit att se hur kan barn i 7-8 års ålder arbeta självgående efter en given arbetsgång när det gäller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra självinstruerande uppgiftskort som eleverna får läsa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur är elevernas samarbetsförmåga? Är det någon skillnad på pojkar och flickors sätt att lösa uppgifterna? Till sist frågar jag mig också hur föräldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag är en del av undersökningen och därmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer. Jag har observerat eleverna med hjälp av videokamera, frågat elever och föräldrar med hjälp av en enkät och under processen gjort muntliga utvärderingar och fört händelsedagbok.</p><p>Resultatet av arbetet har varit mycket utvecklande då alla elever på ett kreativt och undersökande sätt har tillägnat sig programmet. Min roll som pedagog har blivit vägledande inte instruerande. Föräldrareaktionen har enbart varit positiv och stödjande. De självinstruerande korten har varit ett bra hjälpmedel för eleverna att tillägna sig programmet och bli självgående. Samarbetet har fungerat bra och det har varit utvecklande för eleverna i sin lärprocess. Flickorna har varit mycket noggranna och pojkarna har varit mer nyfikna.</p><p>Jag kommer att rekommendera andra pedagoger att låta elever genom pedagogiskt riktiga instruktioner själva få utforska datorns möjligheter i skolarbetet. Då kan de själva få ägna sig åt andra elever som behöver stöd och hjälp. Tidsfaktorn var stressande för mig som pedagog då jag inte från början såg elevernas stora framsteg och deras skicklighet. Samarbetet har utvecklats mellan eleverna och i detta avseende har jag sett blyga tysta barn kliva fram. Flickorna var mycket kreativa och noggranna med att följa instruktionerna. Pojkarnas iver och nyfikenhet tog ibland överhand både på gott och ont. </p><p>Slutsatsen efter mycket hårt arbete från mig och eleverna är att självinstruerande kort är ett bra verktyg för att utveckla elevernas datakunskap och vana. Val av ett multiemediaprogram, som är en typ av skalprogram som frambringar kreativitet, fantasi och engagemang, har för mig blivit självklart. Jag vill att andra pedagoger tar lärdom och väljer ett skalprogram för att utveckla andra elevers intresse för informationsteknik.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att belysa några förskolelärares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgångspunkt i Läroplanen för förskolan 1998. Valet av ämnet bygger på att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lärande i förskolan. Hur förskolelärarna utformar och planerar inomhusmiljö påverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra förskolelärare intervjuades. Jag fann i mitt resultat att den fysiska inomhusmiljön är i högsta grad reflekterad, har en stor betydelse för barnens lek samt ingår i pedagogernas vardagliga arbete.</p>

<p>Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i årskurs F-2 till att läsa. De frågeställningar som formulerades inför studien löd som följer:<em> Vilka attityder har pojkar till läsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgång och tillgång på litteratur, påverkar deras läsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans värld, som till exempel föräldrar, påverkar deras läsning? Vilka skäl ser pojkar till varför det är bra att kunna läsa?</em></p><p>Genom att intervjua 18 pojkar från årskurserna F, 1 och 2 gavs svar på syftet ifråga om vad som motiverar pojkar till läsning.</p><p>Tvärtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spännande att läsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja läsa mer. Vad som hindrade dem från att läsa mer var dels lästiden i skolan och bristen på tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svårt att hitta lämpliga böcker. Således har lärare och bibliotek en viktig uppgift när det gäller att motivera pojkar till att läsa. Hemmet betyder även det mycket för pojkars motivation, detta eftersom läsande förebilder och rik tillgång på litteratur enligt tidigare forskning gynnar barns läsande. Något studien även belyser är vikten av att kunna se nyttan med att läsa. Detta anses som en viktig del i motivationsarbetet inför läsning. Det övervägande svaret i resultatet visade att majoriteten av pojkarna ansåg att det var bra att kunna läsa som vuxen. Att tydliggöra det roliga och spännande med att läsa som barn blir därför en uppgift för personer i barnens närhet för att motivera pojkar till att läsa mer.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se om metoden upprepad läsning kan ha någon effekt på elevers läsbeteende, attityd och motivation till läsning. Studien består av en teoretisk del och en empirisk del där elever deltagit i en fyra veckor lång intervention och där elever, föräldrar och lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.</p><p> </p><p>Elevers attityd, motivation och läsbeteende kan påverkas i positiv riktning vid användandet av lästräningsmetoden upprepad läsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhålls flera beståndsdelar som kan påverka en elevs attityd och motivation till läsning. Inre och yttre motivation är två beståndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev läser. Läser eleven för att han/hon tycker att det är roligt och intressant drivs eleven av inre motivation. Läser eleven för att få beröm eller någon slags belöning är det yttre motivation som är drivkraften. En elev som drivs av den inre känner att han/hon har kontroll över om en uppgift lyckas. Drivs eleven istället av den yttre upplever han/hon sig inte ha någon kontroll utan ser sig själv som ett offer för omständigheterna. Det är eftersträvansvärt att eleven drivs av inre motivation till läsning.</p><p> </p><p>Många barn börjar skolan med en positiv inställning till att läsa. Undersökningar visar att denna minskar när barnen blir äldre. Inställningen är kopplad till en elevs förmåga, i denna studie läsförmågan. Barn som upplever att de kan och att de utvecklar sin läsförmåga förblir positiva medan den positiva attityden minskar hos barn som upplever svårigheter. Vår studie har visat att en förbättring av elevers läsförmåga, som i sin tur stärker elevens självförtroende och tilltro till sin förmåga, skapar en ökad positiv attityd till läsning.</p> / <p>The purpose of this study was to see if the method of repeated reading may have an effect on pupils' reading behavior, attitude and motivation towards reading. The study consists of a theoretical part and an empirical part where pupils participated in a four-week intervention, and where pupils, parents and teachers were interviewed by semi-structured interviews.</p><p> </p><p>Pupil´s attitudes, motivation and reading behavior can be positively influenced by using the repeated reading method. This is a brief summary of this study. The literature highlights several factors that may affect a pupil's attitude and motivation towards reading. Internal and external motivation are two factors that control, for example, why and what reason that a pupil reads. If the pupil reads because they think it is fun and interesting, they are driven by internal motivation. If the pupil reads to receive praise or any kind of reward they are driven by external motivation. A pupil who is driven by internal motivation feels that they have control over whether a task succeeds. If the pupil is driven by external motivation they experience that they do not have any control, but see themselves as a victim of circumstances. It is desirable that the pupil is driven by internal motivation for reading.</p><p> </p><p>Many children start school with a positive attitude towards reading. Studies show that this decreases as children get older. The attitude is related to a pupil's ability; in this study the levels of literacy. Children who feel that they are able to read and develop their reading, retain their positive attitude compared to those children who experience difficulties. Children with a negative attitude towards reading, read less than children with a positive attitude towards reading.</p><p>Our study has shown that by improving pupils' reading skills, which in turn strengthens the pupil's self-esteem and confidence in their ability, creates a more positive attitude towards reading.</p>

<p>Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.</p><p>Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.</p><p>Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt.</p>