No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att belysa yrkesverksammas uppfattningar om och erfarenheter av hinder och möjligheter med ANDT-undervisningen på några högstadieskolor. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma som arbeta med eller i skola. Den teoretiska utgångspunkten som användes i studien var av hermeneutisk grund med ett inslag av Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och de yrkesverksamma som läromästare. Resultatet i vår studie visar på att de yrkesverksamma upplever att ANDT- undervisningen behövs i skolorna, och att denna undervisning måste integreras i skolundervisningen och i vardagen. Slutsatser som kan dras av vår studie är att ANDT-undervisning behövs på alla skolor och i alla verksamheter som arbetar med barn och unga. Samt att ANDT-undervisningen behöver mer resurser och behöver få ta mer plats i undervisningen. Studien och dess resultat är intressant ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv på grund av skolans viktiga roll för förebyggandet av substanser så som alkohol, narkotika, doping och tobak.

Syftet med vår studie var att belysa behandlares erfarenheter, upplevelser om implementering och användning av evidensbaserade metoder i behandling av ungdomar på en SiS-institution relaterat till kontextuella, organisatoriska och professionella villkor. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. En SiS- institution har besökts och sex behandlare på verksamheten har intervjuats. Resultatet analyserades med hjälp av implementeringsteorin OMRU av Logan och Graham. Studien visar att verksamheten omges av organisatoriska och strukturella faktorer som hämmar implementeringsprocessen. En faktor som hämmar behandlingsarbetet och implementeringsprocessen är att när det kommer till att införa ett nytt behandlingsprogram på institutionen har personalen inget inflytande alls över det. Ett annat element som är på organisatorisk nivå och som påverkar negativt behandlingsarbetet och implementeringsprocessen är att verksamheten saknar ett system för att utvärdera behandlingens effekt som erbjuds ungdomarna. Detta gör att de heller inte kan få någon respons på vad de behöver förstärka, bibehålla,förändra och utesluta i behandlingsarbetet. Faktorer som främjar behandlingsarbetet och implementeringsprocessen är bland annat att personalens professionella förhållningssätt samt att en positiv inställning från de äldre ungdomar som behandlas på institutionen smittar av sig på de andra ungdomarna. En av våra slutsatser är att implementeringsarbetet kräver mer kunskap om implementering och det är ledningen som brister och inte behandlarna.

Studien syfte var att belysa vilka svårigheter och möjligheter yrkesprofessionella inom socialtjänsten upplever i sitt arbete och resultatet baseras på de yrkesprofessionellas egna erfarenheter. Målsättningen med denna studie var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring dessa aspekter. Den valda metoden har en kvalitativ ansats och utgår från det hermeneutiska perspektivet. Datainsamlingen grundades på sex semistrukturerade intervjuer där undersökningspersonerna är verksamma inom socialtjänstens arbetsområde i två olika kommuner i södra Sverige. De teoretiska utgångspunkterna var risk- och skyddsfaktorer samt anknytningsteorin vilket också redogörs i studiens resultat och diskussion. En av studiens slutsatser var att det sociala arbetet är komplext och är i ständigt behov av att utvecklas. Skam, skuld och förnekelse var aspekter som de yrkesprofessionella kunde uppleva som svårigheter. Individuella  bedömningar, samverkan, relationsskapande samt information till andra aktörer kring upptäckandet av barn till föräldrar med missbruksproblematik var viktiga faktorer för  att kunna uppnå goda resultat i det sociala arbetet.

No description available.

No description available.