<p>Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. Frågor som berörts är skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vårdnadshavare. Det har även gjorts en jämförande analys gällande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarföräldrar finns på flera plan i den svenska skolan. Förklaringen till dessa fördomar tycks vara uppväxt och erfarenhetsbaserade stereotyper. Studien visar på att ett interkulturellt förhållningssätt, som genomsyrar hela verksamheten, är att föredra för att lösa problem såsom stereotyper och rasism. I arbete mot stereotyper och rasism är det också viktigt att skolan är flexibel och kan situationsanpassa problemlösningar. För att kunna fungera som en flexibel verksamhet och begagna sig av ett interkulturellt förhållningssätt är kommunikation viktigt. Vidare är också tolerans, öppenhet och medvetenhet om skillnader mellan kulturer väsentligt. Studien visar även att de generella förväntningar som finns på utvecklingssamtal i grund och botten utgår ifrån nervositet och prestationsångest hos eleven. Beroende på vad eleven i fråga har presterat eller förväntas prestera yttrar sig denna nervositet på olika sätt i utvecklingssamtalets kommunikativa del. För att kunna motverka denna nervositet innan och under utvecklingssamtalet, är det viktigt att läraren bygger upp en lugn och trygg miljö kring elevens utvecklingssamtal.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att skapa kunskap kring hur elever beskriver sina upplevelser från ett upplevelsebaserat lärande av ett statarliv. I ett vidare syfte analyseras beskrivningarnas kvalitéer över tid. Vetenskapsteoretiskt vilar studien på fenomenologin med en metodisk utgångspunkt i fenomenografin. Resultatet visar att eleverna beskriver sina upplevelser mer positivt och lärorikt i relation till traditionella klassrumsstudier. Positiva gruppdynamiska aspektet beskrivs och lärandet blir kvalitativt fördjupat och mer reflekterat över tid.</p>

This thesis focuses on students’ perspectives on environmental education and is based on three case studies. The aim is to explore and describe the students’ interpretations of, and learning about, ecology and environmental issues. The students’ learning processes are analysed from an intentional perspective, i.e. a perspective which takes into account the students’ educational aims defined as projects. In the first case study interviews were carried out with six first-year civil engineering students following a compulsory course in Ecology. In the second case study the dialogue between a group of four biology students was tape-recorded while they were working on a task on environmental reports. The third case study was based on interviews with six postgraduate students regarding their interpretations of environmental research and the task of writing a thesis. In all the three cases the students interpret a cultural context concerning values. The three case studies show the way values and emotions become an aspect of the learning process and reveal the students’ difficulties in differentiating between values and descriptions of phenomena. This is analysed and explained in relation to the students’ various projects that come into conflict in the educational setting. The differences among the three groups of students can be explained as a difference in the students’ ability to identify various kinds of projects, and the students’ possibilities of choosing between the projects.

Testbaserad inlärning är en pedagogisk metod som bygger på användningen av test och prov som verktyg för att stärka inlärningen istället för som underlag för bedömning. En enig forskarkår i kognitionsvetenskap och psykologi har med robusta och tydliga resultat visat hur upprepad testning kan användas för att stimulera och stärka inlärning. (Wiklund-Hörnqvist 2015).Metoden bygger på ett kognitivt fenomen som kallas testeffekten. Genom att testa sig själv på det stoff man försöker lära sig, till exempel genom att utsätta sig för ett diagnostiskt test, uppmuntras eleven att plocka fram ur minnet information om det denne läst och försöker lära. Denna minnesframplockning stärker förmågan att minnas informationen vid senare tillfällen på ett bättre sätt, jämfört med om eleven i stället för att testa sig på innehållet, skulle ha läst om samma text efter samma tidsintervall. (Roediger &amp; Karpicke 2006).Trots den enighet som råder bland forskarna ser vi ganska lite av upprepad testning som lärandemetod i skolan. Baserat dels på en kandidatuppsats gjord på gymnasielärare (Wirebring 2014), dels på erfarenhet av samtal med forskare och lärare, kan jag dra slutsatsen att användningen av test och prov som metod för att stärka inlärningen verkar sällsynt. Detta trots att kunskapen om testeffekten inte är särskilt ny (James 1890). Fenomenet omskrivs förvisso redan i förra seklets början, men forskning på testbaserad inlärning tog fart framför allt under de två senaste decennierna.Jag ser en lucka i mötet mellan en enig forskarkår och de yrkesverksamma lärarna. Det verkar som om många lärare inte hört talas om testbaserad inlärning eller begreppet testeffekten. Därtill förefaller diskussioner kring hur de vetenskapliga rönen om testbaserat lärande skall kunna tolkas, användas och implementeras i den pedagogiska verksamheten svårfunna. De forskare som studerar testbaserat lärande gör det företrädelsevis inom kognitionsvetenskapliga fält. De studerar ju hur hjärnan fungerar, inte hur skolan fungerar. Hur kan det vara att ett område som har så tydliga kopplingar till den pedagogiska verksamheten inte diskuteras av pedagogerna själva? Min undersökning handlar just om detta. Genom ett par pedagogiska glasögon betraktat, hur ser man på användningen av upprepad testning i skolan? Hur ser lärarna på testbaserat lärande i sin verksamhet? Till vilken grad känner de till metoden överhuvudtaget? Vilka är metodens möjligheter och begränsningar enligt de som arbetar i pedagogisk verksamhet.Detta är mitt huvudsakliga syfte med studien. Undersökningen bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med lärare i gymnasieskolan och strävar efter att bidra med ett pedagogiskt perspektiv på testbaserade inlärningsmetoder.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett salutogent perspektiv undersöka vad som påverkar idrottslärare att stanna kvar inom idrottsläraryrket. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar Hur skattar idrottslärare sin känsla av sammanhang(KASAM) i relation till sitt yrkesutövande? Vilka faktorer uppfattar lärare ger en positiv respektive en negativ inverkan på att stanna i yrket? Metod Vårt urval har begränsats till fyra idrottslärare som alla har jobbat över 26 år i yrket. Vi använde oss av både intervjuer (huvudmetod) och ett skattningsformulär som metod. Formuläret utgår från Antonovskys KASAM-formulär. Teoretiskt ramverk för analys och tolkning av studiens empiri har varit Antonovskys KASAM-teori. Resultat Respondenterna nämner olika faktorer som motiverade dem att stanna i yrket. Positiva psykosociala faktorer är tungt vägande skäl att stanna kvar. Framförallt är det bra kollegor som ger energi i arbetet, den nära kontakten med elever och ett välfungerande samarbete med ledningen som är viktiga faktorer. Alla respondenterna ansåg sitt yrke vara meningsfullt och såg inte den ekonomiska faktorn som en anledning att lämna yrket trots att ingen var nöjd med lönen. Idrottslärarna i vår studie har i genomsnitt ett högt KASAM vilket visar på att de överlag är nöjda med sitt yrkesval. Slutsats Det är viktigt för lärarna att ha motiverande faktorer för att stanna kvar i yrket. Våra respondenter utryckte betydelsen av psykosociala faktorer och att yrket känns meningsfullt som skäl till att de stannat kvar över tid. Sammantaget bidrar dessa faktorer till en känsla av sammanhang. Antonovsky beskriver meningsfullhet, som en viktig del i att skapa sammanhang. Meningsfullhet kan i sin tur användas för att motverka stressorer i arbetet. Om läraren har tillräckliga resurser för att möta de stressorer hen ställs inför finns förutsättningar för hen att fortsätta arbeta inom sitt yrke över tid. / Aim The study aims from a salutogenic perspective to find out what drives physical education teachers to remain in the profession PE teaching. The objective has led till the following more specific issuses How would PE teacher rate their sensibility of coherence (SOC) in relation to their profession? What factors perceive PE teachers gives a positive and also a negative impact in staying in their profession? Method Our selection has been limited to four PE teachers as everyone has worked over 26 years in the profession. We used both interviews (main method) and an assessment questionnaire as Method. The form is based on Antonovsky's SOC-form. Theoretical framework for the analysis and interpretation of the empirical of the study has been Antonovskys SOC theory. Results The respondents mention various factors, which motivated them to stay in the profession. Positive psychosocial factors are important reasons to remain in the occupation. In particular, good colleagues providing energy in the work as well as close contact with students and well functioning cooperation with the management are important factors. All respondents considered their profession to be meaningful and did not regard the economic factors as a reason to leave the profession despite that none of them was satisfied with the salary. PE teachers in our study have in average a high SOC indicating that they are generally satisfied with their choice of career. Conclusions It is important for teachers to have a number of motivating factors to remain in the profession. Our respondents expressed the importance of psychosocial factors and that the profession is meaningful as reasons to remain in the position as a PE teacher. Taken together, these factors contribute to a sense of coherence. Antonovsky describes meaningfulness, as an important part of creating a context. Meaningfulness may, in turn, be used to counteract the stressors of work. If the teacher has adequate and sufficient resources to confront the stressors he/she meets there are good presumptions for him/her to continue in the profession over time.

I denna studie har syftet varit att undersöka vilken betydelse lärares ledarskap i klassrummet har för elevers lärande. I studien har vi använt oss av strukturerade intervjuer med tio respondenter för att samla in information. Resultatet i undersökningen visar på faktorer för ett bra ledarskap är att skapa trygghet och tillit i gruppen genom struktur, tydlighet och bra ämneskunskaper. Detta kan medföra ett bra arbetsklimat i klassen och elever som presterar bättre i skolan och som då oftare når Skolverkets (2016) uppsatta mål. Detta framkom även i litteraturen som vi använt oss av.

No description available.

No description available.

No description available.

Den här studiens syftehar varit attstudera och jämföra hur användandet av IKT har förändrats under en längre tidsperiod. Medarbetare på ett högteknologiskt företaghar studerats i syfte att undersöka hur deupplever fenomenet IKT-stress. Medarbetarna har också studerats för att undersöka vilka strategier de använt sig av för att hantera IKT-stress. Undersökningen har genomförts på en avdelning som arbetar med utveckling av basstationer inom mobiltelefoni. Empirisk data till undersökningen har samlats in via enkätundersökningar som utförtsvid två olika tillfällen 1998 och 2016. Totalt deltog 35 medarbetare i studien. Insamlad kvantitativ data från de båda studierna har jämförts, tolkats och analyserats med hjälp av korstabeller. Resultatet har visat att användandet av IKT på den här arbetsplatsen hade ökat enormt mellan de två studierna. Främst datoranvändning, informationsmängd och användandet av e-post hade ökat väldigt mycket.Resultaten har även visat att inom de IKT-stress områden som har studerats så har medarbetarna upplevt IKT-stressen på i stort sätt samma sätt och i nästan exakt samma proportioner i de bådastudierna. Undersökningen har även visat att medarbetarna har använt sig av olika coping tekniker för att hantera den uppkomnaIKT-stressen. Främst problemfokuserad coping men även känslofokuserad coping har tillämpatsför att lindra IKT-stress.