Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. / Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk. Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens / The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework. Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk.</p><p>Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens</p> / <p>The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework.</p><p>Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.</p>