Dagens skola måste spegla dagens samhälle. I läroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande ämnena. För att möta kraven i en föränderlig värld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver också tränas i kreativt och analytiskt tänkande. Antagande är att om eleverna också ska ges en djupare förståelse för det de studerar behöver läraren komplettera boken med annat material. Med tillgång till datorer och internet kan kompletterande material göras lättillgängligt för eleverna. Eleverna förväntas dessutom få träning i att använda digitala hjälpmedel bl. a. för att själva söka och värdera information. Med IT, digitala resurser, kan lärare få ökade möjligheter att bryta lärobokens dominerade ställning som informationskälla och lektionsunderlag. Hur ser lärarna på dessa möjligheter och vilken form av stöd och fortbildning om digitala verktyg önskar de för att på ett bra sätt utnyttja IT i, och för, undervisningen?Tidigare forskning och undersökningar visar att den förändringsprocess som behövs för att digitalisera skolan kräver tid och fortbildning för lärarna. Det kan inte heller förutsättas att dagens ungdomar på ”naturlig väg” får den digitala kompetens de behöver. Med hjälp av intervjuer undersöks fyra lärares syn på, och användande av IT i undervisningen. Deras behov och önskemål på fortbildning rörande IT diskuteras.Undersökningen visar att det i dag inte finns någon större vana att ta med datorn i lektions-planeringen. Läroboken ger den säkra grunden både för lärare och elever. Samtidigt som läroboken stödjer bidrar den också till att konservera undervisningsformerna. Lärarna i undersökningen skulle gärna använda mera av digitala verktyg i t.ex. kommunikationen med eleverna och för visualisering. 
 Fortbildningen och förutsättningen för kollegialt lärande behöver förbättras. På orter med flera små skolor borde det vara möjligt att skapa nätverk där lärare kan samarbeta runt sina ämnen genom nätbaserade ämnessidor.

Skolan ska trakta efter att alla elever får uppleva fysisk aktivitet under skoldagen, detta är en utmaning som alla lärare inom skolan måste förhålla sig till.  Denna studie är tänkt att bidra med kunskap om ett alternativt arbetssätt i kemi genom att undersöka hur eleverna upplever att arbeta förkroppsligat och hur de gestaltar sina kunskaper. Teorin som används kommer från konventionella kognitiva psykologin och förkroppsligat lärande som tar utgångsläge i kognitivismen. Metoden som valdes för att uppfylla syftet med studien var att genom två utformade lektionspass samt enkäter och semistrukturerade intervjuer få en uppfattning om elevernas upplevelser av förkroppsligas kemiundervisning.  Resultatet visar att hälften av eleverna uppfattningar att det var enklare att lära med rörelser. Samtliga upplevde förkroppsligad kemi som roligare än traditionell undervisning och önskar att metoden skulle användas i fler ämnen än kemi.  De beskriver kemi som ett svårt ämne och att de lätt blir trötta i skolan generellt. Möjligheten som jag ser är att förkroppsligad kemiundervisning skapar variation och gör det lättare för eleverna att minnas vad de lärt sig.