Huvudmålet med detta projekt har varit att analysera området för personlig integritet vid användning av sökmotorer. Uppsatsen ger en inblick i hur sökmotorerna fungerar och visar vilka personliga data som samlas vid sökningar samt hur det påverkar sökresultat. Undersökningen bygger på tidigare forskning kring sökmotorer, användardata och begreppet ”integritet”. Metod och problembeskrivning utgår ifrån detta. För att kunna svara på forskningsfrågorna har vi skapat testfall och genomfört experiment mot tre sökmotorer i tre olika webbläsare. Vi har jämfört sökmotorernas säkerhets,- och integritetspolitik samt undersökt hur dessa påverkar sökresultatet för varje enskild sökmotor. Resultatet presenteras i form av grafer och diagram där testfall har analyserats mot varandra. Analysen av experimentet resulterar i riktlinjer för en mer privatvänlig och säker sökmotor.

Data är av vår tids mest värdefulla resurser. Möjligheterna som uppstår när rätt data kombineras med dagens teknik är fantastiska. Med hjälp av data så som individers vårddata, skillnader, gener, miljö och livsstil kan individanpassad vård så som precisionsmedicin möjliggöras. Dock krävs just tillgång till rätt data och dessutom rätten till att använda den. Svenskars inställning idag är till en majoritet negativ till den ökade insamlingen av personliga data. Det finns därför anledning till att ta reda på vad som påverkar svenskars inställning till att dela sina personliga data och DNA. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar svenskars inställning till att dela sina personliga data för individanpassad vård och att på så vis bidra med en ökad förståelse kring svenskars inställning till individanpassad vård.  Studien har undersökt tidigare forskning som rör individers inställning till att dela sina personliga data och DNA och vilka faktorer som påverkar deras inställningar. Tidigare forskning har gjorts i andra länder än Sverige vilket gör att en studie med svenska individers inställning och de faktorer som påverkar dem skulle kunna komplettera tidigare forskning. Dessutom finns det tidigare forskning som anger att det finns skillnader i individers inställning från olika länder när det kommer till att dela personliga data och DNA. En kvalitativ intervjustudie har därför genomförts på fem svenskar för att kunna skapa förståelse kring de faktorer som påverkar deras inställning. Studien visar att svenskar skulle kunna påverkas av samma faktorer som det individerna från andra länder påverkas av: Förtroende, Integritet, Transparens avseende datahantering, Kunskap, Oro, Nytta och Personliga egenskaper. Dock tyder studien på skillnader i faktorerna där Ålder skulle kunna ingå i Personliga egenskaper och Anonymitet under faktorn Integritet och även ytterligare indikatorer har identifierats under samtliga faktorer utom Transparens avseende datahantering. Dessutom har inbördes relationer mellan Nytta och Oro bekräftats samt att vissa ytterligare relationer har framkommit av studien. Slutsatsen är att svenska individers inställning skulle kunna påverkas på andra sätt än individer i andra länder vilket även bekräftas av tidigare forskning kring skillnader i olika länder när det kommer till att dela personliga data och DNA. Kunskap skulle även kunna en faktor som har en större påverkan än andra på grund av att den direkt och indirekt påverkar andra faktorer.

Personliga data samlas in när vi besöker internetsidor och tillgång till personliga data har snabbt fåttavgörande betydelse för alltfler företags värdeskapande. Därför har metodutveckling för tillgång tillpersonliga data blivit en central del i företags konkurrenskraft. Det medför emellertid stora och riskerför individers personliga integritet. För att motverka sådana risker infördes 2018 den europeiskadataskyddsförordningen (GDPR). Vår analys visar att GDPR ger ett stort tolkningsutrymme för hurföretag informerar om datainsamling via cookie-notifikationer. Utformningen varierar därför kraftigtoch designas ofta för att styra användare mot att acceptera datainsamling. Vår analys visar att eneffekt av GDPR är att antalet cookie-notifikationer ökat avsevärt och att individers medvetenhet omoch oro inför hur personliga data samlas in och används har ökat efter GDPR:s införande. Däremotpekar våra resultat på att GDPR inte haft några betydande effekter på användares beteende när detgäller att aktivt skydda sina personliga data. De viktigaste skälen till att GDPR inte haft några effekterpå användarnas beteende för att skydda sina personliga data är att det är alltför tidskrävande och svårt.Vår analys visar därför att det så kallade “informerade samtycket” till insamling av personliga datainte effektivt uppnås trots GDPR:s införande. Vår slutsats för fortsatt forskning är att det är angelägetmed fördjupad forskning kring obalanser mellan individer, företag och reglerande myndigheterkopplat till hur personliga data samlas in, sammanställs och används. / The collection of personal data has become a crucial part of companies value creation. Because ofthat, the development of methods to get access to power over the personal data has become a centralpart in the competitiveness between companies. This has resulted in risks and concerns concerningindividual privacy. To counteract these risks, the European Union introduced the General dataProtection Regulation (GDPR). Our analysis shows that one effect of the GDPR is an increased usageof cookie-notifications when informing users of data collection. Our analysis also shows that theregulation has room for interpretation for how the companies inform the user about data collectionpractices. That has resulted in varied design methods in cookie-notifications that often steer userstowards an acceptance of collection of personal data. Because of the increased usage of cookienotificationsusers awareness and privacy concerns has drastically increased. However, our findingsshow that the regulation hasn’t had an effect on user behavior, specifically connected to protectingtheir personal data online. The main reasons for this are that it takes a lot of effort and time tocomprehend how that is done practically. Therefore, our analysis shows that “informed consent” isnot effectively achieved in the current methods, despite it being required in the regulation. Ourconclusion is therefore that future research should focus on the imbalance between individuals,companies and regulatory instances when addressing the problems with collection and usage of personal data.