Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation. Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika länder och är speciellt kopplad till ohälsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krävs evidensbaserade vårdinsatser och effektiv rådgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hälsofrämjande. Frågan är att hur distriktssköterskan ska bemöta individuella behov, förväntningar, önskningar och värderingar. Hur upplever distriktssköterskan patienternas medverkan och beslut om val av livsstil efter information, undervisning och rådgivning? Hur kan distriktssköterskan uppmuntra och hjälpa individer med diabetes att vara aktiva och villiga att ta ansvar i hälsofrämjande insatser? Denna studiehandlar om distriktssköterskans hälsofrämjande insatser i mötet med diabetespatienter.Syfte: Syftet är att belysa distriktssköterskans pedagogiska och hälsofrämjande roll i mötet med patienter med diabetes typ 2.Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i denna studie. Fyra distriktssköterskor med diabeteskompetens som arbetar inom primärvården i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna baserades på öppet samtal med efterföljande frågor.Resultat: Det framkom att patienternas vilja, motivation samt samarbete när det gäller att göra livsstilsförändring är avgörande för att en förändring ska ske. Distriktssköterskorna försöker få en uppfattning om patienternas behov, förväntningaroch värderingar, och utifrån dessa ge individuellt anpassad information, undervisning och stöd.Slutsats: Denna studie visar att individuellt anpassad undervisning och informationsgivning, patientens vilja, motivation samt medverkan är viktiga förutsättningar för att patienterna ska utföra sin egenvård. Brist på motivation och samarbete kan orsakas av brist på kunskap, brist på stöd eller psykisk ohälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Background: In Sweden, approximately 35,000 termination of pregnancies is performed annually. According to the abortion law, women have the right to terminate the pregnancy until week 18+0 without giving the reason for the termination. Undergoing a late termination means a vulnerable situation for the women and midwives have a great responsibility in the care. Women's autonomy is central to midwives' work, but the work can be stressful and create ambivalence. Midwives experience a lack of support in situations that have negatively affected midwives. Previous research shows knowledge gaps in midwives' experiences and the difficulties midwives experience. Aim: To investigate the experiences of midwives regarding late termination of pregnancy. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Ten midwives were interviewed with semi-structured questions using an interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four categories and ten subcategories were created. The professional role of midwives was to support women and work individually was considered important. Pain relief and information to women were significant to the women's experience. The work involved difficult situations where ambivalence occurred. The support of colleagues was important to the midwives. However, a lack of resources hampered the work of midwives. Conclusion: Midwives described the work as meaningful but at times stressful. Women were in focus, but working conditions were in need of improvement. To support and empower women, midwives need continuous education and the right conditions / Bakgrund: I Sverige utförs cirka 35 000 avbrytande av graviditet årligen. Enligt abortlagen har kvinnor rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18+0 utan att uppge orsak till avbrytandet. Att genomgå ett sent avbrytande innebär en utsatt situation för kvinnorna och barnmorskor har ett stort ansvar vid omhändertagandet och vården. Kvinnornas autonomi är centralt i barnmorskors arbete men arbetet kan vara påfrestande och skapa ambivalens. Barnmorskor upplever ett bristande stöd i situationer som påverkat barnmorskorna negativt. Tidigare forskning visar kunskapsluckor i barnmorskornas erfarenheter samt vilka svårigheter barnmorskor upplever. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av vård i samband med sent avbrytande av graviditet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Tio barnmorskor intervjuades med semistrukturerade frågor med intervjuguide. Intervjuerna spelades in via ljudfil, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier skapades. Barnmorskornas professionella roll var att stödja kvinnor och arbeta individanpassat ansågs betydelsefullt. Smärtlindring och information till kvinnor var betydande för kvinnornas upplevelse. Arbetet innebar svåra situationer där ambivalens förekom. Kollegornas stöd var viktigt för barnmorskorna. Dock försvårade avsaknad av resurser barnmorskornas arbete. Slutsats: Barnmorskor beskrev arbetet som meningsfullt men stundtals påfrestande. Kvinnorna var i fokus men arbetsvillkoren var i behov av förbättringar. För att stödja och stärka kvinnor behöver barnmorskor kontinuerlig kompetensutveckling och få rätt förutsättningar.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande problem. Det är nu vanligt med användning av digitala verktyg, teknik och behandling på distans samt rådgivning vid behandling av psykisk ohälsa. Begreppet e-hälsa framkom 2012 och betyder att digitala verktyg används och information utbyts för att hälsa ska uppnås samt bibehållas. Sjuksköterskan ska ha kunskap om och initiera utvecklingen av e-hälsa samt bedriva personcentrerad vård. Delaktighet och lärande är viktigt för patient då detta ökar välbefinnande och motivation. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av digital vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Tre huvudteman uppkom, vilket är känsla av trygghet, anpassad vård samt självinsikt och kontroll. Underteman i resultatet är relationen till vårdpersonal och dess kompetens, integritet,tillgänglighet, hinder samt digital vård gentemot traditionell vård, förstärkt självmedvetenhet ochökad förståelse av sin psykiska ohälsa, delaktighet och eget ansvar. Konklusion: Vårdpersonal behöver få kunskap om den digitala behandling och tekniken för att kunna använda den i sin rätta utformning och inge förtroende till patienterna. För att kunna skapa en känsla av trygghet med digital behandling så är det viktigt att skapa miljöer som är säkra. / Background: Mental illness is a growing problem. It is now common to use digital tools, technology, and remote treatment as well as counseling in the treatment of mental illness. The concept of e-health emerged in 2012 and means that digital tools are used, and information is exchanged in order for health to be achieved and maintained. The nurse must have knowledge of and initiate the development of e-health and conduct person-centered care. Participation and learning is important for the patient as this increases well-being and motivation. Aim: To investigate patients' experiences of digital care in mental illness. Method: A qualitative literature review. Findings: Three main themes, which is a feeling of security, adapted care, self-insight and control. Sub-themes in the result are the relationship to care staff and their competence, integrity, accessibility, obstacles, and digital care compared to traditional care, strengthened self-awareness and increased understanding of their ill health, participation and personal responsibility. Conclusion: Healthcare professionals need to gain knowledge of the digital treatment and technology in order to be able to use it in their proper design and instill confidence in patients. In order to be able to create a feeling of security with digital treatment, it is important to create environments that are safe.

Data är av vår tids mest värdefulla resurser. Möjligheterna som uppstår när rätt data kombineras med dagens teknik är fantastiska. Med hjälp av data så som individers vårddata, skillnader, gener, miljö och livsstil kan individanpassad vård så som precisionsmedicin möjliggöras. Dock krävs just tillgång till rätt data och dessutom rätten till att använda den. Svenskars inställning idag är till en majoritet negativ till den ökade insamlingen av personliga data. Det finns därför anledning till att ta reda på vad som påverkar svenskars inställning till att dela sina personliga data och DNA. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar svenskars inställning till att dela sina personliga data för individanpassad vård och att på så vis bidra med en ökad förståelse kring svenskars inställning till individanpassad vård.  Studien har undersökt tidigare forskning som rör individers inställning till att dela sina personliga data och DNA och vilka faktorer som påverkar deras inställningar. Tidigare forskning har gjorts i andra länder än Sverige vilket gör att en studie med svenska individers inställning och de faktorer som påverkar dem skulle kunna komplettera tidigare forskning. Dessutom finns det tidigare forskning som anger att det finns skillnader i individers inställning från olika länder när det kommer till att dela personliga data och DNA. En kvalitativ intervjustudie har därför genomförts på fem svenskar för att kunna skapa förståelse kring de faktorer som påverkar deras inställning. Studien visar att svenskar skulle kunna påverkas av samma faktorer som det individerna från andra länder påverkas av: Förtroende, Integritet, Transparens avseende datahantering, Kunskap, Oro, Nytta och Personliga egenskaper. Dock tyder studien på skillnader i faktorerna där Ålder skulle kunna ingå i Personliga egenskaper och Anonymitet under faktorn Integritet och även ytterligare indikatorer har identifierats under samtliga faktorer utom Transparens avseende datahantering. Dessutom har inbördes relationer mellan Nytta och Oro bekräftats samt att vissa ytterligare relationer har framkommit av studien. Slutsatsen är att svenska individers inställning skulle kunna påverkas på andra sätt än individer i andra länder vilket även bekräftas av tidigare forskning kring skillnader i olika länder när det kommer till att dela personliga data och DNA. Kunskap skulle även kunna en faktor som har en större påverkan än andra på grund av att den direkt och indirekt påverkar andra faktorer.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.