Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet.Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik.Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare och fyra elever upplever organisering av undervisning svenska som andraspråk. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer som genomfördes både digitalt och genom personliga möten. Resultatet av studien visar att det finns olika sätt att organisera svenska som andraspråk på. Skolor väljer att lägga upp undervisningen på olika sätt på grund av de ramfaktorer som påverkar skolorna, så som lokaler och ekonomi. En del skolor väljer att blanda svenskelever med svenska som andraspråkselever i samma klassrum, medan andra skolor delar upp dem i olika klassrum. Lärarna och eleverna upplever ämnet svenska som andraspråk vara relationsbaserat där läraren genom sitt arbete stärker elevernas tro på den egna förmågan. De ser fördelar med mindre studiegrupper och fler lärare närvarande. Studiens slutsats är att det finns både för- och nackdelar med organiserandet av svenska som andraspråk. Svenskämnenas likvärdighet i styrdokumenten speglar inte verkligheten.