Sammanfattning Föreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ våren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna. Vid intervjuutsagorna framträder att utbildning uppfattas som något för framtida behov, mot ett yrke där betygen är biljetten in. Vad gäller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, därefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lärare och kamrater samt till inlärningsmiljön- med fokus på hur undervisningen organiseras. Eleverna erfar att utbildningen på Introduktionsprogrammet jämställs med grundskolan men med större fokus på betyg. Arbete uppfattas som ett utbildningsresultat där de personliga behoven tillfredsställs vad gäller självständighet och oberoende genom egen försörjning men också de personliga behoven av social gemenskap och självförverkligande uppfattades som betydelsefulla aspekter av ett arbete. Efter att ha analyserat intervjuerna erfars mig elevernas oerfarenhet att reflektera över sina erfarenheter, vilket är viktigt i ett samhälle där man skall göra egna val och kunna se dess konsekvenser. Nyckelord: Gymnasieelever, introduktionsprogrammet, utbildning, arbete, fenomenografi. / Abstract The purpose of this phenomenografic study has been to examine the thoughts of six pupils in Upper Secondary school, Individual alternative, concerning the phenomenon education, work and their future. Maslow´s theory of needs and motivation was the background of the analysis. The result of this study is that what pupils find most significant in education is the marks. Education is something for the future, and the marks are the tickets to vocational training. Studies in Primary school also focus on the marks. Education in Primary school is also apprehended to Needs and motivation where the relationship to teachers and classmates is important. Also the environment of teaching was in focus. The pupils experience Primary school and Upper Secondary school as being the same but with a larger focus on the marks in Upper Secondary school. Work is apprehended as a result of education where the personal needs such as independence, social community and self-fulfillment are important aspects of one´s work. After my work with the analysis, my thoughts are that the pupils are inexperienced in verbalizing their thoughts. It is important in a society built on individual choice to be aware of the consequences of one´s choices. Keywords: Upper Secondary school pupils, Introduction Program, education, work, phenomenografy.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades. I analysen framkom fyra olika kategorier som beskriver uppfattning av delaktighet under stomiträning: A) Att få vara med och se, B) Att få göra själv, C) Att bli handledd av en kunnig personal, D) Att ha möjlighet att få bestämma själv. De olika sätten att uppfatta delaktighet på visar en variation från att vilja inta en passiv roll i stomiträningen till att vara aktiv och själv fatta beslut om hur stomiträningen skall planeras. Resultatet visar också att personen själv kan ha ett eller flera sätt att uppfatta sig delaktig på men där ett av dem är mer dominant än de andra. / Previous studies showed that participation is a prerequisite for learning. There are various ways to promote participation but the most prominent is the influence of caregivers and individual adaptation.The aim of this study was to identify and describe different ways which persons who underwent a surgery resulting into a stoma to understand theirs own participation during training with the stoma in a hospital. Interviews with open questions and phenomenography analysis was used to answer the aim. Eleven persons who have got an ostomy and stoma trained was interviewed.The analyse resulted in four different categories of describing understanding of participation during training with a stoma: A) To participate by watching, B) To do it myself, C) To be supervised by competent caregivers, D) To have the possibility to decide for myself. These different ways to understand participation shows a variety from wanting to have a passive role in the training with a stoma till being active and make own decisions in planning for the training. The result also shows that one person can have one or more ways of understanding participation but one of those ways is more dominant than other.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet. Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära. / In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena. This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data. The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.

<p>I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.</p><p>Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.</p><p>Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära.</p> / <p>In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena.</p><p>This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data.</p><p>The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.</p>

Introduction: The problems and the complications regarding hypothermia in the operating room are well known historically. The struggle of keeping the patient warm is still problematic. Hypothermia creates extensive complications and suffering for patients and is potentially lethal. Purpose: To explore the operating- and anesthesia nurses experiences in preventing hypothermia perioperative Method: A qualitative interview study using phenomenografic approach. The research group consisted of operating- and anesthesia nurses from a medium sized hospital in Sweden. Semi structured interviews were conducted. Results: The study revealed three concept categories. That knowledge leads to understanding which indicated that the knowledge of why hypothermia needs to be prevented raised awareness and compliance. Understanding the importance of communication and teamwork that highlighted the importance of communicating and strive towards the same goal. Working with conditions and obstacles that showed the importance of using available instrumentalities to prevent those obstacles that remains. Conclusion: This master thesis contributes to highlighting the importance of knowledge in the preventive work around hypothermia. Strengthened teamwork between operating nurses and anesthesia nurses creates a better condition in protecting patients against unwanted hypothermia and creating a safer surgical care.