Introduktion: Samverkan i team ingår som en av kärnkompetenserna inom hälso- och sjukvården. Inom operationssjukvården är teamarbete en förutsättning för att kunna utföra ett arbete med patientens bästa i fokus. En effektiv och patientsäker vård bygger på ett samspel mellan de olika professionerna inom operationsteamet.  Teamarbete och patientsäkerhet är direkt kopplade till varandra och därför är det viktigt att uppmärksamma vad som utmärker teamarbete.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vad som utmärker det perioperativa teamarbetet.   Metod: Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer i tre fokusgrupper bestående av operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Varje yrkeskategori bildade en enskild fokusgrupp. Sammanlagt deltog 14 individer i studien som utfördes på en operationsavdelning i södra Sverige. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Bearbetning av data resulterade i en huvudkategori: Ett komplext samarbete med patienten i centrum, samt tre generiska kategorier: Förutsättningar för säker vård, Samspel mellan kollegor och Planering och struktur. Kategorierna sammanfattar upplevelserna av teamarbetet på operationssalen och vad som var viktigt för att kunna utföra ett effektivt och patientsäkert arbete.   Konklusion: Resultatet visar att teamarbete bygger på planering och struktur i arbetet, samspel mellan kollegor och en säker och patientcentrerad vård. Alla behövs i teamet för ett effektivt och patientsäkert arbete. Ytterligare studier behövs för att belysa teamarbetet ur ett bredare perspektiv exempelvis hur samarbetsproblem löses i teamet.

Bakgrund: Hårborttagning som förberedelser inför operation utförs eftersom hår anses försvåra vid sterildrapering, suturering och omläggning postoperativt. Hår har av hävd betraktats som både orent och som ökande av infektionsrisken. World Health Organisation har utarbetat en internationell rutin för att minska risken för postoperativa sårinfektioner och hårborttagning avråds som infektionsbekämpande metod i samband med operationer. Hårborttagning kan göras på flera sätt, i studien är håravkortning i fokus. Motiv: Det har utförts kvantitativa studier om perioperativ håravkortning, däremot har få kvalitativa studier om operationssjuksköterskans erfarenheter av perioperativ håravkortning identifierats. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av  håravkortning i samband med operationer. Metod: I studien användes kvalitativ metod och data samlades med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer. I studien deltog operationssjuksköterskor (n=9) från operationsavdelningar i Region Västerbotten. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera transkriberat material. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier ”Att arbeta utifrån evidens eller kultur” och ”Att arbeta patientsäkert och personcentrerat” med fyra underkategorier. Att arbeta utifrån evidens eller kultur handlar om vem som ansvarade för håravkortningen och hur beslutsprocessen gick till i operationssalen. Även vilken utrustning som användes och det praktiska utförandet beskrevs. Att arbeta patientsäkert och personcentrerat handlar om operationssjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrutiner och dokumentation samt om hur patientinformationen påverkar håravkortningsprocessen. Konklusion: Studien visar på inkonsekvens och osäkerhet gällande håravkortning. Det finns en förhoppning att synliggörandet av operationssjuksköterskans erfarenheter kan underlätta implementeringen av personcentrerad vård i operativ sjukvård.

Bakgrund: World Health Organization, WHO har arbetat fram en checklista för säker kirurgi, som skall stötta arbetslaget i arbetet kring patienten. Checklistans syfte är att förbättra kommunikationen i arbetslaget och minska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Studiens syfte var att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer i sitt dagliga arbete. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomförts i fokusgrupper med operationssjuksköterskor i ena gruppen och anestesisjuksköterskor i andra. Data från två intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att brister fanns vid implementeringen och att personalen arbetade enligt gamla rutiner. Ett varierat intresse fanns till checklistan, vilket resulterade i en varierad följsamhet i användandet. Resultatet visade på att kommunikationen förbättras och att checklistan synliggjorde alla medarbetarna och ökade möjligheten till att alla kunde känna sig delaktig i vården kring patienten. Vid användning av checklistan reds frågetecken ut och checklistan skapade ett öppet klimat där personalen kunde ta upp eventuella frågetecken som fanns. Resultatet i studien visar dock på att checklistan inte löser alla kommunikationsproblem, då det framkommer att dåliga attityder och bristande respekt till varandra fanns och försvårade användandet. Konklusion: Operation -och anestesisjuksköterskorna ansåg att checklistan var ett bra verktyg när det gäller patientsäkerhet, kommunikation och teamarbete men att det fanns brister i följsamheten. De ansåg att användandet av checklistan var personbundet och att det trots checklistans tydliga utformning ändå fanns frågetecken hos personalen, speciellt vem som ansvarade att den blev gjord.

Introduction: The problems and the complications regarding hypothermia in the operating room are well known historically. The struggle of keeping the patient warm is still problematic. Hypothermia creates extensive complications and suffering for patients and is potentially lethal. Purpose: To explore the operating- and anesthesia nurses experiences in preventing hypothermia perioperative Method: A qualitative interview study using phenomenografic approach. The research group consisted of operating- and anesthesia nurses from a medium sized hospital in Sweden. Semi structured interviews were conducted. Results: The study revealed three concept categories. That knowledge leads to understanding which indicated that the knowledge of why hypothermia needs to be prevented raised awareness and compliance. Understanding the importance of communication and teamwork that highlighted the importance of communicating and strive towards the same goal. Working with conditions and obstacles that showed the importance of using available instrumentalities to prevent those obstacles that remains. Conclusion: This master thesis contributes to highlighting the importance of knowledge in the preventive work around hypothermia. Strengthened teamwork between operating nurses and anesthesia nurses creates a better condition in protecting patients against unwanted hypothermia and creating a safer surgical care.