2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning. Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare. Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande. Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen.

No description available.

Studien har sin grund i mitt intresse för musik, rörelse och sång. Sångsamling är den situation då dessa olika element möts. Detta arbete skapades också utifrån min nyfikenhet för att veta hur pedagoger uttrycker att de arbetar med sångsamlingar, vad de ser för positiva och negativa egenskaper samt hur pedagogerna anser att barnen påverkas. För att få reda på detta valde jag att åka ut till förskolor och intervjua pedagoger om hur de ser på deras sångsamlingar. Sedan mejlade jag ett par förskoleklasser intervjufrågorna och fick svar på dessa via mejl. Resultatet utav detta blev att jag upptäckte att de flesta av dem jag intervjuade kopplade sång med glädje och gemenskap/stämning. Men också att många av pedagogerna uttrycker att de är viktigt att ha ett syfte med sångsamlingen. Jag har efter denna studie kommit fram till att pedagogerna arbetar för barnen, de vill att barnen ska ha kul och lära genom sångsamling och känna gemenskap och stämning i barngruppen, utifrån vad de uttryckt.

In the preschool curriculum there is not much described when it comes to the subject of music. What is written about the aesthetic subjects is related to the overall learning moments, rather than separated into objectives for each subject. The learning includes, among other things, that the children will be offered a variety of cultural experiences. However, there is no explanation to what should be included in the use of music. The purpose of this thesis is to investigate the function of preschool song circles, based on three preschool teachers' stories. One objective is to describe how the song circle is used to develop children's learning and what ideas the interviewed teachers have about how a good song circle should be performed. The study is built on a qualitative method, where the data collection has been done using semi-structured interviews. It focuses on socio-cultural learning and is influenced by Dewey's theories and Vygotsky's theories. The result indicates that the song circle can be seen as a positive experience in which different learning objectives can be integrated during the activity. Functioning as a meeting place for the group members, the song circle also adds social values.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet. Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära. / In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena. This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data. The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.

<p>I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.</p><p>Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.</p><p>Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära.</p> / <p>In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena.</p><p>This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data.</p><p>The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen. Jag hoppas att detta arbete bidrar till ny kunskap hos de som läser det, när det gäller vikten av att ha sång och musik som en del i förskolan för barnens utveckling, inte bara språkligt utan även motoriskt och socialt.</p><p>The aim with my research is to compare how Swedish pedagogues work with song and music at a preschool with children who have Swedish as their mother tongue, with a preschool with children who has another mother tongue than Swedish. I observed and interviewed three female nursery-school teachers from two different preschools. The result showed that the pedagogues at both preschools worked much with the language but in different ways. The pedagogues who worked with children having another mother tongue than Swedish had more linguistic aims with song and music and brought out the linguistic understanding, while the pedagogue who worked with children who had Swedish as their mother tongue brought out the importance of making it easier for children to remember, and the social development. The pedagogue who worked with children having Swedish as their mother tongue, gave the children more time for conversation and questions than the pedagogues at the other preschool and gave more time for both gender. I hope that this work will contribute to new knowledge for the persons who read it when it comes to the importance of having song and music as a part for children’s development in preschools. Not just for their linguistic development but also for their motor learning and social development</p>

Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen. Jag hoppas att detta arbete bidrar till ny kunskap hos de som läser det, när det gäller vikten av att ha sång och musik som en del i förskolan för barnens utveckling, inte bara språkligt utan även motoriskt och socialt. The aim with my research is to compare how Swedish pedagogues work with song and music at a preschool with children who have Swedish as their mother tongue, with a preschool with children who has another mother tongue than Swedish. I observed and interviewed three female nursery-school teachers from two different preschools. The result showed that the pedagogues at both preschools worked much with the language but in different ways. The pedagogues who worked with children having another mother tongue than Swedish had more linguistic aims with song and music and brought out the linguistic understanding, while the pedagogue who worked with children who had Swedish as their mother tongue brought out the importance of making it easier for children to remember, and the social development. The pedagogue who worked with children having Swedish as their mother tongue, gave the children more time for conversation and questions than the pedagogues at the other preschool and gave more time for both gender. I hope that this work will contribute to new knowledge for the persons who read it when it comes to the importance of having song and music as a part for children’s development in preschools. Not just for their linguistic development but also for their motor learning and social development

Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet. För att få svar på frågan vilket språkligt lärande som blir möjligt i förskolans sångsamling videofilmades en förskoleavdelnings barn och pedagoger då de hade olika sångsamlingar. Videoinspelningarna analyserades sedan genom att vissa intressanta händelser ordagrant skrevs ned och sattes i relation till vad litteraturen sa om hur barn lär sig talspråket. Studien visade att det finns möjlighet att på olika sätt lära alla de delar av språket som tillsammans bildar den helhet som gör oss till språkande människor. Utifrån detta resultat diskuterades sedan på vilket sätt vi vuxna kan använda musiken som redskap för språkinlärning. / This study aims to find what linguistic learning can be possible during pre-school singing gatherings and so be able to examine how making music could be used as a tool in language development. To enable an examination of this phenomena, the answer to the question how children learn their colloquial speech was researched in various kinds of literature. These findings indicated that language is an extremely complex system, which could be divided into different components in order to simplify its understanding. The components of contents, form and usage will be considered in this study. These three again consist of different parts, as semantics, phonology, phonetics, syntax, morphology and pragmatics. These are all essential to language development as a whole. To be able to identify what kind of language learning would be possible to gain during musical activities, a class of pre-school pupils with their teachers was videotaped at various song gatherings. These recordings were later analysed and certain occasions and specific incidents or happenings were taken down word by word and then related to current literature on how children learn their colloquial speech. This study indicates that it might be possible learning, by means of various methods, all parts of a language, which together form this wholeness, that makes us speaking individuals. From these findings, the issue of how we as adults can use music, song activiries, as a tool in language was discussed.

<p>Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet. För att få svar på frågan vilket språkligt lärande som blir möjligt i förskolans sångsamling videofilmades en förskoleavdelnings barn och pedagoger då de hade olika sångsamlingar. Videoinspelningarna analyserades sedan genom att vissa intressanta händelser ordagrant skrevs ned och sattes i relation till vad litteraturen sa om hur barn lär sig talspråket. Studien visade att det finns möjlighet att på olika sätt lära alla de delar av språket som tillsammans bildar den helhet som gör oss till språkande människor. Utifrån detta resultat diskuterades sedan på vilket sätt vi vuxna kan använda musiken som redskap för språkinlärning.</p> / <p>This study aims to find what linguistic learning can be possible during pre-school singing gatherings and so be able to examine how making music could be used as a tool in language development. To enable an examination of this phenomena, the answer to the question how children learn their colloquial speech was researched in various kinds of literature. These findings indicated that language is an extremely complex system, which could be divided into different components in order to simplify its understanding. The components of contents, form and usage will be considered in this study. These three again consist of different parts, as semantics, phonology, phonetics, syntax, morphology and pragmatics. These are all essential to language development as a whole. To be able to identify what kind of language learning would be possible to gain during musical activities, a class of pre-school pupils with their teachers was videotaped at various song gatherings. These recordings were later analysed and certain occasions and specific incidents or happenings were taken down word by word and then related to current literature on how children learn their colloquial speech. This study indicates that it might be possible learning, by means of various methods, all parts of a language, which together form this wholeness, that makes us speaking individuals. From these findings, the issue of how we as adults can use music, song activiries, as a tool in language was discussed.</p>