In this thesis I will develop and test an interpretive framework for the Subject based on the understanding that an entity can be identified as a Subject if it is the necessary referent for an attribution. This understanding provides a template for approaching different Subjects, for considering the validity of their being identified as Subjects, and for reorienting the general discourse of the Subject away from an investigation of particular entities to one concerned with the contexts which support such identifications.

<p>I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap – om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap.</p><p>Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst. Han använder således inte termerna kvalitativ eller kvantitativ vetenskap. Martinus avfärdar den akademiska vetenskapen som sådan, så som han uppfattar den. Men i själva verket finns det ju inte bara en sorts vetenskap. Olika ämnesområden följer olika vetenskapsmodeller, men även ett och samma ämnesområde kan studeras utifrån olika vetenskapsteorier och metoder.</p><p>Jag kommer i min uppsats att diskutera Martinus vetenskapskritik, och den vetenskapstro han menar att de etablerade moderna vetenskapsmännen ägnar sig åt. Samtidigt vill jag diskutera Martinus troskritik, och dessutom kritiskt granska den vetenskapstro som finns hos Martinus själv – hans ”tro” på sin egen vetenskap.</p><p>Martinus ägnar sig, paradoxalt nog, rätt mycket åt just ”tro”, i sin vilja att besegra densamma. Dock verkar Martinus vara delvis omedveten om problemet själv, och dessutom har tidigare forskning i ämnet helt missat, negligerat, eller helt enkelt inte insett det stora problem som finns här.</p>

<p>Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget. Det jag tycker är intressant är varför? Varför tyckte de som var mot lagförslaget så och varför tyckte de som var för så och vad är deras kommentarer? Jag har försökt att ta reda på det genom min forskning.</p>

From a contemporary international perspective, there are two truly global religious movements of enormous vitality. One is a resurgent Islam, the other Pentecostal Protestantism. What makes the growth of Pentecostal Protestantism so fascinating is the fact that it’s transforming a region where the Catholic Church has for five centuries reigned supreme in its religious monopoly. While the first century of proselytizing in Latin America was relatively minute (constituting only 1 percent of the overall population in 1950), Pentecostalism began to show signs of its potential vitality in the 1960s and 1970s.2 Evangelical conversion became more pervasive in 1980s, and by the early 1990s church membership included over 50 million followers (11 percent of the population).3 Today there are over 90 million Protestants in Latin America, the vast majority of which are Pentecostal and Charismatic.4 What seemed like a seemingly insignificant movement before World War II has grown to include thirteen percent of the entire Latin American population.5 The six-fold growth of evangelicalism from the beginning to the end of the twentieth century has led many scholars like David Stoll to ask, “Is Latin America Turning Protestant?”6

This thesis challenges Classical Christian presentations of God based on exclusive and literalized metaphors. This piece explores the response of three dissenting groups, who place their emphasis on an experiential theology, directly challenging the use of conventional language to describe God. The Quaker practice of silent worship, Isadora Duncan’s dance form and Theopoetics each demand that religious structures enable an experience of the Divine that is spontaneous, mysterious and deeply personal.

This paper is my own unique feminist analysis of certain apocryphal texts. Though the texts I use have common themes, they are divided into what I consider the three most societally important aspects of an ancient woman’s identity: virgin, mother, and whore. The Acts of Thecla and The Acts of Xanthippe and Polyxena deal with virginity. II Maccabees, The Martyrdom of Perpetua and Felicitas, and select chapters of Augustine’s Confessions represent motherhood. Finally, the hagiographies Life of Pelagia and Life of Mary navigate through the mire of sexualities that deviate from norms.

INTRODUCTION: THE SEARCH FOR THE GOD OF ABRAHAM TEXT AND HISTORY: THE FORMATION OF THE ABRAHAMIC DEITY Recent years have seen substantial changes in the study of ancient Israelite religion. These changes have created ample work for scholars of religious studies and related fields as virtually all disciplines have something to say about recent archaeological and scholarly developments concerning Yahwism and its early development. In this scholarly milieu, it is difficult to present anything that is wholly new, but certainly possible to enter a spirited discourse about ancient questions. To discuss the origins and evolution of the Abrahamic deity—as I shall—necessitates drawing from many disciplines because discussion of this deity pervades all discourses on ancient Israelite religion. Accordingly, I will draw from scholarly tools characteristic of the disciplines of history, linguistics, and archaeology. The bulk of my argument, however, will be centered around the biblical texts themselves. Though the historicity of these texts is highly suspect, they nevertheless provide valuable historical information that, if engaged with carefully, can aid in understanding the origin and evolution of one Yahweh of Canaan.

I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap – om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap. Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst. Han använder således inte termerna kvalitativ eller kvantitativ vetenskap. Martinus avfärdar den akademiska vetenskapen som sådan, så som han uppfattar den. Men i själva verket finns det ju inte bara en sorts vetenskap. Olika ämnesområden följer olika vetenskapsmodeller, men även ett och samma ämnesområde kan studeras utifrån olika vetenskapsteorier och metoder. Jag kommer i min uppsats att diskutera Martinus vetenskapskritik, och den vetenskapstro han menar att de etablerade moderna vetenskapsmännen ägnar sig åt. Samtidigt vill jag diskutera Martinus troskritik, och dessutom kritiskt granska den vetenskapstro som finns hos Martinus själv – hans ”tro” på sin egen vetenskap. Martinus ägnar sig, paradoxalt nog, rätt mycket åt just ”tro”, i sin vilja att besegra densamma. Dock verkar Martinus vara delvis omedveten om problemet själv, och dessutom har tidigare forskning i ämnet helt missat, negligerat, eller helt enkelt inte insett det stora problem som finns här.

Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget. Det jag tycker är intressant är varför? Varför tyckte de som var mot lagförslaget så och varför tyckte de som var för så och vad är deras kommentarer? Jag har försökt att ta reda på det genom min forskning.

Thesis--Westfälische Wilhelms-Universität. / Vita. Includes bibliographical references (p. 247-255).