Den här studien belyser hur fritidslärare definierar, uppfattar och arbetar med utomhuspedagogik. Vi upplever en viss otydlighet vad gäller utomhuspedagogiken - handlar det om styrda eller ostyrda aktiviteter eller kanske både ock? Syftet med studien är att nå en förståelse för hur fritidslärare arbetar med utomhuspedagogik och därigenom synliggöra deras uppfattningar om lärandet både vad gäller styrd och ostyrd verksamhet ute. Vi har intervjuat sex fritidslärare. Studiens resultat visar att fritidslärarna har liknande arbetsmetoder och definitioner av utomhuspedagogik. Detta tror vi beror på att de alla gått samma utbildning på universitet, vid olika år, och ett kollegialt samarbete där samma metoder används. Fritidslärarnas uppfattningar är att både i de styrda och ostyrda aktiviteterna utomhus finns ett lärande. I de styrda aktiviteterna finns planerade mål med verksamheten som eleverna ska uppnå medans de ostyrda aktiviteterna ger måluppfyllelse och utveckling utan att det är planerat. Genom den oplanerade utomhusvistelsen gäller det att fritidslärare fångar upp de tillfällen som ges till lärande utan att detta planerats i förväg. / This study illustrates how teachers define, perceive and work with outdoor education. We are experiencing some uncertainty regarding outdoor education - is it about planned or unplanned activities or a combination of both? The purpose of the study is to clarify the understanding of how teachers work with outdoor education and thereby visualize there opinion about learning by planned or unplanned activities. We have interviewed six teachers. The study's results show that teachers have similar working methods and definitions of outdoor education. This we believe is due to the fact that they all have had the same education at universities, at different years, and collegial cooperation using the same methods. Teachers' perceptions are that both planned and unplanned outdoor activities are positive for learning. In the planned activities there are certained goals wich the students will achieve while the unplanned activities also provide goal fulfillment and development although not being planned. Through the unplanned outdoor activity, it is important that the teachers capture the upcoming opportunities and guide the student without this being planned in advance.

Demokrati och barns inflytande är en central del av Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2016). Trots att detta är relevant visar tidigare forskning att styrdokumentet saknar utförlig beskrivning för hur demokratiuppdraget ska genomföras i praktiken. Det framhålls i tidigare forskning att det råder en förväntan på att förskollärare ska kunna omvandla demokratiuppdraget från teori till praktik, vilket har visat sig vara komplicerat. Förskollärares beskrivningar av sitt arbete för att möjliggöra barns inflytande i planerade aktiviteter har därför undersökts i denna studie. Kvalitativa intervjuer med fyra utbildade och verksamma förskollärare har genomförts för att samla in data. Resultatet analyserades sedan med inspiration från Laclau och Mouffes diskursteori. I resultatet framkom fem olika moment. Momenten visar att pedagogerna använder sig av en mängd olika arbetsformer för att möjliggöra barns inflytande, vidare att uppdraget är komplext och svårdefinierat samt att förskollärarens förhållningssätt till barnen är den viktigaste faktorn för att möjliggöra eller begränsa barns inflytande. / The Curriculum for preschool, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2016), states that one of the central objectives in this curriculum is democracy along with children’s right. The curriculum does not provide the practitioners any detailed description of how these objectives achieves. Previous research shows that it is complicated for preschool teachers to meet the expectations of transforming democracy from theory to practice. Therefore, the purpose of this study is to present preschool teachers' telling from how they enable to manage the influence of children in planned activities. Qualitative interviews were conducted with active professional preschool teachers. The result was then analyzed with inspiration from Laclau and Mouffe's discourse theory. The result shows that the teachers used multiple methods to enable this. Still the democratic goal is defined as complex and difficult. The moments that express the variety of methods are connected to how the preschool teacher approach the children, the differences in approach enabled or limited the children´s actual influence.