Den här kvalitativa studien undersöker hur marknadsföring på TikTok påverkar konsumenters köpbeslutsprocess och köpbeslut – med särskilt fokus på konsumtion av mode och kläder. Vidare vill den här studien klargöra för de faktorer som driver konsumenter att bryta sina uttalade värderingar och intentioner under köpbeslutsprocessen i förhållande till hållbarhetsaspekterna. En särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot det gröna gapet, det vill säga den diskrepans som finns mellan konsumenters uttalade värderingar och intentioner kring hållbarhet och deras faktiska köpbeslut. Teorier om plattformslogik och kognitiv dissonans kommer således att användas för att belysa det här fenomenet. På så sätt syftar den här studien till att öka medvetenheten om konsumenters uppfattningar om de sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekterna och huruvida de tas i beaktning vid konsumtion av mode och kläder samt om TikToks plattformslogik. De frågeställningar som studien kommer att besvara är Hur påverkar marknadsföring på plattformen TikTok konsumenters köpbeslut inom konsumtion av mode och kläder? och Vad driver konsumenter att gå emot deras uttalade värderingar och intentioner trots att det finns en ökad medvetenhet kring hållbarhetsaspekterna? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har studien använt sig av både en abduktiv och en kvalitativ ansats. Empirin som den här studien vilar på har vidare samlats in genom en kvalitativ datainsamling av relevant material och genom åtta semistrukturerade intervjuer med aktiva TikTok användare som konsumerar mode och kläder. För att öka intervjuernas validitet har vidare fältanteckningar tagits under intervjuerna.Utifrån studiens resultat har det framkommit att TikTok som sociala medieplattform har en betydande roll när det gäller konsumtion av mode och kläder. Däremot har det ur intervjuerna framgått att plattformen inte påverkar konsumenter till den grad att det har lett till ett faktiskt köpbeslut. Vidare har det framgått att det gröna gapet går att identifiera i samband med hållbar konsumtion och konsumentbeteende. Kognitiv dissonans var en återkommande faktor när det gällde bortförklaringar och rationaliserande av olika tidigare köpbeslut av mode och kläder samtidigt som en rad andra faktorer kunde identifieras.

The purpose of this thesis is to increase the understanding of political party organizations' digital communication by investigating what and how Swedish political youth associations communicate on TikTok. The purpose is realized through a case study of two youth associations, Moderata Ungdomsförbundet (MUF) and Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). The material is collected from a three-month period (November 1, 2023 - January 31, 2024) and the method of the thesis is a combination of quantitative multimodal content analysis and thematic analysis. The theoretical framework provides an understanding of the youth associations' conditions and expectations as an organization, as well as the media logics and norms that they need to adhere to in their communication. In the result it became clear that what the youth associations communicate differs. The most frequently communicated content from SSU consisted of entertainment content, closely followed by political content. MUF mostly focused on political content, but entertainment was also seen. Like previous research, only a small part of the material consisted of personal content. In terms of how the youth associations communicate, there was a similarity in that both associations used a comic style frequently, something that is typical for the platform and thus becomes a way for the youth associations to adopt the current style on TikTok. Similar to previous research, however, there was a lack of interactive tendencies on the part of MUF, which the platform invites. SSU appeared to use the interactive style in about half of the material. Similar to previous studies, we found that both SSU and MUF were diligent users of affordances such as music, audio, text, hashtag and location features. Tendencies we could see in how the youth associations communicated were also that they use platform trends and vernaculars frequently, which differs from previous research. We could thus state that both youth associations showed an adaptation to the platform dynamics.