Digitalisering möjliggör flexibelt och platsoberoende arbete, vilket utnyttjas av digitala nomader som arbetar samtidigt som de reser. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur det är att arbeta och leva som svensk digital nomad, vad som motiverar dem i arbetet och till att bli samt fortsätta vara digitala nomader. Sju personer intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ tematisk metod. I resultatet framkom frihet, självbestämmande och värdedrivet beslutsfattande som centralt i respondenternas arbete, vardag och motivation. De upplevde utmaningar som att underhålla vänskapsrelationer, struktur och disciplin i arbetet samt att hitta stabila inkomstkällor. Möjliga tolkningar av resultatet är att digitala nomader har en arbetssituation och livsstil med övervägande goda förutsättningar att tillfredsställa grundläggande psykologiska behov, framförallt behoven av autonomi och kompetens, vilket kan främja inre motivation. Sett ur ett karriärperspektiv skulle digitala nomader kunna tolkas ha en proteansk karriärorientering och kompetenser som är relevanta på den samtida och framtida arbetsmarknaden.

Syften med denna uppsats är att kartlägga hur utvecklare upplever platsoberoende scrum-utveckling, vilken problematik som uppstår samt om effektiviteten påverkas. För att uppnå studiens syfte och besvara de frågeställningar som formulerats i rapporten har data samlats in. Denna data har dels varit kvantitativ, där data har samlats in från en verksamhet som bedriver systemutveckling med metodiken scrum. Data har även varit kvalitativ där data i form av intervjuer har samlats in. Den insamlade datan har sedan analyserats för att kunna svara på forskningsfrågorna.   Efter genomförd analys har slutsatser dragits för att kunna uppfylla uppsatsen ursprungliga syfte. Den insamlade empirin tyder på att det finns viss problematik relaterad till kommunikation som blir tydlig när arbetet bedrivs platsoberoende. Den insamlade datan tyder även på en försämrad upplevelse av den sociala miljön när arbetet bedrivs platsoberoende. Slutligen tyder även det analyserade resultatet på en minskad effektivitet när arbetet övergått till platsoberoende. Det teoretiska ramverket ligger som grund för att redogöra för befintliga teorier som är relevanta för undersökningen. Rapporten redogör för befintliga teorier som är relaterade till platsoberoende arbete, agil utveckling, scrum utveckling samt hur effektivitetet av scrum-utveckling kan mätas. / The purpose of this thesis is to map how individuals experience remote scrum development, what problems arise and whether efficiency is affected. In order to achieve the purpose of the study and answer the research-questions formulated in the report, data has been collected. This data has been partly quantitative, where data has been collected from a business that conducts system development with the methodology scrum. Data has also been qualitative where data in the form of interviews have been collected. The collected data has then been analyzed in order to answer the research questions. After completing the analysis, conclusions have been drawn in order to fulfill the thesis' original purpose. The collected empirical evidence indicates that certain problems related to communication become clear when the work is conducted remote. The data collected also indicates a deteriorating experience of the social environment when the work is conducted remote. Finally, the analyzed result also indicates a reduced efficiency when the work has shifted to remote. The theoretical framework is the basis for presenting existing theories that are relevant to the study. The report describes existing theories that are related to site-independent work, agile development, scrum development and how the effectiveness of scrum development can be measured.