No description available.

Thesis (Ph.D.) -- University of Adelaide, Dept. of Politics, 1999. / Bibliography: leaves 311-340.

No description available.

<p>Poliser upplever ofta situationer som kan vara svåra att hantera och kan upplevas som stressande, så kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att få en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar på dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser där tre arbetade I utredande, inre tjänst och tre i patrullerande tjänst, så kallad yttre tjänst. En induktiv tematisk analys användes med inslag av deduktiv analys. Resultatet innehåller en beskrivning av de faktorer som ansågs som mest stressande för poliserna och även hur de reagerar och hanterar dessa. Studien visade att poliser oavsett om de jobbar i yttre eller inre tjänst upplever liknande stressorer, vilket bland annat består av tidspress och att inte kunna släppa jobbet på fritiden. Som en reaktion på dessa stressorer har poliserna utvecklat en viss avtrubbning, men stressorer kan även ses som ett sätt att hantera stressen och avlasta. Poliserna hanterar sina stressorer bäst genom att diskutera händelser med sina kollegor. Även Individuella skillnader kunde urskiljas, både när det rörde sig om stressorer och hantering av dessa.</p>

<p>Uppsatsen ”Dagens kvinnliga polis - androgyn? ” handlar om hur kvinnliga poliser</p><p>upplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnliga</p><p>poliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar av</p><p>begreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativa</p><p>forskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser.</p><p>Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks ha</p><p>reflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsroller</p><p>existerar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten. Polisens personlighet tycks vara mest uppskattad när den innehåller en blandning av feminina och maskulina egenskaper.</p>

Uppsatsen ”Dagens kvinnliga polis - androgyn? ” handlar om hur kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar av begreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativa forskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser. Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks ha reflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsroller existerar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten. Polisens personlighet tycks vara mest uppskattad när den innehåller en blandning av feminina och maskulina egenskaper.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stor del består av möten med olika individer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser ut inom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse för attityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av 64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier, kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser eller polisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samt polisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologisk kunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrund och yrkesverksamma poliser. Resultaten diskuterades utifrån kognitiv dissonansteorin, men framförallt så tros attityderna kunna påverkas av organisationens förväntningar på den anställde samt organisationens generella attityd till psykologi.

Poliser upplever ofta situationer som kan vara svåra att hantera och kan upplevas som stressande, så kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att få en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar på dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser där tre arbetade I utredande, inre tjänst och tre i patrullerande tjänst, så kallad yttre tjänst. En induktiv tematisk analys användes med inslag av deduktiv analys. Resultatet innehåller en beskrivning av de faktorer som ansågs som mest stressande för poliserna och även hur de reagerar och hanterar dessa. Studien visade att poliser oavsett om de jobbar i yttre eller inre tjänst upplever liknande stressorer, vilket bland annat består av tidspress och att inte kunna släppa jobbet på fritiden. Som en reaktion på dessa stressorer har poliserna utvecklat en viss avtrubbning, men stressorer kan även ses som ett sätt att hantera stressen och avlasta. Poliserna hanterar sina stressorer bäst genom att diskutera händelser med sina kollegor. Även Individuella skillnader kunde urskiljas, både när det rörde sig om stressorer och hantering av dessa.

Thesis (M. Env. St.)--University of Adelaide, Mawson Graduate Centre for Environmental Studies, 1993. / Includes bibliographical references (p. 86-93).

Zugl.: Uppsala, Diss., 2005