Våld i arbetslivet har de senaste tio-femton åren uppmärksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sågs ämnesområdet som tämligen ointressant ur forskningssynpunkt, främst eftersom våld i arbetslivet skiljer sig från det traditionella ”gatuvåldet”. I tidigare studier har man intervjuat vårdpersonal och restaurangpersonal där resultaten tyder på att personalen blir utsatt för våld, men att våldet ses som en del av arbetet. Denna studie består av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av våld och hot i arbetslivet. Studiens syfte är att undersöka vad poliserna själva upplever som våld och hot samt om de anser att de måste tåla en viss typ av våld eller hot i tjänsten. För att undersöka detta användes följande frågeställning: Hur definierar poliser våld och hot? Hur upplever poliser våld och hot som riktas mot dem i sin yrkesroll? Upplever poliser att de ska tåla en viss typ av våld och hot och var går i så fall denna gräns? För att analysera resultaten i denna studie användes Malin Åkerströms begrepp ”Boundary-work” som en teoretisk utgångspunkt för att se om samma fenomen fanns inom polisen, som inom vården och restaurangbranschen. I studien presenteras även livsstilsteorin och appliceras på poliser som yrkesgrupp, för att illustrera hur poliser ständigt riskerar för att utsattas för brott och att detta eventuellt kan ha en påverkan på deras upplevelser och toleransnivå. Resultatet av studien visar att polisernas definition av våld och hot, påminner om brottsbalkens rubricering av misshandel och olaga hot. Dock visar studien att vad som ses som våld beror på faktorer som situationen, aktören och när det gäller hot, även om handlingen kan verkställas. Detta tyder på att polisen normaliserar handlingar utifrån aktörens offeridentitet, orsak till handlingen eller polisernas yrkesidentitet. Poliserna är dock splittrade avseende vad de förväntas tolerera, men de flesta anser att poliserna ska tåla våld i form av våldsamt motstånd, men inte det våld som riktas mot dem som enskilda individer. Dock ska de inte tvingas acceptera någon form av hot eller psykiskt våld.

No description available.

In 2011, a crime prevention initiative was undertaken by the Swedish police department in Scania. Two years later, the Swedish media reported on this initiative, claiming that it had been intended as an ethnic registration of Romani people. This revelation resulted in a great deal of controversy and sparked a national debate on the issue of ethnicity and public registration in Sweden. The police in Scania had difficulties explaining the purpose of such a registration effort, and could not provide evidence that it had been legitimate and legal. This paper will attempt to explain the motivation behind the original police initiative with a theoretical analysis based on assessments from public authorities. Qualitative content analysis will be used to examine how the Scania Police attempted to explain their actions, and what purpose the cataloging Romani people could have had. The analysis will be made through the lens of organizational behavior theory. In this paper, the motives and causes of the police initiative will be analyzed in order to establish an explanation for their actions. The resulting analysis, as follows, shows several problems on an individual, group and organizational level in the police department, which ultimately led to a failure to protect the registered people’s right to privacy.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat.  Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen. För att undersöka vilken bild av polisen som är den mest framträdande och om beskrivningarna skiljer sig åt mellan kvällstidningar och dagspress har jag också gjort en kvalitativ innehållsanalys i vilken jag har utgått från gestaltningsteorin.  Resultaten visar att trots att det är en extraordinär händelse som analyseras i studien så får polisen ett stort utymme att uttala sig och ge sin version av verkligheten. Bilden av den militärliknande polisen återspeglas i artiklar från alla tre tidningar även om den är mest framträdande i Expressen. Den motsatta bilden av polisen återfinns i större utsträckning i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter och det är den bild polisen själva vill förmedla. Även om tidningarna tenderar att måla upp den första bilden av polisen så får polisen i egenskap av elitkälla och primary definer ett stort utrymme att uttala sig och berätta om den egna verksamheten. Därmed är det också två väldigt olika gestaltningar av polisen som förmedlas i nyhetsrapporteringen.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade. Sammantaget existerar en skillnad vadgällande den interpersonella personlighetskaraktärenyrkesdoktrinerna emellan. / How personality and personal attributes affects workplaceperformance has long been a hot topic in organizational psychology.We introduce attachment theory in our study and how differentattachment styles and behaviors can be associated to differentsituations and difficulties related to the workplace. The main goal inattachment theory is to explain the interpersonal relationshiptendencies. With the instrument Attachment Style Questionnaire(ASQ) we examine police (n=50) and nurses (n=83) attachment stylesin order to detect whether the line of work affects the distribution ofattachment styles. Statistically significant results were found betweenthe two groups where the police measured higher in the subscalesrelated to goal orientation, and the nurses scored higher in thesubscales related to relationship and approval. There is a significantdifference related to the interpersonal personality characteristicsbetween the two occupations.

Zugl.: Stockholm, Universiẗat, Diss., 2008.

Teilw. zugl.: Athen, Nationale und Kapodistrias-University, Diss., 2003 u.d.T.: Paschidis, Paschalis: Metaxy basileōs kai poleōs. / Literaturverz. S. 535 - 566. - Literaturangaben. - Index.

Thesis (Ph.D.) - University of Queensland, 2004. / Includes bibliographical references.

Den här studien har utförts inom Polismyndigheten i Region Syd. Syftet med det har varit att ta reda på vilka olika identiteter som uppenbarade sig hos poliser och civilanställda och om de uppvisade några skillnader med avseende på identitet. Civilanställda med olika profession och poliser arbetar tillsammans. Vi var intresserade av att undersöka om de identifierade sig med varandra eller om identiteterna kunde härledas till polis respektive civilanställd. Vår ansats har varit deduktiv och i undersökningen har vi utgått från tidigare framforskad teori på området. Vi har gjort 8 stycken kvalitativa djupintervjuer med utvald personal inom polismyndigheten i två olika län, på tre olika orter. De skillnader vi främst fann var att vissa ärenden enbart kan hanteras av poliser och att poliserna därmed har en gemensam nämnare som inte omfattar någon annan. Vi upptäckte också att kårandan till vissa delar omfattar de civilanställda men inte i alla sammanhang. Ytterligare upptäckt vi gjorde var att civilanställda som arbetade i nära relation till poliser kände en större samhörighet och identifikation med poliser. Det var en faktor som påverkade deras identitet. Vi anser att en liknande studie av större omfång där flera poliser, civilanställda och fler orter inkluderas kan vara en möjlig ingång för vidare forskning. Att även inkludera ett ledarperspektiv kan gynna vidare studier.

No description available.