Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2004

Denna studie ämnade till att ge en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar polisers anmälningsbenägenhet vid egen utsatthet. Vidare sökte vi förståelse för organisationskulturens betydelse för polisers anmälningsbenägenhet vid egen utsatthet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med elva poliser i den ingripande verksamheten. Det analytiska arbetet har gjorts utifrån teorier om organisationskultur och socialiseringsprocessen och grundat sig på tidigare forskning om organisationskultur, socialisation och våld i arbetslivet. Resultatet av denna studie visar hur poliser socialiseras in i organisationskulturen genom att anamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar från kollegor och olika arbetsgrupper. Vidare framkom det att organisationskulturen har en betydelse för polisernas anmälningsbenägenhet. De faktorer som var av betydelse för att inte anmäla var bland annat en misstro till rättsväsendet, kollegors påverkan samt återkommande utsatthet som vidare lett till ett normaliserat resonemang att inte anmäla vissa brott. Däremot visade det sig att när utsattheten var av viss dignitet, utsatthet som påverkar individen bakom uniformen samt uttalade hot mot anhöriga är faktorer som istället bidrog till att faktiskt anmäla egen utsatthet. I sin tur leder det till ett normaliserat förhållningssätt till den egna utsattheten som påverkar anmälningsbenägenheten vid egen utsatthet.

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Filosofia e Ciências Humanas, Programa de Pós-Graduação em Psicologia, Florianópolis, 2016. / Made available in DSpace on 2016-05-24T17:55:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 339002.pdf: 2926411 bytes, checksum: cf96c4440e166dd2e3d53cfb6523ced1 (MD5) Previous issue date: 2016 / Em um mundo cada vez mais urbanizado, a circulação de bens e o ir e vir de pessoas dão o tom à vida nas cidades. Subsidiária da vida simbólica de seus moradores, elas se organizam como rede de lugares, admitindo-se a produção da identidade atrelada a esse espaço físico mesmo em tempos em que estar em movimento é uma condição. Aliada ao contexto de mobilidade, as dinâmicas urbanas se dão em movimento, demandando outras maneiras de compreender a relação das pessoas com seu entorno. No que tange ao deslocamento de pessoas, entende-se o uso da bicicleta como meio de transporte como um modo de produzir afecções e vínculos entre pessoa e cidade. Sob o enfoque da psicologia ambiental, analisaram-se as características da identidade de lugar em ciclistas, buscando explorar as características ambientais à sua disposição, descrever as barreiras e facilitadores para o uso da bicicleta, caracterizar a afetividade na relação do ciclista com a cidade e identificar os modos como essas pessoas se apropriam do espaço. Tratou-se de um estudo de natureza qualitativa, de caráter descritivo e exploratório e contou com a participação de dezoito pessoas. Os dados foram produzidos a partir de duas etapas de pesquisa. A primeira centrou-se na exploração do ambiente e dos aparelhos à disposição dos ciclistas no entorno da universidade, e a segunda no discurso dos ciclistas sobre sua relação com a cidade de Florianópolis, orientada por roteiro de entrevista semiestruturada e questionário desenvolvidos para os fins desta pesquisa. A organização dos dados pautou-se na análise de conteúdo, que possibilitou sintetizá-los em três categorias, compostas por subcategorias e elementos de análise. A primeira categoria tratou dos aspectos afetivos da relação entre ciclista-cidade e reuniu conteúdos sobre os sentimentos provocados, a imagem da cidade, a posição do ciclista no espaço, elementos da história pessoal, os encontros promovidos pela bicicleta e o que é ser ciclista. A segunda categoria tratou das características cognitivas dessa relação, incluindo os motivos, benefícios e barreiras do uso da bicicleta, as finalidades da pedalada, as avaliações sobre as estruturas ciclísticas à disposição, características do ciclismo ideal e as cognições sobre o ambiente. A terceira categoria reuniu os atributos comportamentais na relação do ciclista com a cidade, os modos de pedalar, os hábitos de saúde atrelados ao ciclismo e as práticas de segurança que os ciclistas adotam nas ruas. Os resultados apontaram para a possibilidade de tomar a afetividade como categoria analítica na compreensão da relação do ciclista com a cidade e na construção da identidade de lugar. Nos contextos urbanos, a ela indica a possibilidade de as pessoas se apropriarem dos espaços e se identificarem com eles, o que implica na criação de modos mais solidários de uso do espaço e de condutas que visem à conservação do ambiente. Sob a ótica do ciclista, trata-se da possibilidade de produzir lugares que resistam àquilo que é somente concreto na cidade. Desse modo, o transporte "lento" é uma maneira de estar em contato, de se permitir afetar pelo entorno, de vivenciar o lugar e estar aberto à relação com os outros e com o ambiente, com toda a ambivalência que isso possa sugerir.<br> / Résumé : Dans un monde chaque fois plus urbanisé, la circulation de biens et de personnes donnent le ton à la vie dans les villes. Subsidiaire de la vie symbolique de ses habitants, elles s'organisent comme un réseau de lieux, admise la production de l'identité attachée à cet espace physique même en temps où être en mouvement est une condition. Liées au contexte de mobilité, les dynamiques urbaines se font en mouvement et demandent d'autres manières de comprendre le rapport des personnes à leur entourage. à propos du déplacement de personnes, l'usage du vélo comme un moyen de transport est compris comme un mode de production d'affections et de liens entre personne et ville. Dans la perspective de la psychologie environnementale, les caractéristiques de l'identité de lieu en cyclistes ont été analysées, à fin d'explorer les caractéristiques environnementales à leur disposition, de décrire les barrières et les éléments facilitateurs à l'usage du vélo, de caractériser l'affectivité du rapport du cycliste à la ville et d'identifier les manières dont ces personnes s'approprient l'espace. L'étude a été de nature qualitative, descriptive et exploratoire avec la participation de dix-huit personnes. Les données ont été produites à partir de deux étapes de recherche. La première a été centrée sur l'exploration de l'environnement et des appareils à disposition des cyclites dans les entourages de l'université, et la deuxième sur le discours des cyclistes à propos de leur rapport avec la ville de Florianópolis, orientée par guide d'entretien semi-directif et questionnaire developpés pour les finalités de cette recherche. L'organisation des données s'est appuyée sur l'analyse de contenu, ce qui a rendu possible leur synthèse en trois catégories, composées par des sous-catégories et des éléments d'analyse. La première catégorie a abordé des aspects affectifs du rapport entre cycliste-ville et a rassemblé des conténus à propos des sentiments évoqués, l'image de la ville, la position du cycliste dans l'espace, des éléments de l'histoire personnelle, les rencontres permis par le vélo et ce qu'est être cycliste. La deuxième catégorie a abordé les caractéristiques cognitives de ce rapport, y compris les motifs, bénéfices et barrières à l'usage du vélo, les finalités du pédalage, les évaluations des structures disponibles pour le cyclisme, les caractéristiques du cyclisme idéal et les cognitions de l'environnement. La troisième catégorie a rassemblé les attributs comportamentaux du rapport du cycliste à la ville, les manières de pédaler, les habitudes de santé liées au cyclisme et les pratiques de sécurité adotées par les cyclistes dans les rues. Les résultats ont indiqué la possibilité de considérer l'affectivité comme catégorie analytique dans la compréhension du rapport du cycliste à la ville et dans la construction de l'identité de lieu. Dans les contextes urbains, l'affectivité indique la possibilité pour les personnes de s'approprier les espaces et s'identifier à eux, ce qu'implique la création de formes plus solidaires de l'usage de l'espace et de conduites qui visent la conservation de l'environnement. Sous l'optique du cycliste, c'est la possibilité de produire des lieux qui resistent à ce que n'est que du béton dans la ville. Ainsi, le transport "lent" est une manière d'être en contact, de se permettre affecter par l'entourage, de vivre le lieu et être ouvert au rapport avec les autres et avec l'environnement, avec toute l?ambivalence que cela peut suggérer.

Det har nu gått 65 år sedan de första kvinnorna antogs till polisutbildningen på samma villkor som män. Idag betraktas poliskvinnor inte som någon ovanlighet men ändå råder det en tydlig könsfördelning bland poliserna i Sverige, då bara ungefär 33% av alla svenska poliser är kvinnor. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur kvinnor i polisyrket upplever det att arbeta i ett mansdominerat yrke. Fokus ligger på upplevelser av deras förutsättningar i arbetet, men även vilken betydelse deras arbete har och hur kön spelar roll. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med poliser från olika platser i Sverige. Empirin som samlades in analyserades genom tematisk analys som sedan bildade teman av det mest framtränade från intervjuerna.  Studiens resultat visar att kön har betydelse för polisarbetet, även om intervjupersonerna själva betonar att kön inte spelar roll. De beskriver att de sällan uppmärksammar skillnader i deras arbete kopplat till kön i deras vardagliga arbete. Men ur intervjupersonernas beskrivelser framkommer det att det finns tillfällen och situationer i deras arbetsliv där kön spelar roll, och där sociala processer skapar olika förutsättningar både för hur arbetet kan utföras men också för hur poliserna bemöts utifrån deras kön. Det framkommer således en spänning emellan vad intervjupersoner säger och vad de säger, en motsägelse som de förmodligen själva är omedvetna om.

The objective of this work was to introduce measures to reduce energy and water demand at Gävle Söder 17:10. To succeed, this energy audit has been made. The work is based on collected statistics from the property owner Norrporten, measurements, literature review and through consultation with experts in the field. Two models, one for each building, have been created in the simulation program BV2 to estimate the potential of energy measures based on the collected information. The models in BV2 have been verified against the statistics of the energy consumption.With the help of calculations and simulations, seven cost-effective measures have been identified. This involves replacement of a ventilation unit, installation of low-flow nozzles and better management of the mechanical chiller. Overall, the measures are expected to reduce heating requirements by 223 MWh/year (17%) and reduce electricity demand by 66 MWh / year (5%). Additionally, the water demand can decrease by 609 m3 (12%). The total costs are estimated to decrease by 143,000 SEK per year, excluding VAT, with a payback period for the investment of 3.9 years. The proposed measures also contribute to reducing emissions by 4.16 tons CO2/year or 8.61 tons CO2/year, depending on whether emissions for electricity is based on the Swedish or Nordic electricity mix. / Målet med arbetet har varit att kunna presentera åtgärder för att minska energi- och tappvattenbehovet för fastigheten Gävle Söder 17:10. För att lyckas med det har denna energikartläggning genomförts. Arbetet bygger på statistik från fastighetsägaren Norrporten, mätningar, litteraturstudie samt genom rådgörande med experter inom området. Två modeller, en för varje byggnadskropp, har byggts upp i simuleringsprogrammet BV2 för att uppskatta energibesparingspotentialen av identifierade åtgärder på basis av den insamlade informationen. Modellerna har verifierats mot uppmätt energianvändning.Med hjälp av beräkningar och simuleringar har sju stycken kostnadseffektiva åtgärder identifierats. Bland annat föreslås ett byte av ett ventilationsaggregat, installation av snålspolande munstycken hos tappställenas armaturer samt bättre styrning av komfortkylmaskinen. Sammantaget beräknas åtgärderna att minska värmebehovet med 223 MWh/år (17 %). Även elbehovet beräknas minska med 66 MWh/år (5 %). Dessutom bedöms tappvattenbehovet minska med 609 m3/år (12 %). Den totala kostnadsbesparingen beräknas bli 143 000 SEK per år, exklusive moms, med en pay-off tid för investeringarna på cirka 4 år. Åtgärdsförslagen bidrar också med att minska koldioxidutsläppen med 4,2 ton CO2/år eller 8,6 ton CO2/år beroende på om utsläppen för elektricitet baseras på svensk eller nordisk elmix.

Att vara ung är inte alltid så lätt, varken för föräldrar eller ungdomar. I ett ständigt letande efter sin identitet ska man samtidigt kämpa med utbildning, socialliv och psykologisk utveckling. För vissa ungdomar är det jobbigare än för andra. Nästan häften av de personer som misstänks för brott är 29 år eller yngre. Vad det beror på finns det olika uppfattningar om, men att det är ett problem är tydligt.  Följande studie har som syfte att förstå hur de sociala insatserna, polis och socialsekreterare, upplever ungdomsbrottsligheten i Ängelholm. För att undersöka problemet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer förankras i relevant teori och tidigare forskning för att studera om teorierna har någon rimlig förankring i dagens samhälle. Relevant teori för studien är Robert Agnews strainteori, Émile Durkheims anomi, broken window av George Kelling och James Wilson samt rutinaktivitetsteori av Lawrence Cohen och Marcus Felson.   Studiens resultat visar att den huvudsakliga faktorn till ungdomsbrottsligheten tycks sammantaget vara hemmiljön. För att fånga upp ungdomar tidigt krävs det att föräldrar får stöttning, verktyg och strategier för en bra uppväxt för barnen. Man bör förstå att det finns en vinst i att lägga resurser i förebyggande syfte och att resultatet inte kommer synas först efter ett antal år. / Being young is not always easy, neither for parents nor the juvenile. In a constant search for your identity, one must at the same time struggle with education, social life and psychological development. For some adolescents, it is more difficult than for others. Almost half of those suspected of crime are 29 years old or younger. There are different perceptions to this, however, it is a distinct problem.   The following study aims to understand how the social intervention, the law enforcement and the social workers, experience the youth crime in Ängelholm. Four qualitative interviews have been made to investigate the problem. Interviews are connected to relevant theory and scientific research to study whether the theories have any reasonable grounding in today’s society. Relevant theory for the study is Robert Agnew’s strain theory, Émile Durkheim’s anomie, broken window by George Kelling and James Wilson as well as routine activity theory by Lawrence Cohen and Marcus Felson.  Overall, the study shows that the main factor for juvenile delinquency seems to be the home environment. In order to help young people early, parents need support, tools and strategies for a good upbringing for their children. One should understand the benefit of adding resources for preventive purposes and that the result will not be visible until after a couple of years.

<p>Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.</p>

No description available.

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.

No description available.