No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2010. / S. 267-305: Bibliography.

Syftet med examensarbetet är att utifrån tre kommunalt styrda gymnasieskolor undersöka hur sex ämneslärare på gymnasienivå i dagsläget upplever att politiken, marknaden och brukarna intervenerar skolans organisation liksom lärarens professionella arbete och hur detta påverkar gymnasielärarnas tillit till skolans organisation.  Detta undersöker jag genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex ämneslärare på gymnasienivå. För att säkerställa att frågorna knyts an till kvalitativa nyckelfaktorer kring pedagogens yrkesutövning och skolans ramverk så har jag hämtat inspiration från skolinspektionens huvudsakliga undersökningsområden gällande; kommunernas huvudmannaskap, skolans enskilda huvudman, rektorn och gymnasieskolan. Undersökningen utgår från två vetenskapsteoretiska perspektiv, fenomenologi och kunskapssociologi. Dessa perspektiv är valda då undersökningen kretsar kring respondentens upplevelse av sin sociala verklighet samt hur detta påverkar respondentens tillit till skolans organisation.  Som teoretisk utgångspunkt har jag valt Bo Rothsteins teori ”Korruption och social tillit: Varför fisken ruttnar från huvudet och ner”.1 I uppsatsen kommer jag att testa Rothsteins teori i förhållande till hur respondenterna innehar tillit till skolans organisation i förhållande till politikens, marknadens och brukarnas interventioner i skolan. Uppsatsens slutsatser ger teorin ett starkt stöd då resultatet visar att respondenterna inte innehar någon tillit i förhållande till skolans organisation. Undersökningen visar också att brukarna, marknaden och politiken menligt intervenerar lärarnas professionella arbete till den grad att läraryrket inte kan sägas utgöra en profession.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal. Men undersökningen visar inte att förändringen beror på ägarskiftet. Snarare är en rimlig förklaring till denna utveckling att samhällsklimatet har förändrats i stort. Ett annat viktigt resultat i undersökningen är att båda tidningarna om än mest BLT, efter ägarbytet, överlag är mindre negativa i det politiska materialet om såväl regering som opposition när det gäller rikspolitik. Det märks också tydligare att kritiken främst är riktad mot regeringen och inte nödvändigtvis mot den politiska motsatsen. Överraskande var även att det var BLTs politiska material som hade förändrats mest av de båda tidningarna och inte uppköpta Sydöstrans. När det gäller lokalpolitik är det snarare sakfrågor än politisk färg som styr huruvida de journalistiska kommentarerna är positiva eller negativa, dessa kommentarer följer också den politiska oppositionen som råder i landet. Dock är en slutsats att ägarna, Gota media, har anledning att se tidningarnas politiska färg som en viktig aspekt eftersom många prenumeranter av tradition och egen politisk tillhörighet väljer att läsa någon av tidningarna och därför är det viktigt att utåt betona tidningarnas politiska färg trots att man har samma ägare och även ett redaktionellt samarbete.

Durch den Tod von Kenneth N. Waltz hat die akademische Disziplin der Internationalen Beziehungen ihren gegenwärtig größten und einflussreichsten Denker verloren. In verschiedenen Nachrufen von Schülern und Kollegen wurde zu Recht darauf hingewiesen, dass Kenneth Waltz, egal wie man zu seiner Theorie des strukturellen Realismus (der Begriff, den er dem des Neorealismus vorzog) steht, wie kein anderer die Disziplin der Internationalen Beziehungen nach dem Ende des Zweiten Weltkrieges geprägt hat.

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Kassel, Univ., Diss., 2004

Zugl.: München, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2000