<p>This thesis is about the effect of political efficacy on societal participation among youths aged 15 to 29. It takes a starting point in the gloomy view of the decline of political participation among citizens in the western world, especially pointing out youths as a threat to democracy. This is a broad subject to take on so my aim becomes a bit more specific. The aim of the thesis is therefore to investigate if belief in ones own capacity and in the responsiveness of the political system affects the actual participation among youths in Europe, independent of a set of alternative predictors. Moreover the thesis is divided into two sub-investigations, one qualitative and one quantitative. The qualitative part discusses and analyzes the concept of political efficacy in a new and broader way outlining two dimensions of the concept, internal and external political efficacy. Using the modified definition of political efficacy the quantitative part provides an analysis of the effects of internal and external efficacy on societal participation among youths. This analysis is done in three steps. First four theoretical groups are derived from the two dimensions of political efficacy and then these are analysed against a set of control variables and three forms of societal participation, lawful public demonstration, contacting a politician or public official and buying a product for certain political, ethical or environmental reasons (“buycott”). Secondly a set of logistic regressions are performed analysing the effect of each dimension of political efficacy on the three forms of societal participation controlling for six alternative predictors (the control variables). Lastly the effects of each dimension of political efficacy are compared to see if different dimensions of political efficacy affect different forms of societal participation. The result shows that it is primarily the internal political efficacy that has effect on societal participation; there are significant results of the logistic regressions on all three forms of participation. As for the external political efficacy it only appears to have effect on “buycott”. However the model for the regressions did not show significant model-fit for the analysis of lawful demonstration. The main conclusion is that both dimensions of political efficacy affect societal participation but it is hard to say whether the different dimensions clearly affect different forms of participation.</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats tar upp begreppet barnfattigdom och försöker gå till grunden med begreppets betydelse och härkomst. Med retorikern Kenneth Burkes teorier om språk och hermeneutikens tolkningsteorier som grund genomförs sedan en klusteranalys på Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholts debuttal som under våren 2011 satte fokus på barnfattigdomsfrågan i Sverige. Som en avslutning redovisas hur argumentationen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skiljer sig angående begreppet barnfattigdom samt hur vissa medier diskuterade begreppet efter Juholts tal.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ”En reflexiv tillit”, ”I spänningsfältet mellan behov och förmåga”, ”Att berätta sig till mening” och ”Ohälsa i ett socialt rum”. De ungas berättelser rörde sig mellan positioner av behov och förmåga och informanterna betonade vikten av egen drivkraft och engagemang i utvecklingen mot att må bättre. Tilliten till stödjande resurser var generellt hög men kunde genom negativ erfarenhet skadas och i vissa fall till och med övergå i misstro.Betydelsen av berättelsen om egen erfarenhet av psykisk ohälsa återkom hos informanterna. Den egna berättelsen användes både för att begripliggöra erfarenhet av att må psykiskt dåligt men användes också som ett verktyg för att förändra synen på psykisk ohälsa och förbättra tillgängligt stöd. Slutligen betonas den resurs som ungas berättelser om psykisk ohälsa och hjälpsökande utgör, berättelser som på en personlig nivå kan ha en läkande och meningsskapande funktion och som även kan bidra med viktig kunskap för att utveckla stödinsatser och förståelse för ohälsans innebörd.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Politiska partier är i en kris till följd av bland annat medlemstapp och minskat förtroende från väljarna. Det kommunala partilivet har även omdanats där lokala partier idag är en utmanare till rikspartier om den politiska makten. Frågan är om rikspartier skapat en mer lokal organisation för att bemöta konkurrensen och om kommunala företrädare utökat sitt handlingsutrymme för att öka legitimiteten för den lokala politiken. Studien undersöker hur rikspartiers och lokala partiers spelregler skiljer sig åt samt påverkar kommunalpolitiska ledares handlingsutrymme. Studien har en komparativ ansats där partityperna jämförs. Teoribildningen institutional rational choice som bland annat fokuserar på hur spelregler (institutionella regelverk) sätter begränsningar i ett handlingsutrymme har använts för att förklara och förstå studiens syfte. För att uppnå studiens syfte har partimaterial hämtats och intervjuer med politiska företrädare genomförts. Studiens resultat visar att det finns stora skillnader mellan rikspartier och lokala partier, detta genom att rikspartier består av en vertikal dimension genom dess organisationsnivåer på riks- och distriktsnivå samt en lokal horisontell dimension. Lokala partier som är avgränsade till en kommun består istället enbart av en lokal horisontell dimension. Rikspartier präglas av en hierarkisk uppbyggnad där de styr sina kommunala ledande företrädare genom vertikala spelregler. Lokala partier har istället en plattare ickehierarkisk uppbyggnad, men även de begränsar sina företrädares handlingsutrymme genom spelregler. Kommunalpolitiska ledare i rikspartier handlar efter både vertikala och horisontella spelregler. Vid konflikt inom rikspartier uppstår dock en variation av hur kommunalpolitiska ledare handlar. Vissa handlar efter vertikala spelregler medan andra använder strategier i syfte att utöka sitt handlingsutrymme gentemot den egna riks- och distriktsnivån för att bedriva lokalt anpassad politik. Studiens resultat visar således att det finns kommunalpolitiska ledare i rikspartier som är autonoma gentemot den egna riks- och distriktsnivån i hur de handlar. Kommunalpolitiska ledare i lokala partier har färre spelregler som begränsar deras handlingsutrymme att utforma lokalt anpassad politik. Detta då de saknar vertikala spelregler som kan sätta yttre gränser i deras handlingsutrymme.