Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Den här uppsatsen undersöker hur gymnasieelever deltar politiskt på sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur social bakgrund påverkar elever att delta politiskt i sociala medier och vilken roll skolan har i detta. För att ta reda på detta och besvara frågeställningarna framställdes enkäter vilka besvarades av 147 gymnasieelever vid olika program i skolor inom Eskilstuna, Västerås och Uppsala kommun. Resultaten gav inga signifikanta samband i social bakgrund och politiskt deltagande, men andra intressanta resultat upptäcktes. Sociala medier tenderar leda till en ökad politisk jämlikhet där elever med lägre social bakgrund är mer aktiva än de med högre social bakgrund. Dessutom tenderar elever med lågutbildade föräldrar anse att skolan gett viktiga kunskaper om att kritiskt granska källor på nätet i lägre grad än elever med högutbildade föräldrar. Det som dock påverkar elevers politiska deltagande på sociala medier är om de är politiskt intresserade eller ej.

In 2009 the Swedish parliament decided to enforce a professional army with serving soldiers and seamen as many other Western European states had done in the aftermaths of the Cold War. However, only seven years later the Government decided to reactivate the laws enabling the possibility to enlist young men and women to the Armed  Forces,  once again constituting National Service. The purpose of this essay is to shed light on this rather rapid decision to amend the terms and conditions stated for the Armed Forces on how to recruit and man the battle units. This is conducted by analysing the arguments made by the leading political parties in Government and Opposition in relation to two possible explanation models. Firstly, is this a consequence of the rapid changes in the security situation in Europé? Or is this simply a policy failure based on domestic challenges i defence reform.  This survey have categorised the arguments made by Sweden´s leading parties describing the relations in both theese major decisions.

De tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige har samtliga ett högerpopulistiskt parti i de nationella parlamenten. Inflytandet som partierna har fått över den nationella politiken skiljer dem åt, i Danmark agerar Dansk Folkeparti stödparti till regeringen och i Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen. I Sverige däremot har Sverigedemokraterna inte fått något direkt inflytande över regeringens politik, trots att partierna är lika stora.  Studien har tittat på tre olika variabler utifrån teorin om att högerpopuistiska partier som närmar sig mitten har lättare att samarbeta med andra partier än de som väljer ena sidan, vilket har varit den beroende variabeln. Genom att analysera partiernas politiska program från två tidpunkter går det att se om partierna har anpassat sin politik för att ligga närmare de andra partierna. Även ländernas historia av politiska koalitioner och andra partier i parlamenten har undersökts, vilka har varit de oberoende variablerna.  Studiens resultat visar att partierna inte har närmat sig mitten. Dansk Folkeparti har en stark högerprofil i sociokulturella frågor och står i mitten i socioekonomiska frågor. Fremskrittspartiet har haft och har en tydlig högerpolitik i både socioekonomiska och sociokulturella frågor. Sverigedemokraterna har haft ett stort fokus på de sociokulturella frågorna där de står till höger, men har även fått en större socioekonomisk politik, där de står i mitten. Därför går det inte att säga att partier som närmar sig mitten lättare kan samarbeta och få ett större politiskt inflytande.

The purpose of this study is to illustrate and examine how The National Agency for Education (Skolverket) and its control documents, more specifically the curriculum for lower secondary school (Lgr11), curriculum for upper secondary school (Gy11) and syllabus for civics, answer to the medialization in society in terms of source criticism and source-critical approach. Furthermore, continued research is exploring in what critical ways mediation and medialization of politics can affect young people’s political participation. While political medialization and media consumption are increasing among young people, media selectivity enhance and the number of adolescents that are avoiding news, despite the increasing media consumption, are increasing.   The research show that both curriculums and syllabus for civics stresses source-critical approach and political participation, in relation to the mediation and medialization of society. The curriculum for lower secondary school does not mention source criticism as a term but emphasizes in other ways the importance of a source-critical approach to, for example, digital technology and tools. The importance of a common frame of reference for political participation is highlighted as central to the political participation and is identified as threatened by the selectivity of the media together with the mediation and medialization of politics.

This study examines two Facebook groups with the explicit purpose of creating a resistance against the nationalist and right-wing political party the Sweden Democrats. Through qualitative interviews with administrators of these groups, three main themes have been identified and analyzed: the motivation behind the resistance, the role these groups play for their members and the path to an active political engagement online. The theoretical basis for the analysis consists of Becker’s theory on deviant groups, Goffman’s dramaturgical perspective and Bauman’s description of the age of nostalgia.  The study finds that the members of the groups mainly protest against the outlook on people expressed by the Sweden Democrats through their view on immigrants. While an increasing number of people in Sweden express negative views on immigrants, the members of these groups turn to each other online to find a community where their views are shared. The Facebook groups act as places of support, but also as sources of fact-based information where arguments to use in life offline can be found. Anyone who doesn’t sympathize with the Sweden Democrats, and who agrees to the group terms of preserving a friendly debate climate, is welcome in these groups, creating a relatively heterogenous group composition.  The start of an active engagement in these groups seems to have been triggered by a specific event, but the social process leading there appears to consist of a development of a sense of justice through upbringing and earlier experiences. A current life situation permitting time for engagement as well as a feeling of deviating from the views of others in their social proximity, seem to be other important factors resulting in an active political engagement online.

No description available.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning påvisar ett lägre valdeltagande jämfört med övrig befolkning i Sverige. Vad detta beror på är inte helt självklart. Officiella utredningar har antytt att personer med funktionsnedsättningar till stor del hindras från att delta på grund av bristande tillgänglighet vid val, både fysisk och informationsmässig. Detta indikerar att det bristande valdeltagandet kanske inte är av fri vilja, utan att det kan bero på att möjligheten till valdeltagande begränsas. I tidigare funktionshinderforskning har nätverk pekats ut vara av särskild betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras valdeltagande. Som ett steg på vägen för att förstå det låga politiska valdeltagandet för personer med intellektuell funktionsnedsättning verkar det på så vis finnas skäl att vidga vyerna och även studera nätverkets perspektiv, vilket görs i denna uppsats. Genom kvalitativa intervjuer med personal på LSS-boende, en central del av nätverket för personer med if, så undersöks det dels hur personalen ser på valdeltagande för personer med if, dels hur de arbetar med valdeltagande rent praktiskt. Detta har gjorts i deskriptiv bemärkelse, i syfte att beskriva hur personalen uppfattar sin nätverksroll och hur de arbetar med valdeltagande i sina verksamheter. Kopplingen mellan dessa två huvudfrågeställningar är en tanke om att synsätt på valdeltagande kan påverka hur man sedan praktiskt arbetar. Studien visar på att personal ser valdeltagande för personer med if som något önskvärt, men att det kanske inte ses som deras roll att initiera ett politiskt intresse. Deras arbete kan på så vis beskrivas som reaktivt, de hjälper till om det efterfrågas. Respondenternas arbete med valdeltagande verkar på så vis inte främst påverkas av deras syn på deltagande, utan snarare av synen på sin egen roll och arbetsuppgift. Sammanfattningsvis så visar denna studie på att nätverk verkar spelar roll, men att ytterligare forskning krävs för att förstå hur och vad som kan göras för att öka valdeltagandet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.