Studiens syfte är att öka förståelsen om arbetet med klimatanpassning och hur frågan kan integreras i kommunala sektorer som inte har klimatanpassning som sitt främsta uppdrag. Genom att öka kunskapen om det praktiska arbetet inom utbildnings- samt vård och omsorgssektorer bidrar studien med insikter om faktorer som påverkar effektiviteten av integrering av klimatanpassning. Arbetet bygger på totalt 10 semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom kommunala utbildnings- samt vård- och omsorgssektorer i Norrköping. Intervjuerna gav en bred bild av medarbetarnas erfarenheter och insyn genom deras dagliga arbete. Materialet analyserades och diskuterades i relation till vad tidigare forskning kommit fram till. Resultatet visar att arbetet med klimatanpassning inom kommunen har kommit långt, men att det saknas en klar strategi för hur kommunens riktlinjer för klimatanpassning ska integreras i organisationen. Identifierade faktorer för en effektiv implementering är tydligt uppsatta mål, koordination, politiskt engagemang, ökade och riktade ekonomiska resurser samt kunskapsutbyte. / The purpose of the study is to increase the understanding of the work with climate adaptation and how the issue can be integrated in municipal sectors that do not have climate adaptation as their main task. By increasing the knowledge of the practical work in education- as well as care and nursing sectors, the study add insights into factors that influences the effectiveness of the integration of climate adaptation. The work is based on 10 semi-structured interviews with key staff within education as well as care and nursing sectors in Norrköping municipality. The interviews provided a broad overview of experiences and insights by the staff through their daily work. The material was analyzed and discussed in relation to what previous research had concluded. The results show that the work with climate adaptation within the municipality has come a long way, but that there is no clear strategy for how the municipal guidelines for climate adaptation should be integrated into the organization. Found factors for an effective implementation are clearly set goals, coordination, political commitment, increased and targeted financial resources and knowledge exchange.

The following essay aims to investigate recent transformations of the public sphere influenced by social media. The main goal is to use the philosophical frameworks and concepts developed by Arendt and Habermas as an analytic tool to better understand social media in their role as a public sphere. The first part outlines the concept of the public sphere and its related concepts as developed in Arendt’s The Human Condition and Habermas’ The Structural Transformation of the Public Sphere. Central themes are discussed and juxtaposed primarily in between Arendt and Habermas, but also with the ideas of later philosophers. From this discussion emerges a theoretical framework in terms of two main headings; the properties of the public sphere, and; the character of the political discourse in the public sphere. The second part examines central features of present-day social media utilizing the conceptual framework deriving from Arendt’s and Habermas’ notions of the public sphere. Salient features of contemporary social media and political discourse are juxtaposed with properties of the analytical framework developed in the first part of the essay. The analysis shows that the public sphere and its discourse have changed in significant ways. The analysis also shows that the notion of the public sphere, developed 60 years ago, is still a useful tool for the analysis of our present-day public sphere.

Det aktiva deltagandet inom traditionella former för politik såsom politiska partier har de senaste decennierna minskat drastiskt. Särskilt unga är en grupp som allt mer använder sig av andra vägar in i politiken för att påverka denna, såsom sociala medier. Detta skulle kunna påverka ett demokratiskt system som är byggt på representation genom partier negativt. Syftet är att öka förståelsen för ungdomars upplevda hinder för att gå med i ett politiskt parti för att de ska kunna inkluderas mer. Vår fråga är därför, vilka upplevda hinder bidrar till att ungdomar inte engagerar sig i politiska partier? Vi besvarar den med hjälp av 3 fokusgruppsintervjuer innehållande elever i årskurs 3 på två teoretiska program på ett medelstort gymnasium med över 10 nationella program i Mellansverige. Studien fokuserar på 4 teorier om demokrati, passivitet, individualiserat engagemang och sociala mediers påverkan på engagemang. Brist på tid, intresse och kunskap var 3 tydliga hinder som upplevdes av majoriteten av ungdomarna. Ungdomarna är en blandning av standby- och oengagerade medborgare. Engagemanget har individualiserats, då ungdomarna upplever det svårt att veta vad partier står för och även ofta uttrycker en motvilja att behöva ställa sig bakom hela det paket av åsikter ett parti har. Sociala mediers användande har till synes normaliserats och inte mobiliserat fler ungdomar till att bli partipolitiskt aktiva. Vi ser tecken på att Dahls demokratikriterier kan påverkas negativt av demokratins utveckling. Exempelvis kan den låga nivån av kunskap bland ungdomar ses som ett hinder för dem att nå upplyst förståelse. Även effektivt deltagande påverkas negativt av låg kunskap och rädsla för konflikter. Ungdomarna tar inte kontroll över dagordningen genom partier eller alternativa sätt och upplever sig inte ha kontroll över den heller. Det finns väsentliga hinder som upplevs av ungdomar och dessa är problematiska för en representativ demokrati. Den här studien bidrar till att öka förståelsen, men det behövs ytterligare forskning på området.

This paper examines the lowest political participation groups in Swedish society, through four interviews with people who belong to various social groups with the lowest levels of political participation. The aim of this study is to increase the understanding of how political inequalityis manifested in Swedish societies. The purpose of this thesis is to map what factors characterize people who are politically active within the groups of society with the lowest levels of political participation in terms of resources, motivation, and recruitment network. The second aim of this research is to understand what factors are important to their political involvement. We hope that the findings of this research can be used as guidelines in futurework to encourage increased participation among the groups that have the lowest levels of participation in Sweden. This paper uses a multi-method study that combines the quantitative method and qualitative method. The multi-method study allows us to examine the research questions from a quantitative and qualitative angle. The qualitative part of the study examinesthe factors that make individuals from the least represented groups in society participate. The qualitative part of the study concluded that the factors that make individuals from the least represented groups in society partake in politics are, network, time and motivation as three decisive factors that influence political engagement among the groups that are far from politics.The results also show that those who are furthest from politics values the right to vote and therefore participate even though they have no interest in politics, it can also be interpreted as a sense of social duty. / Denna studie undersöker fyra intervjuer med personer som tillhör olika grupper som står långt från politiken för att öka förståelsen om hur den politiska ojämlikheten ser ut i svenska samhället. Vi hoppas att de fynd som hittats i denna studie kan användas i vidare studier och i arbete om att främja ett ökat deltagande bland de grupper som deltar i minst utsträckning i Sverige. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka faktorer som utmärker personer som är politiskt aktiva inom de grupper som står långt från politiken i termer av resurser, motivationoch nätverk samt vilka faktorer de anser som viktiga för deras politiska engagemang. För att göra detta har uppsatsen använt flermetodsstudie som kombinerar kvantitativ metod och kvalitativ metod. En flermetodsstudie ger oss möjligheten att undersöka de givna frågeställningarna utifrån både en kvantitativ och kvalitativ vinkel, vilket ger studien både en bredd och ett djup. Den kvantitativa delen identifierar de olika grupperna i det svenska samhället som har ett lågt politiskt deltagande genom en enkätstudie. Den kvalitativa delen av studien synliggör de faktorer som får individer från de minst representerade grupperna i samhället att visa på ett politiskt deltagande. Den kvalitativa delen av uppsatsen framförföljande slutsats; nätverk, tid och motivation är tre avgörande faktorer som påverkar politiskt engagemang med bland de grupper som står långt ifrån politiken. Resultaten visar även på att de som står längst ifrån politiken värderar rösträtten vilket gör att de deltar trots att de saknarett intresse för politik, vilket kan tolkas som en känsla av samhällsplikt.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

This essay examines the changing behavior of young Swedish voters in the 2022 election, showing a shift towards right-wing parties compared to older voters. Focusing on the period from 2010 to 2022, it analyzes the influence of gender and education on subjective political alignment and party choice of young voters in parliamentary elections. The study relies on a statistical analysis of exit poll surveys from Swedish Television, from the elections that took place during the period. Previous research suggests that today's younger generations lean towards post- materialistic or libertarian values due to improved material and economic security, while older generations lean towards materialistic and authoritarian values. As older voters pass away and young people gain voting rights, support for libertarian parties is expected to increase while backing for authoritarian parties should decline. However, this essay challenges the previous research, suggesting that despite increased opportunities for higher education and affluence, certain demographic groups, particularly young men who opt out of these opportunities, are more likely to adopt authoritarian values. The results disclose that both gender and education significantly impact the political alignment and party choice of young people throughout the studied period, with the most significant changes observed among the youngest men.

Tidigare forskning har kategoriserat en majoritet av svenska politiker som valdemokrater och en minoritet som deltagardemokrater. Men forskningsläget är oklart kring vad detta innebär när det kommer till deras syn på medborgerligt deltagande i politiken. Syftet med studien är att utifrån de teoretiska perspektiven valdemokrati och deltagardemokrati undersöka hur kommunfullmäktigeledamöter ställer sig till medborgerligt deltagande i den kommunala politiken. Genom en kvantitativ enkätundersökning har ett sammanvägt jämförelsetal tagits fram som både nyanserar bilden av hur trogna ledamöterna är de teoretiska perspektiven och tillåter jämförelse mellan olika grupper. Ledamöter i 80 slumpmässigt utvalda kommuner bjöds in att delta i undersökningen och resultatet pekar på att majoriteten enbart har svaga tendenser åt de olika teoretiska ytterligheterna. Fyra hypoteser testades i studien för att se om det förekommer ett samband mellan ledamöternas könsidentitet, position i kommunen, politiska erfarenhet samt befolkningsmängd i kommunen och synen på medborgerligt deltagande. Statistiskt säkerställda samband kunde påvisas mellan synen på medborgerligt deltagande och ledamöternas könsidentitet samt position i kommunfullmäktige (styrande eller opposition). Samband kunde delvis påvisas mellan ledamöternas politiska erfarenhet och syn på medborgerligt deltagande, men inget samband kunde påvisas mellan befolkningsmängden i kommunen och ledamöternas syn på medborgerligt deltagande. Studiens slutsats är att en majoritet av ledamöterna stödjer vissa deltagardemokratiska inslag i demokratin och att position i kommunfullmäktige är den faktor som samvarierar mest med synen på medborgerligt deltagande, där oppositionen är mer positiva. Kvinnliga ledamöter framstår som något mer positiva till medborgerligt deltagande än manliga. Det förekommer också stora variationer beroende på ledamöternas partitillhörighet. Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring politikers syn på medborgerligt deltagande.

This study examines how Swedish media portrays women’s and men’s political violence. This is done by using critical discourse analysis according to Fairclough’s three dimensional model. The material that’s analyzed is 17 articles produced by some of Sweden’s largest mediahouses. Analyzing the portrayal of women’s and men’s political violence is important because identifying these is one of the first steps to contribute to an understanding of, and change of the view that women’s and men’s violence is different from each other. This study is based on Gentry and Sjoberg’s (2015) theory that women’s political violence is narrated either as mother, monster or whore and that men’s political violence is based on political or ideological reasons. This study found four different categories that explain women’s and men’s political violence. The findings show that men and women are described with gender neutral explanations or that women are mainly portrayed as either mothers or perpetrators and that men are mainly portrayed as perpetrators.

Valdeltagandet i EP-valet har historiskt sett varit betydligt lägre än valdeltagandet vid nationella val, både för medborgare i Europeiska unionen som hos de svenska medborgarna. I denna undersökning tittar vi närmare på de faktorer som potentiellt påverkar huruvida man deltar eller ej. Från den tidigare forskningen hämtar vi förklaringar som kön, ålder, utbildning etc och applicerar dessa på valdeltagandet. Vi ämnar undersöka i vilken utsträckning samma individer deltar i riksdagsvalet och EP-valet, samt att undersöka vilka faktorer, om några, som påverkar benägenheten hos individer att delta i riksdagsvalet och EP-valet. Vi undersöker om det är samma eller olika faktorer som påverkar deras deltagande i dessa val. Vi använder data inhämtat från Europaparlamentsvalundersökningen 2019 som genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB) och med hjälp av en korstabell och logistisk regression kommer vi bland annat fram till att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utbildning och politisk kunskap och deltagande i EP-valet, vilket inte finns i riksdagsvalet. Vi ser även att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan kön och deltagande i riksdagsvalet vilket inte finns i EP-valet. Faktorerna inkomst, politisk diskussion och konsumtion av politiska nyheter har ett starkare samband och påverkan i riksdagsvalet än vad det har i EP-valet. Medan politiskt intresse har ett starkare samband och påverkan i EP-valet än i riksdagsvalet. / The voter turnout in the elections to the European Parliament have historically been low among the citizens in the European Union, including Sweden. In this study, our aim is to further investigate which factors affect voter turnout. From the previous research, we derive explanations such as gender, age, education, etc. and apply these to voter turnout. We intend to investigate to what extent the same individuals participate in the parliamentary elections and the European Parliament elections, as well as to investigate which factors, if any, influence the propensity of individuals to participate in the parliamentary elections and the EP elections. We are interested in investigating whether similar or different factors influence their participation in these elections. We use data obtained from the European Parliament election survey 2019, which was carried out in collaboration between the Department of Political Science at the University of Gothenburg and Statistics Sweden and by using a cross table and logistic regression, we conclude that there is a statistically significant relationship between education and political knowledge and participation in the EP election, which is not found in the parliamentary election. Additionally we discover that there is a statistically significant relationship between gender and participation in the parliamentary election, which is not found in the EP election. The factors income, political discussion and consumption of political news have a stronger connection and influence in the parliamentary elections compared to the EP elections. Conversely, political interest demonstrates a stronger association and influence in the EP election than in the parliamentary election