Sedan flera år förs ett arbete i Sverige för att motverka ”våldsbejakande extremism” och ”radikalisering”, samtidigt som delar av detta arbete har kritiserats både utifrån sin hur det har definierat sina begrepp och hur det praktiskt har genomförts. Av denna anledning är det av intresse att närmare granska detta arbete, denna undersökning har undersökt frågeställningarna (I) hur olika typer av politiskt våld har betraktats över tid, (II) vad inbegrips i termen ”våldsbejakande extremism”, samt (III) hur den svenska statens arbete mot våldsbejakande extremism ser ut. Detta har gjorts utifrån en kritisk diskursanalys av flertalet dokument framtagna på det offentligas initiativ (däribland rapporter, handlingsplaner och direktiv), samt en översiktlig idéhistorisk genomgång menad att ge en historisk bakgrund till analysen. De statliga dokumenten har främst undersökts utifrån hur de definierar sina begrepp samt vilka förslag som förs fram för att motverka politiskt våld, medan den idéhistoriska genomgången görs som en del av uppsatsens teoridel. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är framförallt Pontara, Benjamin, Žižek, Galtung och Weber. I undersökningen framkommer att staten framförallt agerar ur en hegeliansk och dualistisk uppfattning om staten som den aktör som kan överbrygga samhällets motsättningar samt att statens agerande inte bör betraktas efter samma måttstock som andra samhällsaktörers. Begreppet ”våldsbejakande extremisms” definition varierar i de olika dokument, men den vanligaste definitionen är att våldsbejakande innebär ett aktivt eller passivt stöd till ideologiskt motiverat våld, medan extremism definieras som att inte acceptera en demokratisk samhällsordning där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och demokratiska processer. Vidare beskrivs tre miljöer som pekas ut som våldsbejakande, vit makt-miljön, den utomparlamentariska miljön samt den islamistiska miljön, dock tonas ideologierna ner till förmån för individuella och miljömässiga riskfaktorer till så kallad radikalisering. Fokuset i de statliga dokumenten ligger på förebyggande arbete i olika form, och ofta på lokal nivå. I de statliga dokumenten diskuteras överhuvudtaget inte statens egen våldsanvändning, vilket kan tolkas som att det våld som utövas av en demokratisk stat per definition är legitimt och lagligt. Detta osynliggör statens laguppehållande våld. Bland de olika våldsbejakande miljöerna finns en bredd av uppfattningar kring våld, moral och politik, vilket leder till en problematik då de klumpas ihop till en generaliserad modell över all våldsbejakande extremism, och risken är att förståelsen blir grumlig och åtgärderna ineffektiva. Därutöver är det problematiskt hur grupper och individer reduceras till att vara en potentiell risk, samt att offentliganställda uppmanas att närmast åsiktsregistrera dem som de kommer i kontakt med professionellt.

The purpose of the current case-study is to bring further knowledge to the field of political science of political participation amoung the group assyrians and syriacs in Sweden. Furthermore, the fundamental research question investigate which ways assyrians and syriacs engage in the political field. This thesis utilizes qualitative phase use eight informants collected by social media and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and are collected and analyzed by qualitative content analysis. The result in the study shows that the assyrians and syriacs in Sweden utilize their right as Swedish citizens and their voices to engage with both Swedish politics and assyrians/syriacs causes. They are generally motivated by both the Swedish political issues and by the assyrian/syriac cause.

No description available.

The terror attacks in Oslo, July 22, 2011, executed by Anders Behring Breivik, showed the deadliest outbreak of political violence in Norway since World War II. After the subsequent apprehension of Breivik, discussions about his ideological positioning soon emerged. While Breivik was initially described as an Islamophobic, right wing-extremist, a few expert witnesses and scholars labeled him and his manifesto 2083: A Declaration of European Independence as fascist. Some analysts disagreed with such a categorization and argued that Breivik's views had little to do with fascism. Other commentators and academics partly agreed with the fascist label but added that Breivik's ideology differed from classical fascism in several ways.    The aim of this research is to examine whether the manifesto 2083 can be classified as fascist according to various established definitions and ideal types of fascism. In particular, this research draws on the theories, definitions, and ideal types of fascism of established scholars Roger Griffin, Stanley G. Payne, and Emilio Gentile to inform a content analysis of 2083.The study's relevance concerns the ideology of and behind certain violent political activism, and if fascism is undergoing a transformation which urges updates of established definitions of the phenomenon. 2083 is treated as an outlier or deviant case of fascism. This research finds that 2083 does fulfill several fascist criteria, and even concepts central to the ideal types. However, the results are at times ambiguous and open to further interpretation. Fascist concepts such as national rebirth, a glorification of violence, and religiously tinged activism are expressed in the manifesto, but crucial details regarding them remain unexplored or unspecified. 2083's violent strategies for achieving desired societal change have striking similarities with certain contemporary race radicalism; while descriptions of societal condition and utopian goals share certain fascism characteristics, but also resemble late 19th Century German revolutionary conservatism or proto-fascism. Thus, one might rather see 2083 as hybrid form of different, already existing, fascist ideological traits rather than a “new” form of fascism. / De terrorattacker som utfördes av Anders Behring Breivik i Oslo den 22 juli 2011 var det dödligaste uttrycket för politiskt våld i Norge sedan det andra världskriget. Snart efter Breiviks gripande började diskussioner föras om hans ideologiska uppfattning och politiska hemvist. Tidiga utlåtanden gjorde gällande att han var en islamofobisk högerextremist, men några expertvittnen hävdade att Breivik och hans manifest 2083: A Decaration of European Independence snarare var fascistiska. Vissa analytiker motsatte sig detta och påstod att Breiviks åsikter uppvisade få likheter med fascism. Andra kommentatorer och akademiker gav delvis medhåll till den fascistiska klassificeringen men menade att Breiviks ideologi på flera sätt skiljde sig från klassisk fascism. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida manifestet 2083 kan klassificeras som fascistiskt enligt olika etablerade definitioner och idealtyper av fascism. För att genomföra en innehållsanalys av 2083 används de teorier, idealtyper och definitioner av fascism som de etablerade akademikerna Roger Griffin, Stanley G. Payne och Emilio Gentile utarbetat. Studiens relevans utgår från diskussioner om ideologiers betydelse för vissa former av politiskt våldsam aktivism och om fascismen som ideologi genomgår förändringar vilka kan föranleda uppdateringar av dess definitioner. 2083 behandlas i detta sammanhang som ett kritiskt eller avvikande fall av fascism. Studiens resultat visar att 2083 uppfyller ett flertal kriterier för fascism och även vissa av de använda idealtypernas centrala koncept. Samtidigt är andra resultat tvetydiga och föranleder vidare diskussion. Fascistiska teman såsom en önskan om en nationell återfödelse, våldspositivitet och religiöst betonad aktivism återfinns i manifestet, men viktiga detaljer kring dem utvecklas inte eller förblir ospecificerade. De våldsamma strategier för samhällelig förändring som existerar i 2083 har klara likheter med vissa samtida former av rasradikalism, medan manifestets beskrivningar av det nuvarande samhällstillståndet och även dess utopiska framtidsvisioner på flera sätt påminner om fascistiska motsvarigheter. Samtidigt finns där också likheter med protofascism och radikalkonservatism från det sena 1800-talet. Därför kan 2083 betraktas som en hybrid av olika redan existerande former av fascism, snarare än som en "ny" sorts fascism.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om ungas minskade politiska engagemang ide traditionella politiska arenorna genom att problematisera framställningen av ungdomarspolitiska engagemang i statens offentliga utredningar. Materialet som studerats är SOU 1991:12och SOU 2016:5 som båda behandlar problemområdet att allt färre unga engagerar sig inom depolitiska organisationerna. Materialet analyseras genom den diskursanalys-inriktade ansatsen“What’s the problem represented to be?” utformat av Carol Bacchi, kopplat med teorierna frånden tidigare forskningen inom ungas förändrade beteende och engagemang. Genom Bacchisanalytiska ramverk studeras materialet genom att få fram hur problemet presenteras för attsedan kritiskt granska om problemframställningen kan tolkas annorlunda än den sompresenteras och om det finns något som utelämnas i diskursen. Utifrån min tolkning visargranskningen av utredningarna att det som utelämnas är att problematisera de traditionellapolitiska arenornas bristande förmåga att kanalisera ungas engagemang. Genom att utelämnadetta försämrar det möjligheten att lösa problemet inom den framtida policyutvecklingen.Problemframställnigen utelämnar även att det inte måste ses som ett problem att unga är aktivainom partipolitiken, då det visas att det finns ett starkt förtroende för de styrandeorganisationerna och engagemang kan uppstå när de blir äldre.

With this paper I intend to contribute to the ongoing research on political participation through the participation of foreign-born demonstration participants in Sweden. Research on political participation of immigrants show that they generally participate less than natives. One theory is that recruitment networks and organization membership have more importance for immigrants than for natives due to higher thresholds for political participation. Research has also indicated differences in participation of immigrants depending on country of origin, such that participants from non-western repressive regimes tend to participate less than participants from western non-repressive regimes. The results of the study are based on survey data from 1748 participants in two types of demonstrations, May day marches and climate change demonstrations. Analysis led to three main findings. First, participants not born in Sweden participate less in both demonstration types than the those born in the country. Second, there are few, if any, differences between the groups in the same type of demonstration and also often between the two demonstration types when it comes to factors that favor political participation. Finally, the group not born in Sweden is not representative of the group in the population, based on country of birth.

Studie om en medelstor kommun med omvänd urbanisering och vissa effekter av det fenomenet. / A study of reverse urbanization in a smal rural municipality in Sweden and some of its effects.

The purpose of this essay is to analyze the pension protests in France to explain the politicalparticipation and culture of the country characterized by manifestations, demonstrations andstrikes. The analysis of the pension protests is based on the perspective of the national tradeunions and student unions. With the explanation of the political participation and culture ageneral opinion behind the pensions protest could be interpreted. The material for the essay is thetrade- and student unions posts on their websites that either urges the people to protest or arguesagainst the pension reform. The theoretical framework for the essay is based on Russel J Dalton’s(2020) theory for political participation and Thomas Denk’s (2009) theoretical compilation aboutpolitical culture. This essay is a case study of the pension protest in France 2023. With aninterpreter oriented strategy the analysis is based on an explanatory idea analysis of the tradeandstudent unions posts. Previous research has shown that political participation and politicalculture affect each other. It has also been proven that low participation in conventional forms forexample electoral participation is affected by political dissatisfaction, distrust of voting andpolitical interest. In this study the analysis shows that the pension protest in France is a politicalparticipation that expresses a political dissatisfaction and a political alienation. The analysis alsoreaches the conclusion that political participation in the pension protests follows the modernpatterns of protests and that the trade unions pension movement has a big support from thefrench population. In the analysis of the political culture the conclusion is that from the tradeunions perspective the French political system is illegitimate and that their political roles are nottaken seriously by the French government. The results of the essay are important because it cangive a new perspective on political participation in France and it can serve as a contribution toresearch about the connection between political participation and political culture.

Syftet med studien är att undersöka skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan olika grupper i samhället, det vill säga personer som har växt upp i Sverige, i ett annat nordiskt land, i ett annat land i Europa och i ett annat land utanför Europa. Vidare är syftet att utforska följande faktorer: Härkomst eller var man växte upp, socioekonomisk status och medborgarnas politiska deltagande och aktiviteter i föreningar. Hur kan dessa faktorer förklara skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan inrikes och utrikes uppväxta i Sverige? Studien har gjorts med multipel regressionsanalys med material som hämtades från SOM-undersökning kumulativ dataset, 1986-2020. Studien ställer även upp fyra hypoteser som är till för hypotesprövning. Resultaten visar att de som är utrikes uppväxta har högre förtroende för samhällsinstitutioner än de som är uppväxta i Sverige. Ytterligare resultat visar att socioekonomiskt, politiskt deltagande och frivilliga aktiviteter i föreningar inte kan förklara skillnaderna i förtroende för samhällsinstitutioner mellan de som är inrikes uppväxta och de som är utrikes uppväxta. Samtliga hypoteser är motbevisade.

Kunskapsöversikten syftar till att besvara frågorna “Hur påverkar sociala medier ungdomars demokratifrämjande politiska engagemang?” och “Vad säger tidigare forskning om sociala mediers påverkan på ungdomars källkritiska förmåga?”. Metoden har framför allt bestått av litteratursökning i databaserna ERIC, ERC och Swepub. Relevanta böcker och myndighetsrapporter har även använts för att besvara våra frågeställningar.  I resultatet och slutsatsen framgår att det både finns möjligheter och utmaningar med sociala medier i demokratifrämjande syfte. En av de största utmaningarna är att användarna ofta har bristande kunskaper vad gäller källkritik vilket leder till att desinformation sprids. För att motverka detta krävs aktivt arbete och utformning av dessa förmågor. Framför allt synliggör resultat och diskussion bristen på en övergripande plan hur denna utformning sker på bästa sätt i klassrummet för att säkerställa att det demokratiska värden vårt samhälle bygger på inte urholkas.