This thesis is a qualitative textual analysis of textbooks used in the teaching of history at the secondary level. The purpose of this paper is to investigate how different socio-economic groups are represented and constructed, and if this changes over time. The study holds parts of the social constructivist theory and the use of history. The method used in this thesis is the discourse analysis. The analytical instrument that this study has used is the Statistiska centralbyråns definition of socio-economic groups, which have been analysed according to Pierre Bourdieu's economic, social, cultural and symbolic capital. The results showed that there are various constructions made of the different socio-economic groups in the textbooks and that this constructions changes over time can be discerned. The discussion shows that this study’s results is consistent with previous research in the same area. / Detta examensarbete är en kvalitativ textanalys av läroböcker som används i undervisningen i historia på gymnasial nivå. Syftet med uppsatsen är att utreda hur olika socioekonomiska grupper representeras och konstrueras, samt om detta förändrats över tid. Studien innehar delar av den socialkonstruktivistiska teorin samt historiebruk, och den metod som nyttjas är diskursanalys. De analysinstrument som denna studie har använt sig av är Statistiska centralbyråns definition av socioekonomiska grupper, vilka har analyserats utifrån Pierre Bourdieus ekonomiska, sociala, kulturella samt symboliska kapital. Resultat påvisade att det förekommer olika konstruktioner av de olika socioekonomiska grupperna i läroböckerna samt att en förändring över tid kan urskiljas. I diskussionen framkommer denna studies resultat som samstämmigt med tidigare forskning.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

No description available.

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong>Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?</p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat: </strong>Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.</p>

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies. Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst. Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort. Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.

No description available.

The world is in a stage of climate crisis where the average temperature is rising, with consequences such as, melting ice sheets, increasing sea levels, and floods. The climate panel of the UN, IPCC, has stated that this is a reaction of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The most important gas is carbon dioxide, which contributes with 80 per cent to the on going climate crisis. The increasing emissions of carbon dioxide are connected to human consumption patterns. This puts pressure on the earth, as humans demand more and more resources. Today the earth needs one and a half year to regenerate the resources humans’ demand of it, by the year 2030 we will need two planets in order to cope with this increasing demand of resources. At a global level it is established that richer countries have a stronger consumption pattern than poorer, and thus generate higher levels of carbon dioxide emissions. The goal of this essay was to examine if this pattern appeared the same at a local level; to see if different socioeconomic profiles lead to variations regarding consumption and thus emissions of carbon dioxide. This study has shown that socioeconomic factors play a part regarding sustainable development, where more wealthy residential areas contribute with higher levels of carbon dioxide emissions than the poorer do. Thus, what this essay has shown is that the global pattern is consistent with the local.

Skolan är en samlingsplats för världens framtida medborgare och den inkluderar diverse människor från olika kulturer, religioner och samhällsklasser. När eleverna börjar skolan görs det med varierande förkunskaper om skolans ämnen och i detta fall ämnet svenska. Att skapade bäst lämpade förutsättningarna för elevernas fortsatta utveckling är en prövning som många ställs inför. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, presentera och analysera forskning som kännetecknar läsningens relation till socioekonomiska faktorer, samt ta upp kartlagda begrepps samverkan, inom ämnet svenska. Kunskapsöversiktens förhoppning är att sprida kunskap om relationen mellan läsning och socioekonomiska faktorer samt belysa olika begrepp inom läsning och socioekonomiska faktorer i forskningen. Frågeställningarna som ligger till grund för kunskapsöversikten är: Vad kännetecknarforskningen om läsning i relation till socioekonomiska faktorer, inom ämnet svenska? och Hur framställer forskningen samverkan mellan begrepp inom läsning och socioekonomiskafaktorer? Urvalskriterierna och sökorden som användes gav upphov till flertalet relevanta artiklar, men åtta valdes ut för att kartlägga forskningen. Det som framkom var att forskning rörande socioekonomiska faktorer var globalt, men också att samtlig forskning som användes berör samma faktorer, till exempel, föräldrars utbildningsnivå och hemmets resurser. Studierna har använt sig av kvantitativa och/eller kvalitativa metoder för att kunna fastställa socioekonomiska faktorers relation till läsning i svenskämnet. Med hjälp av artiklarnas kartläggningsmetoder presenterar studierna samverkande begrepp inom läsning och socioekonomiska faktorer. Resultatet från forskning visar, bland annat, att elever med hög motivation, oavsett socioekonomisk bakgrund, lyckas i läsning och skolans socioekonomi har en inverkan på elevernas skolresultat.

Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape &amp; Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape &amp; Winterlind som testade med gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape &amp; Winterlinds urvalsgrupp.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka socioekonomiska faktorers påverkan på kariesrisken hos barn 0-12 år i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en systematisk kvantitativ litteraturstudie, sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i PubMed. Resultat: Låg socioekonomisk status gav högre kariesrisk än hög socioekonomisk status. Barn till mödrar med låg utbildningsnivå hade 3.02 gånger ökad kariesrisk än barn till mödrar med hög utbildningsnivå. Barn med två utlandsfödda föräldrar hade 6.37 gånger ökad kariesrisk i förhållande till barn med föräldrar födda i Sverige. Slutsats: Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status hade högre kariesrisk än barn till föräldrar med hög socioekonomisk status oberoende av föräldrarnas/familjens inkomst, föräldrarnas utbildning, föräldrarnas bakgrund, föräldrarnas/familjens hälsa/vanor/attityder eller geografiskt område.