The ability to apply and follow mathematical reasoning is an ability students should develop according to Curriculum for the compulsory school, preeschool class and the leisure- time centre 2011. The purpose of this survey was to find out how teachers in compulsory school and preeschool class work with the ability to apply and follow mathematical reasoning. I was also interested in investigating if participation in continuing professional development in mathematics influence the teachers way of working with the students. The survey consisted of six qualitative interviewees in which three of the interviewees were part of continuing professional development in didactics for teachers educating mathematics. The result showed that all interviewees consider that it is importent to communicate mathematics, both between students as well as between teachers and students. The teachers included in continuing professinonal development showed a clear consciousness in their work to reason and follow mathematical reasoning. However, among some interviewees the consiousness appeared to come from their experience and which reflects their way of working. The student's age and how far they have developed their language also appeared to be significance to how capable they are of reasoning. The teachers analyze the ability to apply and follow mathematical reasoning, it's meaning and usage, differently.

Sammanfattning   Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares uppfattning och arbetsmetoder med högläsning i förskola och i förskoleklass för att bidra till att utveckla högläsning som ett pedagogiskt verktyg för barnets skriv- och språkutveckling i förskola och i förskoleklass. Det centrala i studien är vilken betydelse högläsning skapar för barn med eventuella koncentrationssvårigheter. En kvalitativ studie har genomförts och analyserats utifrån tre intervjuer, tre observationer och reflektionsfrågor till förskolelärare för att få förskolelärares uppfattning om området högläsning. Resultatet i studien visar att samtliga förskolelärare uppfattar att högläsning är ett viktigt område och är av stor betydelse för barnets språkinlärning. Samtliga förskolelärare belyser att utgångspunkten för högläsning i förskola och förskoleklass ska vara utifrån barnets intresse samt att de anser att miljön och deras egen roll är av stor vikt för att främja barnets språkutveckling.   Nyckelord: högläsning, förskola, förskoleklass, koncentrationssvårigheter, litteracitet, / Abstract   The purpose of the study is to create an understanding of the perception of teachers and working methods to help develop high reading as an educational tool for the child's writing and language development in pre-school and pre-school class. The central part of the study is the importance of high reading for the child, with difficulty in concentrating and for children with difficulty in concentration. A qualitative study has been conducted and analyzed on the basis of three interviews, three observations and reflection questions for pre-school teachers to get pre-school teachers perceptions of the field of reading. The result of the study shows that all pre-school teachers perceive that reading is an important area and is of great importance for the child's language learning. All preschool teachers emphasize that the starting point for high reading in preschool and preschool class should be based on the child's interest and that they consider the environment and their own role to be of great importance in promoting the child's language development.   Keywords: reading aloud, pree – school, pree – school class, koncentration difficulties, literacy, language development och pedagogy.

The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents. / Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.