Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket. Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier. Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer. Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet. Ytterligare förslag är att undersöka vad revisorerna anser om K3-regelverket,  att undersöka i hur stor utsträckning de mindre företagen faktiskt väljer K3 samt undersöka vilka faktorer som väger tyngst vid valet att använda K3. / The aim of this study is to find out what the accountants in smaller real estate companies think about the upcoming K3 framework. The study has a quantitative and deductive approach. Empirical data were collected through online questionnaires sent to companies. The empirical data were then analyzed and compared to previous researchs and theories. The results from the study indicate that the knowledge about the K3-framework is low among the respondents. It is probably due to that the K3-regulations haven't been applied by companies yet. The results also show that the companies have mostly negative opinions about the framework. Proposals for future research are to examine how the smaller companies perceive the K3 framework after the introduction. Further proposals are to examine what the accountants think about K3 regulations, to examine the extent to which smaller firms actually choose K3 and examine the underlying factors when companies choose to apply K3.

Litteraturens fokus på jämförbara finansiella rapporter har från att huvudsakligen riktats mot noterade företag, under senaste åren inkluderat onoterade. Bokföringsnämndens införande av K-regelverket 2014, ställde svenska minde onoterade företag inför det obligatoriska valet mellan regelbaserade redovisningsstandarden K2 och principbaserade K3. Införandet ger en undik möjlighet att undersöka vad det är som särskiljer de mindre onoterade företag som tillämpar regel- respektive principbaserad redovisning. En tvärsnittsstudie genomförs på ett urval av 150 företag från år 2014, för att undersöka vad som kännetecknar de mindre onoterade företag som tillämpar K2 respektive K3. Genom logistisk regressionsanalys undersöks påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Resultatet fastställer att företagets storlek, bransch, skuldsättningsgrad och avskrivningar påverkar valet av redovisningsstandarderna K2 och K3. Vi finner starka stöd för att företagsspecifika egenskaper kan förklara valet mellan princip- och regelbaserad redovisningsstandard för mindre onoterade företag i Sverige. Vi finner även att resultat från tidigare studier utförda på utländska noterade och onoterade företag till mycket även går att applicera på svenska mindre onoterade företag.

Bostadsrätter är en vanlig boendeform i Sverige, det finns många intressenter som har intresse för bostadsrättsföreningar och dess ekonomiska ställning. Bostadsrättsföreningar utgör en unik associationsform, en icke vinstdrivande organisation vars ändamål är att förvalta föreningens fastighet och främja medlemmarnas ekonomiska intresse.  Bostadsrättföreningar kan välja att upprätta sin redovisning efter antingen det förenklade regelbaserade K2 eller principbaserade K3. I Mars 2023 lade bokföringsnämnden fram en remiss om att utesluta K2 som regelverk för bostadsrättsföreningar. Detta väckte frågan hos oss om k-regelverkens lämplighet som redovisningsregelverk samt om lämpligheten skiljer sig mellan ett regel- och principbaserat regelverk för bostadsrättsföreningar.  Syftet med denna studie är att analysera redovisningregelverken K2 och K3 och dess lämplighet för bostadsrättsföreningar, som en icke vinstdrivande organisation. Vidare diskuteras det om det föreligger behov av ett eget regelverk anpassat för bostadsrättsföreningar. Studien använder sig av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av empiri. Sex respondenter med erfarenhet av revision och förvaltning har deltagit. Utifrån den insamlade empirin drar vi slutsatsen att K-regelverken inte är anpassade för bostadsrättsföreningars syfte och form och därmed brister i sin lämplighet som regelverk för associationsformen. Resultaten visar att K2 har praktiska fördelar som regelverk för bostadsrättsföreningar medan K3 har teoretiska fördelar. Vi ser att redovisningens ändamålsenlighet skulle kunna öka med ett mer anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar med en kombination av princip- och regel som utgångspunkt.

Det har länge funnits en önskan om att etablera ett globalt regelverk med redovisningsstandarder för att främja internationell handel och investeringar. Gemensamma standarder skulle bidra till större förståelse, öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av finansiella rapporter på en global nivå. År 2014 infördes bestämmelser om att större onoterade företag var tvungna att antingen adoptera K-regelverket eller att redovisa enligt frivillig IFRS. K3-regelverket står för bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning och är en nationell svensk standard. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är en global redovisningsstandard som används i cirka 170 länder. Adoptering av IFRS har ökat världen över och tidigare forskning har visat att tillämpning av IFRS leder till högre redovisningskvalitet. Syftet med studien är att undersöka om det finns gemensamma faktorer hos svenska onoterade företag som väljer att redovisa enligt frivillig IFRS. Studien kommer att utgå från 5 hypoteser som grundar sig i egenskaper hos företag vi tror påverkar i vilken utsträckning ett företag redovisar enligt frivillig IFRS eller inte. Hypoteserna är baserade på tidigare forskning och teori. Studien har genomförts med ett urval på 149 företag där 93 redovisade enligt frivillig IFRS och 56 företag redovisade enligt K3-regelverket. Genom logistisk regressionsanalys undersökte vi påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Studiens resultat visar att ett företags storlek är en faktor som påverkar valet av att adoptera frivillig IFRS. I de andra faktorerna som vi undersökte vilka var lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad samt om företaget använde sig av någon av big 4 redovisningsbyrå, kunde vi inte finna något samband kopplat till att redovisa enligt frivillig IFRS. / There has long been a desire to establish a global regulatory framework with accounting standards to promote international trade and investment. Common standards would contribute to greater understanding, increased transparency, quality, and comparability of financial reports at a global level. In 2014, provisions were introduced requiring larger unlisted companies to either adopt the K-standard or to report according to voluntary IFRS. The K3 standard represents the Swedish Accounting Standards Board's general advice on annual and consolidated financial reporting and is a national Swedish standard. IFRS stands for International Financial Reporting Standards and is a global accounting standard used in approximately 170 countries. The adoption of IFRS has increased worldwide, and previous research has shown that the application of IFRS leads to higher accounting quality. The purpose of the study is to investigate whether there are common factors among Swedish unlisted companies that choose to report according to voluntary IFRS. The study will be based on 5 hypotheses that are based on characteristics of companies that we believe affect to what extent a company reports according to voluntary IFRS or not. The hypotheses are based on previous research and theory. The study was conducted with a sample of 149 companies, of which 93 reported according to voluntary IFRS and 56 companies reported according to the K3 standard. Logistic regression analysis was used to examine the impact of company-specific characteristics on the choice of accounting standard. The study's results show that a company's size is a factor that influences the choice to adopt voluntary IFRS. In the other factors we investigated, which were profitability, growth, leverage, and whether the company used any of the big 4 accounting firms, we could not find any relationship linked to reporting according to voluntary IFRS.