Det finns idag i Sverige många lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade råvaror är något som ökat i samhället och är ofta förekommande i media. Människor i restaurangbranschen har under många år använt sig av lokalt producerade råvaror, men i och med det ökade intresset från konsumenter så har möjligheterna till användandet ökat.Syftet med denna uppsats är att se hur restauranger använder sig av lokalt producerade råvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill också ta reda på vilket sätt kundens val av restaurang påverkas av restaurangers användande av lokalt producerade råvaror.Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkät med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkät via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tänkt som ett komplement att ställa mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig väldigt mycket från olika individer. Mängden lokalt producerade råvaror som används hos restauranger skiljer sig mycket beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Detta är dock något som restaurangerna använder i sin marknadsföring och resultaten visar att konsumenterna uppfattar detta.

Restaurangutläggen har ökat sedan 2010 och efterfrågan på lokalt producerad mat har ökat allt mer senaste tiden, vars syfte inte längre enbart syftar till att mätta idag. Trender har lett till att mervärden inom mat såsom kvalité, hållbarhet och ursprung efterfrågas, varpå restauranger har anpassat sig till detta för att skapa en matupplevelse. Restauranger efterfrågar därmed en större kvantitet av lokalt producerade råvaror. Grossister verkar mellan producenter och restauranger som en länk för att förmedla råvaror och dess mervärde, men trots det finns brister vid förmedlingen. Tidigare studier har påvisat att lokala producenter har hög kunskap inom sin produktion, men lägre kunskaper inom marknadsföring. Studien syftar till att studera värdekedjan mellan producent, grossist och restaurang samt förutsättningar för en grossists värdeskapande på en lokal marknad. För att kunna besvara syftet besvaras tre forskningsfrågor, vilka ämnar till att öka förståelsen för hur värdekedjan ser ut på en lokal marknad samt öka förståelse kring grossistens roll som värdeskapande aktör. Resultatet av studien visar att värdekedjan fungerar, men att det finns brister vid förmedlingen av mervärde mellan aktörerna. Mellan varje aktör verkar distributionskanaler var mervärden flödar. Ytterligare mervärden konstaterades efterfrågas, vilka inte framgick bland alla aktörer. Vidare kunde det konstateras att det råder otydligheter kring begreppet distribution, vilket anses vara en orsakande faktor till den brist kring förmedling av mervärde som råder idag. Studien har bidragit till att belysa de brister som råder idag, för att öka medvetenhet kring dessa. Vidare har en SWOT-analys lyft fram aspekter som anses vara väsentliga att ta hänsyn till. Studien anses därför vara till nytta för aktörer inom livsmedelsbranschen, specifikt de som verkar på en lokal marknad. / Restaurant outlays have increased since 2010 and the demand for locally produced food has increased more recently, the purpose of which is no longer solely to fill today. Trends have created other demands which restaurants have adapted to, to create a dining experience. Restaurants are thus demanding a larger quantity of locally produced raw ingredients. Wholesalers operate between producers and restaurants as a link to mediate raw ingredients and their added value. Yet, there are deficiencies in the mediation. Previous studies have shown that local producers are knowledgeable in their production, but less knowledgeable in marketing. The purpose is to study the value chain between producer, wholesaler, and restaurant as well as the conditions for a wholesaler's value creation in a local market. To be able to answer the purpose, three research questions have been proposed, which aim to increase the understanding of how the value chain looks like in a local market and increase the understanding of a wholesaler's role as a value-creating actor. The results of the study show that the value chain works, but that there is a deficiency in the mediation of added value between the actors. Distribution channels seem to flow between each actor where added value flows. Other added values were found to be in demand, which was not apparent among all actors. Furthermore, it was found that there is some ambiguity about the concept of distribution, which is considered to be a causative factor for the lack of value-added mediation that prevails today. The study has contributed to highlighting the shortcomings that exist today, to raise awareness of these. Furthermore, a SWOT-analysis has highlighted aspects that are considered to be essential to take into account. The study is therefore considered to be of benefit to actors in the food industry, specifically those operating on a local market.

Genom rapporten kommer kunskapen öka kring identifiering och reducering av flaskhalsar baserade på simuleringsverktyget Facts Analyzer och lean-verktyg. Den ökade kunskapen kommer generera möjligheter för företag att arbeta på ett strukturerat och effektivt vis genom en egenutvecklad arbetsmodell. Modellen kommer ge förutsättningar för företag att öka sin produktivitet och samtidigt reducera totala kostnaderna. Metoderna som arbetsmodellen bygger på är kvantitativ, kvalitativ, abduktion och förverkligas genom tillämpning på ett fallföretag där syftet är att undersöka applicerbarheten och ifall produktionen kan effektiviseras.  Med simuleringsverktyg skapas tydliga och fakta-baserade resultat på flaskhalsar och vad olika förbättringsalternativ har för påverkan på produktionen, därmed anses det vara ett bra verktyg att basera beslut på innan investeringar genomförs. Utifrån de identifierade flaskhalsarna, med hjälp av simuleringsverktyget, är det bevisat att lean-verktyg kan användas för att optimera produktion och reducera icke värdeskapande moment. Exempelvis visar resultatet att 5S, Kaizen, Poka Yoke, Total Productive Maintenance och Overall Equipment Efficiency är effektiva lean-verktyg.  För att öka produktionskapaciteten handlar det om att först identifiera flaskhalsarna genom simuleringsverktyget. Därefter beräknas flaskhalsens OEE-värde som skapar indikationer om begränsningarna och därmed belyser vart förbättringsförslag behövs. Genom indikationerna tillsammans med ytterligare lean-verktyg skapas därefter förbättringsförslag med fokus på att reducera flaskhalsen. För att däremot identifiera totalkostnadsreducering och icke värdeskapande aktiviteter används istället observationer och intervjuer med personalen. Därefter utvecklas förbättringsförslag, liksom för produktionskapaciteten, genom lean-verktyg för att minimera Muda. / Through the report, knowledge will increase regarding the identification and reduction ofbottlenecks based on the simulation tool Facts Analyzer and lean-tools. The increasedknowledge will generate opportunities for companies to work in a structured and efficientway through a own developed work model. The model will provide the conditions forcompanies to increase their productivity and at the same time reduce total costs. The methodson which the work model is based are quantitative, qualitative, abduction and are realized through a case company where the aim is to investigate the applicability and if productioncan be made more efficient. With simulation tools, clear and fact-based results are created on the effect differentimprovement options have on production, and thus it is considered a good tool to basedecisions on before investments are made. Based on the identified bottlenecks, with the helpof the simulation tool, it is proven that lean-tools can be used to optimize production andreduce non-value-creating activities. For example, the results show that 5S, Kaizen, PokaYoke, Total Productive Maintenance and Overall Equipment Efficiency are effectivelean-tools. To increase production capacity, it is a matter of first identifying the bottlenecks through thesimulation tool. The bottleneck's OEE value is then calculated, which creates indications ofthe limitations and thus highlights where improvement proposals are needed. Through theindications together with additional lean-tools, improvement proposals are then created with afocus on reducing the bottleneck. In contrast, to identify total cost reduction andnon-value-creating activities, observations and interviews with the staff are used instead.Improvement proposals are then developed, as for the production capacity, through lean-toolsto minimize Muda.