The Swedish dairy industry has undergone several restructurings over the past year adapting to a new agricultural policy of neoliberal markets. This has resulted in the decline in the number of smaller farms because of major competition with countries producing milk at a cheaper price. The purpose of this study is based on Marxist-inspired theory of value to examine how neoliberalism affects dairy farmer’s spatial production patterns in Kalmar County. The methodology consists of five semi-structured interviews with dairy farmers in Kalmar County. The results show that the supply chain does not end with the production and distribution of milk, but symbols must be added to sell the milk and it is almost essential for farmers who are forced to go that way to survive. Neoliberalism has changed farmer’s spatial production patterns in different ways. The conventional farmers have had poor profitability after quotas have been removed and are trying to convert to organic milk production or sell locally to increase profitability. Some of the farmers are limited by topography and geographical location because they do not have enough pasture and arable land to convert to organic farming or expand their operations. In order to survive the conventional famers have scaled up their production because they are trapped in the milks labor, use and exchange value. The organic dairy farmers have better profitability after neoliberalism because their earnings come from the milks symbolic value. One conclusion that can be drawn from the study is that dairy farmers have felt compelled to convert to organic production or supply to local dairies because they can take a higher price for milk by adding value through symbols. Overall the study shows that the control of the production has been transferred from farmers to consumers, and this includes EU policy and even private regulations and neoliberalism that function as structures that control farmers in this direction.

Den här uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys som utgörs av två delar. Först kartläggs vilken typ av hållbar utveckling som framgår i Millenniedeklarationen (FN, 2000), Riodeklarationen (FN, 1992) och Agenda 21 (UNCED, 1992). Resultatet av del ett presenter-as i form av en analysmatris som användes som mall i delstudie två för att granska den svenska regeringens implementerande av FN:s milleniemål. Det dokument som analyserades i del två var propositionen 2002/03:122 som var regeringens slutdokument för implementeringen av milleniemålen. Analysen visade att den svenska regeringens tolkning inte stämde överens med FN:s vision av en hållbar utveckling. I studien framgick att FN-dokumenten har en bättre balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna medens regeringsdokumentet fokuserade på att skapa hållbara lösningar genom att fokusera på den ekonomiska dimensionen. Den framarbetade analysmatrisen visade att den dåvarande svenska regeringens tolkning påvisade en svagare eller likvärdig version av en hållbar utveckling som den som framgick i FN-dokumenten. / The thesis was a twostep qualitative content analysis. The first charted the kind of sustainable development that emerged in the Millennium Declaration (FN, 2000), the Rio Declaration (FN, 1992) and Agenda 21 (UNCED, 1992). The analysis was presented in an analysis matrix that was used as a template in the second part of the study to review how the Swedish government had implemented the UN Millennium Development Goals by analyzing the parliamentary tied proposition 2002/03:122. The analysis showed that the UN vision of sustainable development is not consistent with the Swedish government translation. UN documents had a better balance between the three dimensions of sustainability, government document focused on creating sustainable solutions by focusing on the economic dimension. The elaborated analysis matrix showed that the Swedish Government's interpretation showed a weaker or equivalent version of sustainable development such as that contained in the UN documents.

Inför anslutning av stora elkraftsproducenter till regionnäten i Sverige görs omfattande analyser och beräkningar. Vattenfall Eldistribution AB är ett av företagen som äger regionnät och på senare tid har det setts en ökad andel förfrågningar på att få ansluta stora solcellsparker. Då elproduktionen från en sådan anläggning är av intermittent karaktär behövs det undersökas hur produktion och produktionsmönster ska kunna estimeras på ett tillförlitligt sätt. Rapporten presenterar teorier och ekvationer för olika sorters solinstrålning och solcellsteknik för att sedan översiktligt gå igenom de huvudkomponenter som utgör en solcellspark. I rapporten undersöks två olika metoder att estimera produktion och produktionsmönster från en solcellspark. En av metoderna använder sig av strålningsdata som STRÅNG tillhandahåller. STRÅNG är en beräkningsmodell framtagen av SMHI tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och Naturvårdsverket där olika sorters inkommande strålning från solen registreras och bearbetas. Den andra metoden använder PVGIS, ett verktyg som utvecklats av EU-kommissionen för att ge information om förväntad prestanda för en solcellsanläggning. Estimeringen jämförs sedan med reellt produktionsutfall från en befintlig solcellspark för att validera beräkningarna. Senare delen av rapporten tar upp olika sammanlagringsscenarion mellan sol- och vindkraftsproduktion. Syftet var att studera på vilket sätt de båda parkernas produktion sammanfaller samt hur många timmar på ett år detta sker. I samma kapitel kan läsas om hur detta förhåller sig till en luftlednings överföringsförmåga. En lednings överföringsförmåga uttrycks i ström och är ett beräkningsresultat av ledningens mekaniska egenskaper men även väderparametrar så som lufttemperatur och solinstrålning. Resultatet av analysen utförd i arbetet pekar på att det går att estimera produktion och produktionsmönster från en solcellspark med hjälp av både STRÅNG och PVGIS. Estimeringen ska dock ses som en vägledning snarare än som underlag för detaljerade beräkningar. STRÅNG tillhandahåller mer aktuella mätdata än PVGIS men kräver desto mer bearbetning av data för att få fram estimatet. Vidare tyder även analysen på att det kan finnas goda förutsättningar att integrera solcellsparker där det redan finns befintliga vindkraftsparker utifrån beräknad ledningskapacitet. / In order to connect large scale electric power producers to the distribution system in Sweden, extensive analyses and calculations are carried out. Vattenfall Eldistribution AB - a company that owns a portion of this distribution system, has experienced a rise in requests to connect larger solar power plants. As power generated by such a plant is of intermittent character, it is necessary to investigate how production and production patterns can be reliably estimated. The report presents theories and equations for various types of solar radiation and solar cell technology, and then briefly discusses the main components of a solar power plant. In this report two methods to estimate the production and production pattern from a solar power plant are investigated. One of the methods uses radiation data provided by STRÅNG. STRÅNG is a radiation model funded by SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute) together with the Radiation Safety Authority and the Environmental Protection Agency. The other method to estimate production uses PVGIS, a tool developed by the European Commission to provide information on the expected performance of a solar panel installation. The estimations by the two methods are then compared to the actual production outcome from an existing park to validate the calculations and methods. The later part of the report discusses different scenarios of combined solar and wind power production. The aim was to study how the two parks' power generation coincide and how many hours per year this occurs. The same chapter also discusses how this relates to the transmission capacity of an overhead line. The transmission capacity of an overhead line is expressed as current and is the calculated result of its mechanical properties and weather parameters such as air temperature and solar radiation. The results of the analyses carried out in this thesis indicate that it is possible to estimate production from a solar power plant using both STRÅNG and PVGIS. The estimation; however, should be seen as a guidance rather than basis for detailed calculations. STRÅNG offers more current data than PVGIS but requires more processing of the data to produce an estimate. The analysis also suggests that there may be potential for integrating solar power plants in areas where there are already existing wind power plants, given the transmission capacity of an overhead line.