Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : University.

This is a result of a diploma work in construction engineering. The purpose of this thesis is to investigate the nature of the productivity in a given project and how the Skanska productivity tools were used in this project. Interviews were held among workers and management to get some answers on what affected the work and its productivity. The result of the thesis showed that the productivity tools as propulsion analysis and “goal cards”, were not used to a wide extent in this project. Furthermore there was almost no feedback for the one who made the calculation and the offer for the project, which might affect the results on projects negatively in the future. Within the project there was a lot of waiting time which affected the productivity. To avoid this there is a need for better planning among cooperating companies and a better planning in the beginning of the project.

Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag på produktivitetsförbättringar. Branschen känner dock inte igen sig i att inga förbättringar har gjorts och även bland teoretikerna är åsikterna delade. De flesta aktörer är dock överens om att det går att förbättra produktiviteten och att det bör göras då sänkta kostnader i form av produktivitetsförbättringar gynnar alla parter, både beställare och entreprenörer.   Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det skett några produktivitetsförändringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt på företaget Skanska Sverige AB. Skanska står inför en ökad konkurrens från utlandet och genom att arbeta med produktivitetsförbättringar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden samtidigt som produktivitetsförbättringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet.   Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment på ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ”Vårt sätt att arbeta”. Fallstudien över arbetsmoment utfördes genom observation av flera arbetsmoment och genom en studie över styrdokument som rörde arbetsmomenten och byggprojektet. Studien över ”Vårt sätt att arbeta” utfördes genom en dokumentstudie med fokus på dokument rörande produktivitet.   Resultatet visade att för de arbetsmoment som studerades uppnåddes gemensamt det satta produktivitetsmålet, dock uppnådde inte alla arbetsmoment sina respektive mål. Skanska vill förbättra sin produktivitet genom att för varje projekt sätta produktivitetsmål för en stor del av de tidsberoende kostnaderna. För att kunna sätta dessa mål använder de sig av flera olika verktyg och produktivitetsplaner. Studien har fokuserat på verktyget framdriftsuppföljning vilket Skanska har stor nytta av vid produktivitetsmätning.   Slutsatsen blev att det skulle behövas en längre studie för att se hur produktiviteten ligger till i ett projekt. Författaren anser att entreprenörer gynnas av att studera sin produktivitet då det ger många fördelar, i form av till exempel tids- och kostnadsbesparingar samt säkrare underlag för prognoser. Skanska har arbetat fram en strukturerad process med lämpliga verktyg för att försöka förbättra produktiviteten i deras byggprojekt. / Productivity in the construction industry has been lively debated over the past decade. The government has appointed several studies to analyze and make suggestions for productivity improvements. The industry, however, does not recognize themselves in the statement that no improvements have been made and also among the theorists the opinions are divided. Most players agree, however, that it is possible to improve productivity and that it should be done because improvements will lower costs and benefit all parties, both constructors and contractors.   The purpose of this study is to investigate whether there have been any changes in productivity, and to analyze them, for a working method or operation within a construction project at the company Skanska Sweden AB. Skanska is facing an internationally increased competition and by working with improvements of productivity Skanska will be better equipped for the future while the improvements will lead to cost savings that will give an increased profitability.   The study was conducted through a case study of operations on a construction project at Skanska and of Skanska's internal management system “Vårt sätt att arbete”. The case study of the operations was performed by the observation of several operations and through a study of policy documents relating to the operations and the construction project. The case study of “Vårt sätt att arbeta” was performed by a document study focusing on documents relating to productivity.   The results showed that the set productivity goal was jointly achieved for the studied operations; however, all operations did not achieve their respective goals. Skanska wants to improve their productivity by each project by setting productivity goals for a large part of the time-dependent costs. In order to set these goals, they use a variety of tools and productivity plans. The study has focused on the tool “framdriftsuppföljning”, which Skanska has great use of when measuring the productivity.   The conclusion was that it would need a longer study to see how the productivity changes in a project. The author believes that contractors are favored to study their productivity as it gives many benefits, in the form of, for example, time and cost savings, and a more reliable basis for forecasting. Skanska has developed a structured process with appropriate tools to try to improve the productivity of their construction projects.

The report describes the process of identifying the interference that exists in a newly installed automated robotic cell and suggest improvements to increase productivity. The cell is used for lifting up extruded aluminum sections onto a conveyor which deliver the material to a anodising line at a company that manufactures aluminum extrusions. To find the areas with the best possibility for improvements in the cell we used a variety of job measurements e.g. measure of standard times for each operation in the cell. The core of the report is a study of the robots. One reason for this study is that the robots do not reach the productivity they were purchased to. The main cause not reaching the productivity is the visionsystem. The results that emerged from the robotics study also showed that there were a number of problems in the cell that could be addressed. The study also revealed a number of other reasons why the cell could not achieve the desired production rate for example set-up times and drop spacers. The measurement of default times for each operation in the cell showed that a major reason why the robots did not work was that they had to wait for the trolley to run and leave empty baskets. The time studies work resulted in a number of different proposals for how the problems which appeared could be solved. To reduce the time it takes for the wagon to drive out empty basket we engineered a solution that uses chain conveyors to move the empty basket out off the workstation. By implementing this solution the wagon does not need to drive back and forth and thus we expect that the robot driving time could be reduced to half. Through the robot study and time studies we conclude that it is possible to switch between manual/auto in less than one minute. This is not possible unless routines are constructed for the operators. If these changes are implemented they would reduce the large amount of set-up time identified.

Titel – Kontorsmiljöns betydelse för produktivitet i kunskapsintensiva företag Problemformulering – Kontorsmiljön har under åren genomgått omfattande förändringar och är idag en plats vars utformning kräver noggrann planering och omtanke. Det har på grund av kontorets föränderliga miljö blivit allt viktigare att fastställa kontorets inverkan på företags produktivitet. Kontorets fysiska och psykologiska miljö har konstaterats ha en inverkan på dess användares produktivitet, men det förekommer av avsaknad av svar kring hur kontorets fysiska och psykologiska miljö påverkar produktiviteten. Syfte – Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fysiska och psykologiska faktorer i kontorsmiljön kan påverka produktiviteten hos anställda i kreativa kunskapsintensiva företag. Metod – Studien är genomförd med en kvantitativ enkätundersökning där tre reklambyråer deltog. Svaren från undersökningen har sammanställts och analyserats ihop med relevant teori på området. Slutsats – Undersökningen har bekräftat att produktivitet i kreativa kunskapsintensiva företag påverkas av faktorer i kontorets fysiska och psykologiska miljö. I kontorets fysiska miljö har ljusinsläpp och termisk komfort konstaterats vara de faktorer som har en övervägande inverkan på produktiviteten. Studien har emellertid visat att det är komponenterna i den psykologiska kontorsmiljön som har störst påverkan på de anställdas produktivitet, med sociala element såsom interaktion och kommunikation i ledning.

Uppsägningar har historiskt orsakat minskad produktivitet. Sedan tidigt 90-tal har dock uppsägningar påverkat produktiviteten positivt. Denna uppsats syftar till att inom ramen för en fallstudie besvara hur produktiviteten på kort sikt påverkats efter en uppsägning, hur produktivitetsökningen förklaras samt hur dessa förändringar förhåller sig i jämförelse med ett makroekonomiskt perspektiv.Studien visar att samtliga undersökta variabler förbättrats sedan uppsägningen. Kapitalintensitet har ökat och lagen om avtagande avkastning tyder på att företaget tidigare haft en övertalighet i arbetskraften. Med hjälp av intervjumaterialet kan konstateras att företaget agerat proaktivt och i samarbete med fackföreningsklubben, vilket medfört att produktiviteten kunnat ökas och förekomsten av överlevnadssyndrom kunnat minimeras. En effekt av uppsägningen är även att förekomsten av traditionellt ansett lågproduktiva delar av arbetskraften minskat. Utifrån ett makroperspektiv uppvisar företaget likheter med den svenska ekonomin i stort och en eftersläpning av vad som skedde inom den amerikanska ekonomin. Flertalet förklaringar för detta finns, men skillnader i arbetsmarknadslagstiftning kan vara en trolig bidragande faktor. / Historically downsizing has led to a reduction in productivity. Since the early 1990-ies, however, downsizing has affected productivity positively. This paper aims to, within the framework of a case study, answer how productivity is affected in the short term, how the productivity change is best explained and how these changes compare to a macroeconomic perspective.The study shows that all studied variables have improved following downsizing. Capital intensity has increased and the law of diminishing returns suggests that the company previously had a labor surplus. With the help of the interviews it can be concluded that the company acted proactively and in cooperation with the trade union, which meant that productivity could be increased and the presence of survival syndrome minimized. Another effect of downsizing is that the occurrence of what have traditionally been considered less productive segments of labor have decreased. From a macro perspective, the studied object shows similarities with the occurrences within the Swedish economy as a whole, and shows signs of being a delayed version of what occurred in the American economy. Several explanations are likely, but differences in labor legislation can be considered a likely contributing factor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning. Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel. Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test. Ingen signifikant skillnad kunde hittas mellan åren

Examensarbetets syfte är att genomföra en utvärdering av produktivitetspotentialen på Gnutti i Kungsör och dessutom komma med förslag på lämpliga åtgärder som kan resultera i en förbättrad produktivitet. Effektivitet i maskinutrustning mäts i OEE, Overall Equipment Efficiency, vilket på svenska står för den totala utrustningseffektivteten. OEE-talet baseras på faktorerna tillgänglighet, effektivitet och kvalitet. Det primära målet för vinstdrivande industriföretag är att skapa lönsamhet genom att förädla sina produkter effektivt och då måste fokus på att mäta produktionseffektiviteten på rätt sätt finnas. För att mäta hur väl ett produktionssystem använder sina resurser kan OEE-mätningar utföras. För att kunna mäta den verkliga produktiviteten och dessutom kunna komma med förslag på lämpliga åtgärder för att höja OEE-talet anser författarna att en lättarbetad och konkret metod för produktivitetsutvärdering är lämplig att utgå från. Teori om produktivitets- potentialanalysmetoden förkortat PPA-metoden samt Rapid Plant Assessment process, RPA- processen har studerats och författarna har efter noggrant avvägande valt att använda PPA- metoden. En förbättring av OEE-talet kan verka som ett verktyg för att öka produktiviteten. Men för att höja OEE krävs det att inblandade parter förstår varför mätningen genomförs, hur mätetalet fungerar och kännedom om vad framtaget mätetalet ska användas till. Författarna har genomfört mätningar av OEE-faktorerna såsom de beskrivs i teorin. De, av författarna, uppmätta resultaten visar på att om en samverkan sker på ett optimalt sätt så kan mycket höga OEE-tal nås. För att nå det optimala tillståndet krävs det dock att processen är i ett stabilt tillstånd med minimal mängd oplanerade stopp. Uppmätt ”Best of the best-OEE” visar på att det finns potential att höja produktiviteten vilket sedermera kommer att visa sig i ett höjt OEE. De mätningar som genomförts för OEE på Gnutti har visat på att det främst är faktorn ”Effektivitet” som är den kritiska faktorn för att nå ett högt OEE-tal. I denna faktor innefattas kroniska störningar där stopp kan härledas till hastighetsförluster. Produktivitetspotentialen i produktionslinan anses vara mycket stor och genom enkla, i rapporten föreslagna medel, kan OEE-talet höjas vilket i sin tur kommer att påverka dess utfall i samma riktning.