No description available.

Hur kan två automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet färdigmonterade produkter i timmen? Denna fråga ställdes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som är gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete är att Thule anser att två av deras monteringslinor inte når sin fulla kapacitet. Utifrån bakgrunden kom syftet att öka antalet färdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptäcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsättningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de båda linorna finns ett mål uppsatt om hur många paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken. För att besvarar frågeställningarna och på så vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts. Datainsamlingen har sedan analyserats för att skapa en bild av nuläget. Nulägesbeskrivningen ligger sedan till grund för förbättringsarbetet. Gällande lina X ansågs den största förbättringspotentialen finnas i linans larmsystem. I dagsläget tar det drygt 20 sekunder för operatörerna att upptäcka larmen. Upptäcktstiden påverkar antalet färdiga kartonger i timmen genom att utrustningen står stilla på grund av att operatörerna är omedvetna om larmen. Upptäcktstiden går troligtvis att sänka genom investeringar i larmsystemet. Under förutsättning att upptäcktstiden sänks till noll sekunder ökar monteringstakten med nästan tio kartonger per timme. Med en upptäcktstid på noll sekunder samt andra förbättringar kan monteringstakten öka med totalt 14,3 kartonger per timme. Lina Y:s larmsystem är annorlunda i jämförelse med det som finns på lina X. Upptäcktstiden vid lina Y är endast en sjättedel av upptäcktstiden för lina X, därför ansågs det viktigare att lägga större vikt vid att förbättra andra problemområden. För att förbättra en manuell monteringsstation gjordes en SAM-analys på en ny monteringsmetod. SAM-analysen visade att monteringstiden kan minskas från 8,45 sekunder till 7,37 sekunder. Det finns också en automatiserad station med 8,35 sekunders operationstid. Lyckas Thule reducera denna tid till en operationstid under 7,37 och att den nya monteringsmetoden implementeras kommer de få ut 15,6 fler kartonger per timme. Genomförs också övriga förbättringsförslag kommer monteringstakten öka med ytterligare 7,8 kartonger per timme.          Slutsatsen för detta examensarbete är att det går att öka antalet färdigpaketerade kartonger med 14,3 respektive 23,4 kartonger i timmen. Detta förutsatt att Thule implementerar de förslag som tagits fram.

Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet. Resultatet av vår studie visar en könslöneskillnad om 1,4 % när endast lön och kön är inkluderade i analysen och ett gap om 1,7 % med samtliga variabler inkluderade. Det lilla könslönegap som inte kan förklaras med några av de inkluderade variablerna ger ett visst stöd åt diskrimineringsteori.

Många butiker lägger idag ner både tid och pengar på att erbjuda marknaden ett så konkurrenskraftigt sortiment som möjligt. Sortimentet skall vara både lönsamt och produktivt för att företagets framtid skall vara säkrad. I den här uppsatsen skall vi beskriva en butiks lönsamhet och produktivitet utifrån befintligt sortiment. En fallstudie på en fackhandelsbutik i Lidköping ligger till grund för undersökningen. Dess sortiment riktar sig till djurägare och erbjuder både ett bas- samt ett profilsortiment. Vi använde butikens årsredovisning för 2006 och utmätningar av sortimentets säljyta gjordes för att skapa en grund till våra beräkningar. Sortimentet i butiken var uppdelat i 15 varugrupper, men då det saknades datoriserat kassasystem fanns det inte möjlighet att specificera vilka märken som var mest lönsamma. Vi hade ett kontinuerligt samarbete med butiksägaren då vi behövde dennes tillstånd till att granska räkenskaper samt mäta försäljningsytan, dock gjordes ingen intervju för uppsatsen. Därefter stoppades alla variabler in i ett Excel-dokument för att lättare kunna beräknas och analyseras. Syftet med denna uppsats är att visa hur du Pont-modellen och produktivitetsmodellen kan användas för att analysera sortimentet i en butik ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi ville konkret se hur ett sortiment kunde brytas ned i olika delar för att påvisa vilka delar som var fördelaktiga för butiken och vilka som påverkade i negativ riktning. De centrala slutsatserna för uppsatsen är att det är svårt för en butik att göra en radikal förändring av sitt sortiment då kunden förväntar sig att finna vissa produkter på samma ställe. Sedan fungerar många produkter som komplement till varandra. Tas en produkt bort kan kunden tycka att butiken är otillräcklig då den inte erbjuder ”sammanhängande” produkter. Vi tycker även att butiken borde investera i ett datoriserat kassasystem då det skulle underlätta alla uppdateringar av sortimentet samt snabbare hålla reda på vad eller vilka delar i sortimentet som säljer bäst.

During the last couple of years many sectors and markets have had an increase in the competitive situation, this has meant that being cost effective have become more essential if organizations want to stay in business and be competitive. Thus, one crucial issue has become how to utilize the resources already available within the organization. Organizations can thoroughly plan and control personnel resources in order to become more efficient. But to become more cost effective also means taking into consideration several key figures, productivity being one of the more important figures. Onninen, a wholesaler which has one of its two central warehouses in Örebro has experienced this issue, i.e. an increase in competitive situation in their market. This has lead to directives from Onninens central management that the warehouse in Örebro needs to increase its productivity by approximately 25 % during 2008. For the warehouse in Örebro this requires better planning and control of its personnel in order to meet the efficiency requirements set by the management. The question then becomes; How could Onninen utilize its personnel, in order to achieve the set goal of 25 % increase in productivity? In order to answer this question a case study was planned and conducted. The aim and objective of the case study was to map Onninens processes and to reach an understanding of Onninens personnel resource, and also to come up with ideas of improvements concerning how the personnel capacity can be planned and allocated to achieve the required goal. A tool was constructed in Microsoft Excel in order to map the processes in Onninen. The tool can be used to measure how the outcome meets its key figures for productivity; it can also be used to see various signals and trends for the order handling on the different stations. When the tool was constructed, usability was the main concern; Onninen needed to be able to use it in their processes without requiring too much learning time, as it would be counterproductive to the required goals. The case study conducted on the processes in Onninens central warehouse in Örebro has shown that Onninen management needs to put more effort in increasing the flexibility of the personnel and to reallocate personnel if needed. This means planning and controlling personnel in order to ensure that personnel are working at stations where there is orders to work with. One tendency that became evident during the case study was that personnel planning and control was not always done with the best interest of the organization in mind, which ultimately lead to lesser productivity and it has a negative affect when it comes to reaching the set goal of 25 % increase in productivity.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Inom byggnadsindustrin visas det att 30-35% av ett byggprojekts totala kostnad består av slöserier på grund av att resurser används på onödiga sätt såsom att felkostnader uppstår av diverse olika skäl, spill av material, väntetider på bland annat material eller maskiner samt arbetsskador. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna år 2009-2010 inträffade när personen lastade, lossade, bar eller flyttade något och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anläggningsarbetare samt metallarbetare. Många av dessa skador skulle nog kunna förhindras genom att se över arbetsmiljön på arbetsplatsen. Armeringen som arbetarna använder är ofta tunga, långa och besvärlig att hantera och detta gör att det finns ett flertal risker som en armerare utsätts för dagligen. Dessa är bland annat: tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar, risken att snubbla samt halka över material. I nuläget finns det en mängd olika armeringslittera (olika typer av armering) inom byggnadsindustrin. Celsa Steel Service (Celsa) har utvecklat ett flertal mervärdestjänster som underlättar armerarnas arbete. Syftet med denna rapport var att kartlägga vilken arbetsmiljö som råder för berörda parter (armerare, lastbilschaufför och traversförare) vid armeringsförfarandet av vindkraftsfundament. Samt vilken leveransmodell som genererar största tidsbesparing och hur mycket av armerarnas arbetstid som utgör faktiskt produktivt arbete.   Projektet bestod av frekvensstudier gällande monteringsprocessen av armeringen till ett vindkraftverksfundament som uppfördes av Stenger & Ibsen Construction AB på Rammeldalsberget, tidsstudier vid lastning och lossning samt löpande samtal med de berörda parterna. Frekvensstudien ger en god uppfattning om hur arbetstiden fördelas och är jämförbar med resultatet från de tidigare utförda studierna från Josephson, Eriksson och Frödell (2011). Cirka 30% av arbetstiden befinner sig armeraren i en dålig arbetsställning. Författaren har i detta projekt studerat arbetsmiljön för armerare, vilken består av ett flertal risker som kan leda till arbetsskador samt arbetssjukdom. Det finns en brist på hjälpmedel som kan användas och en stor del av forskningen inom ämnet är föråldrad. Det framkom även att mervärdestjänsten färglossning inte uppnår önskad effekt på just detta projektet som innehåller ett väldigt litet antal olika armeringslitteran. / In the construction industry, it appears that about 30-35% of the total cost of a constructionproject consists of wastage due to the fact that resources are spent on unnecessary ways suchas error costs incurred by various reasons, waste of materials, waiting times for materials ormachinery as well as work-related injuries. About 5% of the serious accidents in 2009-2010occurred when the person loaded, unloaded, carried or moved something and about 20% ofthose who were hit were construction workers and metalworkers. Many of these injurieswould be prevented by reviewing the working environment at the workplace. Thereinforcement of workers uses is often heavy, long and difficult to manage, and this meansthat there are a number of risks that a reinforcement fitter are exposed to on a daily basis.Some of the risks included are: heavy lifting, unhealthy working postures, the risk of trippingand slipping over the material.At present, there are a variety of different cut and bended rebar types in the constructionindustry. Celsa Steel Service (Celsa) has developed a number of value-adding services thatfacilitate the reinforcement fitters work. The purpose of this report was to identify theworking conditions for the involved parties (reinforcement fitters, truck driver and craneoperator) at the reinforcement procedure of wind turbine foundations. As well as the deliverymodel that generates the biggest time savings and how much of the reinforcement fittersworking hours that is productive work.The project consisted of frequency studies of the assembly process of the reinforcement to awind turbine foundation built by Stenger & Ibsen Construction AB on Rammeldalsberget,time studies during loading and unloading as well as ongoing discussions with the involvedparties. The Frequency study gives a good idea of how working hours are distributed and arecomparable with results of previous studies conducted by the Josephson, Eriksson andFrödell (2011). The reinforcement fitter is in a bad working posture approximately 30% of thetime they are working.The author has in this project studied the working environment for reinforcement fitterswhich consists of a number of risks which can lead to work-related injuries and occupationaldiseases. There is a lack of tools that can be used as aid and a large part of the research aboutthe topic is outdated. It also emerged that the value-adding service, color unloading, do notachieve the desired effect on this particular project, which contains a very small number ofdifferent cut and bended rebars.iii

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer som presenteras där är slagkraftigt underbyggda med en ofta enkel och tilltalande retorik och presenteras i detta arbete i en diskussion efter det att det empiriskt har visats vilka problem välfärden faktiskt står inför.

För att bibehålla och öka produktiviteten i skogsbruket behövs nya tekniker och arbetsmetoder. Syftet med detta examensarbete var att, för sektionsgallring med flerträdshantering, ta fram ett fungerande simulatorkoncept genom att utforma ett testbestånd i simulatormiljö. Vidare var syftet att studera maskinförares inlärningsförmåga och upplevelse av simulatormiljön, samt utvärdera möjligheten att använda en simulator vid forskning och tidsstudier. Studien genomfördes genom tidsstudier av fyra maskinförares körningar i en skogsmaskinsimulator och genom en enkät.  Beståndet blev ett väl fungerande arbetsområde med bra stamantal med god översikt där testerna kunde genomföras. Maskinens funktion var mycket snarlika verkliga förhållanden. Testkörningarna visade att inlärningsperioden måste beaktas vid tidsstudier i simulator. Studien indikerar på att det finns goda möjligheter att använda simulator vid inlärning av arbetsmetoder. Flerträdsutrustning och bra arbetsmetoder ger förarna en förbättrad arbetsmiljö vilket leder till en förbättrad produktivitet.

Byggbranschen har på senare tid kännetecknats av höga kostnader och ineffektivitet. Byggtiderna blir allt längre och produktivitetsutvecklingen har länge haft en låg utveckling jämfört med andra branscher. Denna studie syftar till att sammanställa studier inom bygglogistik som gjorts de senaste 10 åren. Studien riktar sig till examensarbeten som handlar om bygglogistik och att sammanställa dessa efter problem och lösningar inom byggbranschen. Studien är uppdelad i två delar, en bred och en djup undersökning. I den breda undersökningen gallras, kategoriseras och klassificeras examensarbetet. Denna del utgör sedan en grund till urvalet av examensarbeten i den djupa undersökningen. I den djupa undersökningen analyseras de specifikt utvalda examensarbetena och sammanställs i tabell efter problem och lösningar. Resultatet av denna studie visar vilka problem och lösningar som är vanligast förekommande inom byggbranschen. Det visar även vilka lösningar som är vanligast till ett specifikt problem som fastställts med hjälp av de sammanställda rapporterna.