No description available.

Problemdiskussion: När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. Vi ansåg att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som kan uppnås med mätning och styrning av tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser För att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser. Resultat: Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? [] Leveransprecision in och ut ur tillverkningsprocessen [] Produktivitet [] Kvalitet På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? Företag arbetar aktivt med att ta tillvara måtten för att styra sin tillverkningsprocess mot förbättringar. För att få en effektiv styrning skall resultaten av de övergripande måtten förmedlas till alla inom företaget. Att arbeta med få mått ger en större tydlighet och gör att styrningen kan fokuseras på de mått som är viktiga.

Med den växande internet- och mobilmarknaden har public service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten. Uppsatsen bygger på aktionsforskning av explorativ karaktär, där offentliga dokument och semistrukturerade intervjuer utgör det empiriska materialet. Teorin bygger till största del på vad som tidigare sagts om att mäta produktivitet inom tjänstesektorn och public service. Insamlad data har sedan analyserats och jämförts med det teoretiska ramverket varpå slutsatserna visar ett alternativt mått för att mäta produktivitet inom public service.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

<p>Huvudfrågan i arbetet är hur produktivitet och säkerhet kombineras i de säkerhetslösningar som existerar idag samt huruvida högre säkerhet leder till ökad komplexitet. Det tillvägagångssätt som använts består av en lastmätning av Secure Socket Layer (SSL), och Pretty Good Privacy (PGP), samt en teoretisk jämförelse av säkerhetslösningarna PGP, SSL och Secure Electronic Transaction (SET). Detta innebär att PGP som har jämförelsevis hög säkerhet när det kommer till kryptering även är den säkerhetslösning är mest resurskrävande. SSL däremot är mindre säkert med betydligt lägre resursanvändning. Generellt kan man med facit i hand säga att den lösning som är säkrast även är den mest komplexa. Den säkerhetsaspekt lastmätningen bygger på är främst krypteringsalgoritm och nyckellängd. Även om dessa aspekter är allmänt vedertagna i säkerhetstänkande måste även hänsyn tas till säkerhetstänkandet som helhet. SET visar ett sätt att kringgå den klassiska motsättningen mellan säkerhet och produktivitet genom att begränsa användningsområdet, men detta på bekostnad av flexibilitet och ger vidare potential för interoperabilitet.</p>

<p>Näringslivet internationaliseras och globaliseras alltmer samtidigt som ny teknik utvecklas. Kunder ställer allt högre krav på kvalitet och produkternas livscykler blir allt kortare. Detta ställer höga krav på flexibel produktion och korta ställ- och ledtider.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta fram en handlingsplan för att förbättra processerna, ar-betsmetoderna och mätsystemet på en reproavdelning inom den grafiska industrin för att öka dess produktivitet.</p><p>Utifrån teori från områdena informations- och produktionslogistik har vi byggt upp en referensram och en kunskapsplattform. Detta har legat till grund för processkartläggningen och nulägesanalysen av den reproavdelning som studerades i fallstudien. Utifrån detta arbe-te togs ett förslag på lämpligt mätsystem inklusive mätspecifikationer fram, där hänsyn också togs till de krav som finns på verksamheten, både internt och externt. Det empiriska re-sultatet analyserades utifrån den teoretiska referensram som tagits fram och resulterade i en handlingsplan.</p><p>Vi kan identifiera flera områden där det finns potential för att förbättra och effektivisera processerna och arbetsmetoderna för att öka produktiviteten. Dessa har beaktats i handlingsplanen. De viktigaste förbättringsåtgärderna är:</p><p>•Eliminering av onödiga aktiviteter</p><p>•Effektivisering av informations- och kunskapsspridning</p><p>•Implementering av ett lämpligt mätsystem som visar helheten av verksamheten</p><p>•Utnyttjande av balanserat styrkort för uppföljning och styrning.</p><p>Genom att göra en processkartläggning och se över sina verksamhetsprocesser kan alla företag och organisationer upptäcka flaskhalsar, icke värdeskapande aktiviteter och andra brister som hindrar ett effektivt flöde i verksamheten.</p>

<p>Problemdiskussion:</p><p>När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. Vi ansåg att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som kan uppnås med mätning och styrning av tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser För att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser.</p><p>Resultat:</p><p>Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? [] Leveransprecision in och ut ur tillverkningsprocessen [] Produktivitet [] Kvalitet På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? Företag arbetar aktivt med att ta tillvara måtten för att styra sin tillverkningsprocess mot förbättringar. För att få en effektiv styrning skall resultaten av de övergripande måtten förmedlas till alla inom företaget. Att arbeta med få mått ger en större tydlighet och gör att styrningen kan fokuseras på de mått som är viktiga.</p>

Bakgrund: Lager är en betydelsefull del i företags supply chain. Det är här produkter tillfälligt lagras och hämtas i avsikt att kunna fullfölja ordrar till verksamhetens kunder. Vid planering av lagerlayouten ska flödet av produkter underlättas, det förekommer dock ingen universell lösning för artikelplacering i varje enskild organisation. Beprövning av artikelplaceringen är betydelsefullt eftersom det möjliggör en reducering av interna transportavstånd, tillgängliggör produkter och därigenom sparas tid i orderplocksprocessen. Syfte: Syftet med denna avhandling är att identifiera den lagerlayout och artikelplacering som Formac har i nuläget. Vidare ska de problem som är associerade med dessa påvisas och därefter analyseras förbättringsförslag i syfte att öka produktiviteten i orderplocksprocessen. Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in via ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer. Urvalet av respondenter skedde genom icke-sannolikhetsurvalet, snöbollsurval. Vidare användes Excel-filer innehållande transaktionsdata kring Formacs produkter. Denna data kompletterades med egna mätningar av sträcka och tid i orderplocksprocessen. Resultat: Formacs nuvarande lagerlayout är den formen av design som kommer medföra högst produktivitet. Formac behöver dock en mer konsekvent artikelplacering och en rekommendation är då att placera högfrekventa produkter inom en produktkategori i nära anslutning till orderplocksstationen. Zonerna där produkterna placeras är då fasta men artikelplaceringen inom dessa är flytande. Denna form av artikelplacering kommer medföra ett strukturerat system och tillgängligt lagerutrymme som leder till en ökad produktivitet i orderplocksprocessen. / Background: Inventory are an important part of the company's supply chain. This is where the products are temporarily stored and retrieved in order to fulfill orders to customers. The design of the warehouse layout should facilitate the flow of the products. However, there is no universal solution for article placement in each individual organization. An examination of article placement is significant because it allows for a reduction of distances internally, makes products available and thereby saves time in the picking process. Purpose: The purpose of this paper is to identify Formacs present warehouse layout and article placement. Furthermore, will the problems associated with this be identified and subsequently analyzed with the purpose to suggest improvements in order to increase productivity in the order picking process. Methodology: Qualitative and quantitative data was collected through unstructured and semi-structured interviews and direct observations. The respondents were chosen through a non-probability, snowball selection. Furthermore were excel files containing transactional data for Formacs products used. This data was complemented with own measurements of distance and time in the order picking process. Findings: Formacs current warehouse layout is the design that will result in maximum productivity. However, Formac needs to have a more consistent article placement and a recommendation is then to place the high-frequency products within a product category close to the order picking station. The zones where the products are placed are then fixed, but the article placement within these fluid. This form of article placement will result in a structured and accessible warehouse space which leads to increased productivity in the order picking process.

Studien har utförts på ett företag för att öka förståelsen för hur kartläggning av tjänsteprocesser och förbättringsarbete inom det området går till. Det har identifierats sex olika problem i form av otydlig planering, mycket ställtider, överarbete, dålig struktur i projektarkiv och brist på förbättringsarbete som leder till att processen står still i utvecklingen. Med hjälp av fyra förbättringsförslag syftar studien till att öka produktiviteten i processen.

I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.