Kontorslösningar med olika typer av utrymmen, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt vanligare  bland  svenska  organisationer.  Utspridningen  av  denna  kontorstyp  är  mycket omstridd.  Tydligt  är  att  det  vanligen  pratas  om  ämnet  ur  ett  finansiellt  kostnadssparande perspektiv. I denna uppsats har en fallstudie av en organisation som har genomgått skiftet från ett  klassiskt  cellrumskontor  till  ett  aktivitetsbaserat  kontor.  Uppsatsen  söker  svar  på frågeställningen  Hur  påverkar  implementeringen  av  ett  aktivitetsbaserat  kontor  anställdas produktivitet?. För att undersöka hur produktiviteten har påverkats används en teoretisk modell som  visar  på  en  anställds  produktivitet  är  beroende  av  den  anställdes  välmående  på arbetsplatsen. Sex stycken intervjuer  har hållits och interna dokument från organisationen har varit del av underlaget. Studiens resultat visar på att implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor leder till en förbättring av de anställdas välmående på arbetet och därmed en förbättring i  produktiviteten.  Utöver  detta  framkommer  det  att  organisationen  kraftigt  har  minskat  sin kontorsyta  och  att  det  aktivitetsbaserade  kontoret  därmed  är  en  metod  för  att  spara  pengar. Dessutom har studien funnit att det är av stor vikt att ledarskapet inom en organisation förändras då organisationen går från en klassisk till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur supportpersonal upplever chatbotar ur en effektivitetssynpunkt. Fem testdeltagare med erfarenhet av supporthantering intervjuades i studien. Före intervju fick deltagarna genomföra testscenarion med två chatbotar. Testerna genomfördes med data ifrån verkliga och ofta återkommande supportärenden. Därefter intervjuades testdeltagarna om deras upplevelse av effektivisering vid supporthantering med en chatbot. Följande faktorer belystes: tid, kostnad, produktivitet, effektivitet och implementation. Intervjudata antyder att faktorerna är av betydelse för hur supportpersonalen upplever chatbotanvändning ur en effektivitetssynpunkt. Supportpersonalen upplevde att chatbotanvändning skulle kunna medföra både en tidsbesparing och en kostnadseffektivisering. Vidare indikerar intervjudata att en chatbot kan öka supportpersonalens produktivitet liksom effektivitet i supportavdelningen. Resultatet från intervjuerna antyder att implementeringen av en chatbot kan ha en betydelse för såväl tid som kostnad, produktivitet och effektivitet. Detta innebär att hur en implementering genomförs i en verksamhet kan få en inverkan på den sammantagna upplevelsen av effektiviseringen vid chatbotanvändning.

IT Service Management (ITSM) is becoming a more relevant topic and the view of services is growing, therefore it is natural that new difficulties arise. When it comes to the manufacturing industry, it has not been seen as a difficult process to measure productivity. That is because it only refers to the ratio between output and input. However, when it comes to measuring the productivity of a service, many different factors have to be included. This is something several scientists agree to be a more difficult process. This difficulty is causing a lot of problems for businesses whose clients want to know if the service they are paying for is productive or not.   This study aimed at developing a simple prototype that makes it possible to measure the productivity of IT services. Based on previous research and the experience of another company from when they were measuring service productivity, a number of overall goals were set for the prototype. The objectives intended to counteract the problems identified in the previous research and thus the previous research served as a good starting point for the development of the prototype.   This study used design research to develop an innovative artifact, which got evalutated by experienced practitioners during two occasions. The purpose was to identify additional design principles that may be necessary in the development of this type of tool. The development and evaluation were conducted in two iterations. In the first iteration, there was a more informal discussion with an experienced ITSM practitioner about the artifact’s design, allowing for further development of the artifact. The evaluation conducted in the second iteration was more formal and was carried out using a focus group consisting of a number of practitioners with varied knowledge and experience relevant to the area. The obtained results were then compared to theory and previous research to contribute to the conclusions of the study.   The study resulted in two new design principles deemed necessary for this type of measurement tools. The informants and previous researchers’ thoughts about what they considered as important factors were the basis of the design principles. After the implementation of the prototype, there were problems that remained unsolved which were possible to present as future research opportunities. This study does not claim that its results make these kinds of tools complete. There needs to be more research on the subject to optimize the tool further and more design principles may be necessary. This study, on the other hand, may be the basis for future research or for practitioners who choose to implement or develop a similar tool.

En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anställda har genomförts. Vi har använt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade på att jämföra skillnader i arbetsmotivation utifrån ålder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utsträckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer än av yttre motivationshöjande faktorer. Yngre chefer motiverades mer av inre motivationshöjande faktorer och de äldre cheferna motiverades i högre grad av kontrollerad arbetsmotivation. Det fanns inget samband mellan självbestämd (inre) arbetsmotivation och upplevd produktivitet men däremot fanns ett samband mellan självbestämd arbetsmotivation och attityd till koncernen och dess produktivitet. Slutligen visade sig de lägre cheferna uppleva mer amotivation än de högre cheferna. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Titel: Leder attraktivitet till produktivitet? En studie av fastighetsmäklares attraktivitet och dess påverkan. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, inriktning marknadsföring. Författare: Kalle Gudmundsson och Olivia Lundbäck. Handledare: Jonas Kågström. Datum: 2019, maj. Syfte: Tidigare forskning indikerar att attraktiva personer är produktivare än oattraktiva personer. Syftet med denna studie är således att analysera om ”beauty premium” återfinns i säljande yrken och hur den påverkar produktivitet. Vi undersöker huruvida det existerar samband mellan produktivitet och attraktion hos svenska fastighetsmäklare. Vi tar också reda på om “beauty premium” effekterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor samt hur en attraktiv och produktiv fastighetsmäklare ut. Metod: Studiens tillvägagångssätt är deduktivt eftersom litteratur och vetenskapliga artiklar använts och analyserats. Studien har ett syfte och frågeställningar som besvaras med en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning. Vidare analyseras resultatet med hjälp av SPSS och även korrelationsanalys, resultatet diskuteras och presenteras sedan dels genom tabeller skapade med SPSS. Resultat & slutsats: Vår studie resulterade inte i ett samband mellan hög attraktivitet och produktivitet. Vi har istället funnit att attraktivitetsbetyg nära snittet kan bidra till högre produktivitet, främst när det kommer till kvinnor. ”Beauty premium” effekterna skiljer sig åt när det kommer till män och kvinnor eftersom mycket attraktiva kvinnor istället påverkas av ”beauty penalty”. Det vi fann gemensamt mellan kvinnor och män är att attraktivitetsbetyg nära snittet har ökad produktivitet och vår slutsats pekar på att detta beror på ”beauty penalty” effekterna. Vi kom även fram till att attraktiva fastighetsmäklare har symmetri i hudstruktur samt ett generiskt utseende medan utseendet på en produktiv fastighetsmäklare är mycket varierat och vi såg inget tydligt samband förutom att de låg nära snittbetyget i attraktivitet. Uppsatsens bidrag: Denna studie är först med att undersöka attraktion kopplat till produktivitet när det kommer till fastighetsmäklare eller säljande yrken. Studiens bidrag är att ge en klarare bild och således kunskap om hur begreppen attraktion och produktivitet påverkar varandra och vilka andra variabler som spelar roll. Förslag till vidare forskning: Genom vår forskning har vi förstått att attraktion kan påverka produktivitet på många olika sätt. För att säkerhetsställa de resultat vi fått fram utifrån vår studie skulle det vara relevant att göra en liknande studie inom andra säljande yrken än fastighetsmäklare. För att skapa mer förståelse kring dessa begrepps samband, skulle en liknande studie kunna utföras inom andra branscher. Även forskning som utgår mer ifrån kön eftersom vårt resultat indikerar på att attraktion påverkar olika hos män och kvinnor. Till sist en studie som kan utföras på samma sätt som denna studie, men med mer fokus på ålder och dess påverkan.

<p>Vi har i vår studie tittat på dynamisk webbprogrammering med fokus på Microsofts senaste teknik ASP.NET. Studien syftar till att ta reda på varför systemutvecklande organisationer infört ASP.NET, vilka förväntningar de har på tekniken och vilka utvecklingsverktyg som används. Vi har arbetat enligt ett hermeneutiskt synsätt för att få kvalitativ förståelse och ett helhetsperspektiv. Vi har valt semistrukturerade intervjuer för datainsamling och för analysen har vi valt en anpassad variant av Grundad teori. </p><p>Vårt resultat visar att några av anledningarna till införandet av ASP.NET hos organisationerna i studien beror dels på att de vill ligga långt fram i användandet av nya tekniker, dels upplever de att krav ställs på dem att de ska tillhandahålla och behärska de senaste utvecklingsteknologierna. Få uttalade förväntningar fanns på ASP.NET vid införandet och som utvecklingsverktyg används uteslutande Microsoft Visual Studio.NET som anses vara ett kraftfullt verktyg. Microsofts licensavtal och dominans på marknaden har också påverkat. </p><p>Några av slutsatserna blir att konkurrensfördelar kan erhållas genom en övergång till ASP.NET. Systemintegration blir enklare, vilket kan attrahera nya kundgrupper. Bättre möjligheter till struktur i programmeringen gör projekt lättare att planera och system lättare att underhålla. </p> / <p>In our research we have studied dynamical Web programming with the latest technology from Microsoft, ASP.NET. The purpose of the study is to find out why system developing organizations have introduced ASP.NET, what expectations of the technology they have and which development tools they use. We have worked according to a hermeneutical approach in order to get a qualitative understanding and a comprehensive view. We have chosen semi structured interviews for data acquisition and for analyze we have chosen an adapted variant of Grounded Theory. </p><p>Our result shows that some reasons to why the organizations in the study have introduced ASP.NET are that they will be in the frontline regarding the use of new technologies. They also feel that there is an expectation of them to use and know the latest of development technologies. There weren’t much explicit expectations of ASP.NET during the introduction. All of the organizations in the research used Microsoft Visual Studio.NET as development tool, because it is a powerful tool. The license agreement with Microsoft and its dominance on the market has also influenced them. </p><p>Some of our conclusions are that the organizations could have some competitive advantages if they introduce ASP.NET. System integration will be easier, which can attract new groups of customers. The possibilities to structure in the programming will make projects easier to plan and the maintaining of systems will be simpler.</p>

<p>Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.</p><p>Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra.</p><p>Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.</p>

<p>I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per år. Arbetet på monteringslinan blir därför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt ansträngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvärderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frågor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbättra den belastningsergonomiska situationen på Saabs arbetsplatser.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka om arbetsstationer som, utifrån BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer är relaterade till sämre kvalitet, lägre produktivitet och därmed högre kostnader jämfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska även undersöka om förbättringar inom LYFTET ger bättre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lättare arbete och belastningsergonomiskt bättre arbetsstationer.</p><p>Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data från Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram. Resultaten har sedan diskuterats utifrån denna referensram och slutsatserna har tagits fram.</p><p>Resultatet visar att en arbetsstation som har BUMS-klassats som belastningsergonomiskt dålig (röd) producerar fyra gånger så många fel som en belastningsergonomiskt bra arbetsstation (grön). Resultatet indikerar även vissa samband mellan produktivitet och belastningsergonomi. På dörrlinan har LYFTET minskat besvären för operatörerna, gett fysiskt lättare arbete, minskat antalet kvalitetsfel och har haft en positiv effekt på produktiviteten.</p><p>De slutsatser man kan dra av detta arbete är att BUMS kan användas som ett verktyg för att förbättra kvalitet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Det finns både rent ekonomiska och personalekonomiska aspekter som åskådliggör nackdelarna med belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer. LYFTET har varit ett bra projekt på dörrlinan och har inneburit att den belastningsergonomiska arbetsmiljön har förbättrats samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av LYFTET har varit positiva.</p>

<p>Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.</p><p>Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.</p><p>Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.</p>

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav. Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas. Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.